Sakset/Fra hofta

Filipstad er et eksempel på en svensk kommune i knestående. Kommunen tok inn mange migranter da staten betalte for dem, men så gikk det tomt for penger.

Som i enhver økonomi er årsaken sammensatt. Sveriges befolkning vokste med ca en million mennesker i forrige tiår, og endringer i fødselsrater samt bosettingsmønster har medført at befolkningen i hver femte kommune har sunket. For de verst stilte dreier det seg om en befolkningsnedgang på mer enn 10%, med en anstrengt velferd som konsekvens.

Statistik från SCB som TT har tagit fram visar att befolkningen i 62 kommuner har minskat under tiotalet (perioden 31 december 2009–1 november 2019). Hos vissa är förändringen marginell, men ett antal kommuner har tappat över 10 procent av sin befolkning – att jämföra med extremen Sundbyberg, norr om Stockholm, som har vuxit med 38 procent under samma period.

Det er primært kommuner som allerede er tynt befolket som krymper ytterligere, påpeker kulturgeografen Josefina Syssner. Disse kommunene sliter med å tilpasse seg en fallende befolkningstrend og ditto skatteinntekter.

”Förändringarna sker gradvis. Man blir successivt färre och färre, medan beslut om besparingar är väldigt abrupt. Eftersom det är en förändring som smyger sig på är det svårt att anpassa sig.”

En annen faktor er det kommunale utjevningssystemet med ulik skattesats for kommunalskatt. I Norge er den lik for alle kommuner mens den i Sverige kan variere mellom ca 29% og 35% mellom kommunene. Noe av denne ulikheten kommer fra nyttår til å bli endret i svakerestilte kommuners favør, men trenden med urbanisering, fraflytting og lavere skatteinngang myntet på fellesgoder er uansett vanskelig å snu.

Legg deretter til at flere oppgaver overføres fra staten til kommunene uten erstatning, skriver Lotta Gröning i Expressen:

Det senaste exemplet på det var när Arbetsförmedlingen lade ner sina kontor och personalen försvann. Kvar fanns de arbetslösa.

Åtta av tio kommuner måste nu genomföra stora besparingar det närmaste året. Staten har dragit bort ersättningarna för flyktingmottagande och riktade pengar till äldreomsorgen. Finns det någon som tror att 80 procent av alla kommuner har levt loppan och spenderat sina tillgångar och nu längtar efter att få höja skatten?

Hun trekker frem flere eksempler. Kramfors kommune har ca 18.000 innbyggere, og må spare 50 millioner kroner.

Kommundirektören Peter Carlstedt sa i en intervju i SVT att på kort sikt är det omöjligt för dem att spara dessa pengar, verktygslådan finns inte. Han fortsatte med att konstatera att det är ett systemhaveri som vi befinner oss i just nu.

– Vem vill bo i ett samhälle där det inte finns någonting som man förknippar med ett lokalsamhälle eller en kommun? frågar Peter Carlstedt.

Fremveksten av private helsetjenester, friskoler og private sykehjem er et tegn i tiden. De som har råd til å kjøpe slike tjenester blir boende, og gjør seg i mindre grad avhengig av et stadig krympende, offentlig tjenestetilbud. Og de får færre og færre barn. De som ikke har råd, flytter til storbyene.

I Hörby kommun som i år har ett besparingskrav på 25 miljoner räcker intäkterna inte till. Socialchefen Eva Klang Vänerklint säger till tidningen Kommunalarbetaren att de inte har ett kostnadsproblem utan ett intäktsproblem.

– Vi måste kapa kostnader trots att de egentligen är realistiska, säger hon.

De besparingar som planeras i Hörby är att vikarier inte tillsätts vid frånvaro, nattbemanning kommer att minskas på boenden, samt att gå över från varm mat varje dag till kyld mat 1-2 gånger i veckan i hemtjänsten.

Hörby føyer seg inn i rekken av kommuner som må gå over til kald mat for de eldre. Document rapporterte i 2019 blant annet om den skrantende økonomien i Ystad.

Nå skal det spares, og et av kommunens sparetiltak er å slutte å servere varm mat til hjemme­boende eldre med behov for assistanse. Vask og rydding i hjemmene skal dessuten gjøres hver tredje uke istedenfor annenhver uke.

Den svenske regjeringen, med statsminister Stefan Löfven i spissen beroliger kommuner i krise med at «socialdemokrater är en garanti för välfärden». Så lenge lokale kommunepolitikere forblir tause om situasjonen, er lojaliteten til partiet åpenbart større enn til medborgerne.

Legg til at 60% av landets kommuner planlegger å stenge skoler og 64% gjennomføre reduksjoner i den kommunale arbeidsstokken, så er det lett å si seg enig i Grönings avslutningskommentar:

«Stora delar av landet är med andra ord under avveckling.»

 

Kjøp Halvor Foslis nye bok her!