Gjesteskribent

Av Julia Caesar ©

Sverige är fantastiskt. Hit kan man komma utan pass eller andra ID-handlingar, duka upp en lögnhistoria och söka asyl utan att ha några asylskäl. Lyckas man inte få asyl kan man få uppehållstillstånd för att arbeta fast man helt saknar utbildning och kvalifikationer. Man kan föra in andras barn, eftersom DNA-analys sällan görs. Man kan göra en kvinna gravid och få uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnet. Sedan överger man barnet och barnets mor och tar hit sin fru och sina tidigare barn från hemlandet. Det nya barnet var ju bara en inträdesbiljett till Sverige som man kan kasta bort när man inte behöver den längre.

Man kan vara krigsförbrytare eller terrorist och leva gott på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Man kan stanna kvar illegalt efter utvisningsbeslut utan att något särskilt händer. Man kan jobba svart eller försörja sig på annan kriminell verksamhet. Man kan leva högt på att Sveriges regering och riksdag samfällt omhuldar etnisk mångfald till vilket pris som helst. Alla som får PUT (permanent uppehållstillstånd) har enligt lag rätt till samma välfärd som de som har arbetat ihop till den. Sverige är möjligheternas land – ett land med världsrykte. Prisa Allah och statsminister Fredrik Reinfeldt – här är det bara att ta för sig av det dukade bordet. Sedan 1980 har mer än 1,2 miljoner utlänningar beviljats PUT i Sverige – utan att vara flyktingar.

En port till Europa

Mellan Turkiets bergiga kust och den lilla grekiska ön Samos är det bara 800 meter turkosblått hav på det smalaste stället. Nattetid sveper kustbevakningens strålkastare över det svarta vattnet i sökandet efter överfyllda båtar med migranter. Det smala sundet är en av portarna till Europa och en av de viktigaste transportvägarna för människosmugglingen från Irak och Afghanistan via Turkiet. Det tar bara några minuter att köra över med motorbåt. Men eftersom smugglarna är rädda för att åka fast och dömas till långa fängelsestraff skickar de migranterna i gummibåtar. Frontex, EU:s samarbete för gemensam gränskontroll, samordnar bevakningen av gränsen, och kustbevakningen upptäcker med hjälp av värmekameror när nya överlastade farkoster är på väg in mot land.

Så snart som migranterna blir upptäckta skär de sönder gummibåtarna. Det har smugglarna instruerat dem att göra. Då är kustbevakningen tvungen att undsätta dem. Panik utbryter, eftersom de flesta inte kan simma. Under 2008 kom mer än 5 000 migranter till Samos, en fördubbling från året innan. Många dör under överfarterna. Sedan 2005 har Frontex påträffat 45 personer drunknade i havet utanför Samos kust.

Att ta betalt för det här är ett av de värsta brotten man kan begå, säger Jani Isometsä, Frontex koordinatör på Samos. (Svenska Dagbladet 25 november 2009).

Skärpta asylregler

Grekland är det EU-land dit flest migranter kommer, följt av Italien och Spanien. Flest asylsökande i Europa har den lilla Medelhavsön Malta, men även grekiska Samos, Leros, Patmos och Lesbos ligger på grund av sitt geografiska läge högt upp på listan. De afghaner som kommer via Turkiet och Grekland söker sig vidare mot norra Europa. I Grekland varken får eller vill de flesta av dem stanna. Grekland med sin kollapsade ekonomi har inte byggt upp någon egen flyktingmottagning. Landet beviljar inte ens én procent av alla asylansökningar.

Även Italien och Frankrike har skärpt reglerna för sitt asylmottagande, och illegala invandrare grips och fängslas. Trycket på Italien från 40 000 – 50 000 afrikanska migranter årligen har varit enormt. Människor från mängder av afrikanska länder, även söder om Sahara, drömmer om lyckan i Europa. Många tar risken att korsa 160 mil öken innan de kommer till hamnstaden Tripoli i Libyen, som har varit den viktigaste utskeppningshamnen på vägen mot Europa. I öknen har många av migranterna dött av hetta och uttorkning, andra har drunknat under resan över Medelhavet i överfyllda, sjöodugliga båtar. Sedan Italien 2009 ingått ett avtal med Libyen om att skicka tillbaka de afrikanska migranterna har överfarterna minskat med 90 procent. Det är Italiens motoffensiv mot en ohanterlig migrantinvasion.

Den svenska asyltombolan

Skärpningarna av asylpolitiken i andra länder har lett till att allt fler söker sig vidare till norra Europa. Nästan samtliga som kommer till Sverige kommer med hjälp av kriminella smugglarligor som tjänar grova pengar på människors önskan om ett bättre liv. Enligt svenska Rikskriminalpolisen är det cirka tjugo ligor som smugglar in asylsökande i Sverige. Kunden får betala mellan 100.000 och 200.000 kronor för resan, inklusive en färdigfabricerad historia som vederbörande ska presentera för de svenska myndigheterna.

Under 2009 sökte 24.194 personer asyl i Sverige. Allt tyder på att rekordet kommer att slås i år igen: under första halvåret 2010 har 14.056 personer redan sökt asyl. Det innebär intäkter på många miljarder kronor för de kriminella ligorna. När de asylsökande kommer till Sverige kan nästan ingen styrka sin identitet. 95,5 procent saknar pass eller andra ID-handlingar. Mer än 200.000 svenska pass är på drift ute i världen, merparten sålda för att ingå i smugglarnas rekvisita och användas om och om igen. Ändå beviljas PUT till de här identitetslösa personerna på löpande band. Sveriges asylpolitik är en gigantisk tombola, rättsosäker och godtycklig. Asylhanteringen har havererat. Systemet fungerar så illa att det inte längre förtjänar någon tilltro. Med öppna ögon och till synes utan betänkligheter deltar regering och myndigheter i en grov och världsomspännande kriminalitet genom att möjliggöra människosmugglarnas verksamhet. Sveriges gränser står år efter år vidöppna för tiotusentals utlänningar med okänd identitet.

Sex gånger så många PUT som Danmark

Om man jämför de svenska siffrorna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande med Danmark visar sig en intressant bild:

Grafik: Affe, Affes Statistik-blogg.

Under perioden 2002-2009 fick 90.414 asylsökande uppehållstillstånd i Sverige. Motsvarande antal i Danmark var 14.457. Sverige beviljade alltså sex gånger så många tillstånd som Danmark. Om man räknar per 1000 invånare är siffrorna de här: 9,7 beviljade asylansökningar per 1000 invånare i Sverige. 2,6 beviljade asylansökningar per 1000 invånare i Danmark. Sverige har alltså beviljat nästan fyra gånger fler asylansökningar per 1000 invånare än Danmark.

«90-95 procent borde inte ha fått PUT»

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson bär ett tungt ansvar för den urspårade asylhanteringen. Han gör ingen hemlighet av att han tänker sig posten som migrationsminister om den röd-gröna oppositionen vinner valet i september. Han har proklamerat en «Vision» för verkets verksamhet. I korthet lyder den: «Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter.» Det är det budskap som verkets personal får sig itutat varje dag. Under Dan Eliassons och Visionens era har rättsosäkerheten bara ökat. Generaldirektören har tillkännagett att beslutsfattarna helst ska bevilja PUT och lovat att han aldrig kommer att bli upprörd om han ser ett PUT-beslut som är fattat på felaktiga grunder.

En lång rad missförhållanden inom Migrationsverket rapporteras av «miggor» (anställda på verket) som skriver anonymt på Merit Wagers blogg.

Merit Wager är journalist och översättare, engagerad i flykting- och asylfrågor och har i många år arbetat ideéllt som Medborgarnas flyktingombudsman. Länkar till hennes blogg finns i slutet av den här krönikan.
En «migga» skriver:

«Generellt skulle jag säga att 75 procent av de asylsökande saknar verkliga skäl att beviljas uppehållstillstånd, så som de stipuleras i utlänningslagen. Av de resterande 25 procenten skulle jag säga att drygt hälften överdriver (ljuger) om sina asylskäl. Uppskattningsvis 10 procent av de asylsökande skulle jag bedöma har skäl som uppfyller lagens krav, och då är jag nog ändå generös. Av dem som får PUT idag skulle jag säga att 90-95 procent inte skulle ha fått det. De skulle ha fått tillfälliga tillstånd, TUT, under säg två år. Sedan kan dessa förlängas med ytterligare två år.»

Att missbruket över huvud taget kan fortgå i Sverige år efter år beror på att väsentliga fakta döljs och att allmänheten inte har den information som är nödvändig för att kunna ställa politiker och myndigheter till svars. Många tror till exempel att vi ger tillfälliga uppehållstillstånd till människor som flyr från krig och förtryck och att de sedan återvänder hem när kriget är slut. Men efter tio år bor 90 procent av dem som har beviljats asyl fortfarande kvar i Sverige. Det är den grupp som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden. Många försörjs med bidrag livet ut.

Bara 5,5 procent är flyktingar

Många svenskar tror att alla som beviljas PUT i Sverige är «flyktingar». Det är en missuppfattning som livligt understöds av massmedia. Tittar man på Migrationsverkets statistik ser man en helt annan bild. Sedan 1980 och fram till 1 juli i år har 1.282.696 personer beviljats PUT i Sverige. Av dessa närmare 1,3 miljoner var bara cirka 5,5 procent, 71.040 personer, flyktingar. Som flyktingar i egentlig mening menas kvotflyktingar eller flyktingar enligt FN-konventionen.

Den absoluta majoriteten, 94,5 procent, har inga flyktingskäl. De är ekonomiska migranter som vill skaffa sig ett bättre liv med full access till de svenska välfärdssystemen. Sedan 1980 har alltså drygt 1,2 miljoner personer fått PUT i Sverige utan att vara flyktingar. Bilden förvirras av att Sverige frivilligt har uppfunnit diverse olika slasktrattsbenämningar – klassificeringar som inte har någon motsvarighet i andra länder; «de factoflyktingar», «skyddsbehövande», «humanitära skäl» eller «synnerligen ömmande omständigheter». Slasktrattsbenämningarna är ett uttryck för svenska politikers önskan att vara världsmästare i godhet. Ingen skugga får falla över den svenska humaniteten, om man så måste skapa skenflyktingar för att hålla helgonglorian uppe.

De största inflödena av asylsökande och andra invandrare har skett under borgerliga regeringar. De är genomgående mest generösa med beviljade PUT. Carl Bildts (m) borgerliga trepartiregering 1991-94 öppnade Sveriges gränser på vid gavel för en invandringsexplosion från Balkan. Ett «All time high» sattes 1994 med 78.987 beviljade PUT. Sedan Fredrik Reinfeldts (m) borgerliga alliansregering kom till makten 2006 har antalet PUT varje år stadigt legat på 76 – 77.000 personer. Den i särklass största gruppen under 2009 var de 8.865 somalier som fick PUT – en grupp som till mycket stor andel är analfabeter och enligt all samlad erfarenhet är den mest svårintegrerade gruppen av alla. I princip beviljas alla som kommer från Somalia – eller som påstår att de kommer från Somalia – asyl i Sverige.

Okvalificerade arbetskraftsinvandrare

Regeringen har också sedan 2008 öppnat möjligheter för arbetskraftsinvandring. Under förra året beviljades 14.926 personer PUT på grund av arbete, och hittills i år har redan 10.752 personer fått PUT av samma orsak. Om man får avslag på sin asylansökan går det utmärkt att söka PUT på grund av arbete istället. 453 personer lyckades med den transformationen under förra året. Den absoluta majoriteten av den importerade arbetskraften arbetar i okvalificerade jobb som inte kräver någon utbildning över huvud taget. De återfinns inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel, som städare, köks- och restaurangbiträden och inom vård och service. De största arbetskraftstillskotten 2009 kom från Thailand (6.242 personer), Indien (3.000) och Kina (1.890).

Samtidigt uppgår den öppna arbetslösheten i Sverige till 434.000 personer eller 9,3 procent. Bland ungdomar 15 – 24 år ligger arbetslösheten på katastrofala 28 procent. Den svenska alliansregeringen bedriver alltså en storskalig import av utländsk okvalificerad och lågbetald arbetskraft – samtidigt som närmare en halv miljon svenska invånare går arbetslösa.

Nästan 600.000 anhöriginvandrare

Den överlägset största kategori som får PUT är anhöriga till invandrare som redan bor i Sverige. Under 2009 var anhöriginvandrarna 4,5 gånger fler än asylinvandrarna. Sedan 1980 har 579.480 personer invandrat som anhöriga. De i särklass största skarorna kommer från Irak med 6.273 anhöriginvandrare under 2009 och Somalia med 4.757, totalt 10.030. Mer än två tredjedelar av de 34.082 som beviljades uppehållstillstånd som anhöriga under 2009 grundade sin ansökan på ett nyetablerat parförhållande, det vill säga import av äktenskapspartners från det gamla hemlandet.

När man har fått PUT öppnar sig nya möjligheter. Samma personer som uppger sig ha flytt från krig och förföljelse i sitt hemland åker med sitt förvärvade PUT och sina bidrag tillbaka på semester för att hälsa på släkten. Fullsatta plan till olika destinationer i Irak går från Sverige flera gånger i veckan. Merit Wagers blogg igen:

«Många, främst irakier, kräver så snart de fått PUT 1.) egen lägenhet precis där de själva vill bo (ofta i områden där andra får köa länge för att få en bostad) och 2.) pengar från socialen till biljetter till Irak och Syrien där deras familj och släktingar bor. Det finns folk från många länder som söker asyl i Sverige och som åker hem på en gång när har fått uppehållstillstånd. Där startar de, med svenska barnbidrag, socialbidrag och andra «integrationsbidrag», ett husbygge. Det ska bli den flottaste villan i byn.»

Allt tal om att Sverige uteslutande tar emot «människor som flyr för sina liv» stämmer inte. Det är grovt felaktigt att kalla alla som vill bo i Sverige för «flyktingar. På människosmugglarnas marknad är det framför allt resursstarka människor med stark fysik och gott om pengar, mestadels yngre män, som lyckas ta sig från sitt hemland till Sverige.

Konsten att bluffa sig till PUT

På Internet florerar helt öppet den miljardindustri som livnär sig på människors önskan om ett bättre liv. Den svenska sajten Salam Nordic, Box 4080, 102 62 Stockholm, presenterar sig som «den första allsidiga webbplatsen på arabiska, persiska och kurdiska i Sverige». Bloggen Politiskt Inkorrekt avslöjade och översatte nyligen en manual från sajten som på arabiska ger ovärderliga tips för hur man söker asyl i Sverige och lurar de svenska myndigheterna.

Några utdrag ur texten:

Säg att du kommer från Turkiet, men du vet inte flightnummer eller vilken tid du flög – ge endast approximationer. Helst ska du ha förstört ditt pass under resans gång, till exempel i flygplanets toalett eller på en toalett på flygplatsen efter ankomsten. Slösa tid i terminalen så att polisen inte säkert kan identifiera vilket flyg du har anlänt med. Polisen i dessa länder är inte som säkerhetspolisen i våra. Låtsas vara trött och illamående.»

En asylansökans framgång beror på styrkan i varje enskilt fall, så du måste tänka på följande punkter. Ditt fall måste kretsa kring teman som dödande, kidnappning, åtal och dödshot. Försök att återberätta en tragisk historia och säg att du flydde iväg ensam och inte vet vad som hände med resten av familjen. Du bör ge en beskrivning av ett tragiskt liv för din familj och din stam, och där politiska milisgrupper har uttalat hot mot dig och din familj där de sa att ni skulle dö en efter en. Och säg att de sedan faktiskt började genomföra hoten.»

Naturligtvis, efter att du har fått rätt till asyl kan du lägga fram en ansökan och berätta att din fru har lyckats fly till Syrien och att du vill att hon ska komma till dig nu. Denna ärendebehandling är en rutinsak och är känd som återförening.»

«Vem har hittat på att man måste ha asylskäl?«

Verkligheten på Migrationsverket kan till exempel se ut så här – en «migga» berättar på Merit Wagers blogg:

«En kvinna kommer till oss, hon har varit i Sverige i sex år. Ingen vet vem hon är eller varifrån hon kommer. Hon har fått ett barn i Sverige vars far hon vill hålla hemlig. Kvinnan söker asyl, men hon har inga asylskäl. Säger hon till oss. Hon vill inte ens säga varifrån hon kommer. Hon vill i stället få dagisplats, jobb, bättre bostad, mer pengar. Vi säger till henne att vi jobbar med asyl och att hon har sökt asyl i Sverige, inte ansökt om dagisplats, jobb etc. Hon har ju inte ens uppehållstillstånd, säger vi till henne. Då blir hon arg och säger att Sverige är ett värre land är något annat land hon varit i. Då säger vi att hon inte ens ska vara här. Att hon ska åka till hemlandet (vilket det nu är) eller till något annat land som tar emot henne. Men det vill hon inte. Hon har minsann varit här länge nog, hon har nu absolut rätt till bostad, dagis etc. Vi behöver inte veta vem hon är. Varför kräver vi att få veta det? Måste hon ha asylskäl för att få bo här? Vem har hittat på det?
Visst, hon hittade på asylskäl när hon kom hit, men de var ju inte sanna. Hon fick inte heller uppehållstillstånd på de skälen utan tvingades gömma sig. Men nu bor hon här, vill inte prata asyl, vill inte säga vem hon är utan måste få dagis och jobb. Det måste vi hjälpa henne med. Hon ska ha uppehållstillstånd utan att vi frågar vem hon är, sedan måste hon också få främlingspass eftersom hon snart åker utomlands, men framför allt måste hon få dagisplats för sitt barn.»

Merit Wager kommenterar:

<

«Detta är två av hundratals liknande berättelser. Sverige har misslyckats totalt på asylområdet och det rullar bara på, eftersom ingen verkar orka eller förmå ta tag i det. Och de som en gång satt sin fot på svensk mark kan bli allt kaxigare och mer krävande. Många anser sig, precis som i fallen ovan, ha en absolut och gudomlig rätt att vara här och ta del av allt i samhället, trots att de i flera instanser upprepade gånger fått besked om att de inte får stanna i landet.»

«FN:s flyktingkonvention föråldrad»

FN:s flyktingkonvention fyller snart 59 år. Den kom till den 28 juli 1951 i en värld som började byggas upp efter andra världskrigets slut. Den var från början tänkt att ge skydd åt europeiska flyktingar. Omkring 150 länder har ratificerat konventionen. I Sverige har 27.548 flyktingar sedan 1980 fått PUT med hänvisning till FN-konventionen. På de nästan 60 år som gått sedan konventionen kom till har som bekant både världen och flyktingströmmarna ändrat karaktär. Nu flyr människor i miljontal från underutvecklade muslimska länder i tredje världen till Europa där bättre ekonomiska villkor lockar.

Tiden har sprungit ifrån FN:s flyktingkonvention. Nutidens globala flyktingproblem och folkvandringar, oftast representerade av «ekonomiska» flyktingar, blir inte lösta av den föråldrade konventionen från 1951. Den behöver ersättas med en ny» skriver Peter Skaarup i Dansk Folkeparti i en artikel i Berlingske Tidene.

FN:s eget flyktingorgan UNHCR avvisar att konventionen är ett lämpligt verktyg för att reglera invandring av miljontals ekonomiska migranter. Konventionen behandlar heller inte vad man ska göra med de flyktingar som missbrukar sitt tillstånd till att begå allvarliga kriminella handlingar. Det innebär att en person inte kan sändas tillbaka till sitt hemland även om han är grovt kriminell, om han fruktar «förföljelse» och anses ha «skyddsskäl». Detta även om hotet om förföljelse bara är hypotetiskt. (Berlingske Tidene 25 juni 2010.)

Skriande behov av en ny asylpolitik

Den överväldigande majoriteten ekonomiska migranter blockerar möjligheterna för de mest utsatta att komma till Europa. En rapport från FN-organet UNDP (United Nations Development Program) i oktober 2009 visar att bara 3 procent av de internationella migranterna kommer från de minst utvecklade länderna. Mönstret går också att avläsa i överföringarna av pengar från invandrarna till deras hemländer. De är tre till fyra gånger så stora som det totala utvecklingsbiståndet – men bara en enda procent av pengarna skickas till de 24 länder som enligt UNDP är fattigast och minst utvecklade.

Det är inte bara FN:s flyktingkonvention som behöver göras om. Sverige är i skriande behov av en ny och betydligt mer restriktiv asylpolitik. Att mer än 1,2 miljoner utlänningar utan flyktingskäl har släppts in i landet sedan 1980 är beviset på fullständigt hjärnsläpp hos regering och riksdag. Det som pågår är ingenting annat än ett galopperande vansinne. Godhetsambitioner i all ära, men gränsen är för länge sedan passerad. En politisk och massmedial elits skenhelighet och perverterade godhetssträvanden är i full färd med att rasera den välfärd som flera generationer svenskar och tidigare arbetskraftsinvandrare har byggt upp.

Kanske handlar det inte ens längre om världsmästerskap i godhet utan bara om simpel prestige. Det verkar stört omöjligt att ta ett steg tillbaka, be svenska folket om ursäkt för alla misstag och välja ny kurs i invandringspolitiken. Det finns annars gott om förebilder: USA, Kanada, Danmark.

Risken är uppenbar att de sju riksdagspartierna får äta upp både sin skenhelighet och prestige i valet i september. Jag garanterar att det blir både svårtuggat och svårsmält. Det unnar jag dem av hela mitt hjärta. Att förråda ett land och dess befolkning har sitt pris. Svenska folket har betalat länge nog. Nu är det de ansvarigas tur att betala.

Av Julia Caesar

Artiklene er copyright-belagt, tillatt lagt ut av snaphanen.dk og document.no

länkar till Merit Wagers blogg:

«Generellt skulle jag säga att 75% av de asylsökande saknar skäl att beviljas uppehållstillstånd, så som de stipuleras i utlänningslagen», «Där ser man vad ett mantra kan göra», «Det ska bli den flottaste villan i byn», En migga om «den rättssäkra asylprocessen»