Det svenske samfunnet kan ikke regne med at innvandrere fra land utenfor den vestlige verden noen gang blir selvforsørgende. Det kommer frem i en ny rapport fra Entreprenör­skaps­forum som er skrevet av to forskere ved Lunds universitet.

Forskjellene i selv­forsørgelses­grad mellom ulike grupper i Sverige er svært store. I en ny rapport, Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige, har første­amanuensis Åsa Hansson og professor Mats Tjernberg ved Lunds universitet studert forskjellene i selv­forsørgelse mellom innfødte og innvandrere.

Stor andel lavt utdannede

Da forskerne undersøkte faktorer som fødselsregion, oppholdstid i Sverige og utdannings­nivå, viste det seg at forskjellen mellom innenlands- og utenlands­fødte uten grunnskole­utdanning er liten. Men siden andelen uten grunnskole­utdanning er betydelig lavere blant innenlands­fødte enn blant utenlands­fødte, har det store konsekvenser for hvordan folk kan forsørge seg selv.

I gjennomsnitt var 63 prosent av innenlands­fødte i alderen 20 til 70 år selv­forsørgende i 2016. Tilsvarende tall for personer født i andre vestlige land var 47 prosent, og for personer født utenfor den vestlige verden kun 27 prosent. Sistnevnte kategori omfatter det absolutte flertallet av alle som har fått asyl eller som har kommet til Sverige som kvote­flyktninger i løpet av de siste 20 årene.

Forskerne har vurdert selv­forsørgelse som «forskjellen mellom betalt inntekts­skatt og mottatte tilskudd og andre sosiale overføringer». Dersom differansen har vært positiv, er skatte­tilskuddet større enn de mottatte over­føringene, mens en negativ verdi har medført at en person får mer i tilskudd enn de betaler i skatt. Hvis forskjellen er null, regnes du som selvforsørget.

– Bland inrikes födda är år 2016 genomsnitts­individen i ålders­intervallet 35 och 62 själv­försörjande. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande ålderspann 39 till 59 år medan genomsnitts­individen född utanför västvärlden inte är själv­försörjande år 2016, sier Åsa Hansson i en pressemelding.

En trussel mot velferden

Den lave selv­forsørgelses­graden blant store grupper av innvandrere vil på sikt bli et stort problem for samfunn og velferd. I forordet til rapporten skriver forskerne:

”I rapporten visades att 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år), lågt räknat, saknar själv­försörjning. Den låga själv­försörjnings­graden är därmed ett stort samhälls­problem som i slutändan handlar om välfärds­statens hållbarhet.”

Mer utdanning er ikke nok

For å hjelpe lavt kvalifiserte inn på arbeidsmarkedet, foreslår forskerne flere enkle jobber og læreplasser. Det skal også være billigere for arbeidsgivere å ansette. Men det er ikke nok å investere utelukkende i utdannings­tiltak, ifølge rapporten. Mange innvandrere kommer til Sverige i høy alder og har svært lav utdanning fra hjemlandet.

– Det är angeläget att lösa hur utbildnings­insatser kan öka anställnings­bar­heten, men att höja utbildnings­nivån tar lång tid. Det krävs alternativa åtgärder för lågutbildade som ökar möjligheterna att få ett jobb. Detta kan vara insatser som sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa, starkare incitament på arbets­marknaden, men även fler enkla jobb och lärlings­platser, sier Mats Tjernberg.

 

Kjøp «Klanen» her!

 

Kjøp Ruud Koopmans’ bok her!

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene våre. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar.