Karlstad kommune ville bygge en stor moské. Men innbyggerne var kritiske, og vedtaket måtte utsettes. Nå starter kommunen en kampanje mot det de beskriver som en «hatstorm og trusler».

Kommunens ansatte får nå kursing i hvordan man kam unnvike vanskelige spørsmål og kritikk fra folket. Målet er å hindre vanlige folk fra å blande seg inn og forstyrre politiske veivalg i fremtiden.

Debatten rundt byggingen av en kontroversiell, salafistisk gigantmoské har pågått lenge, vedtak har blitt fattet og deretter blitt anket. Mange krever en folkeavstemming, men kommunepolitikerne stritter imot.

Hva som skjer videre er usikkert, men det er forventet at de lokale politikerne i Karlstad vil overkjøre folkeviljen, og sørge for at salafistene får bygd nok en moské.

Men bygget har ändå fördröjts och den här sortens interaktion med kommuninvånarna vill man från beslutsfattarnas sida undvika i framtiden. Den skapar ”oro” anser man. Därför har man under resans gång tagit fram en utbildning som kommunens politiker och tjänstemän erbjuds.

Kritikken fra kommunens innbyggere beskrives som hat og trusler fra troll. Kommunens ansatte kurses i hvordan man kan unngå kritikk, og oppfordres i kurset til å si at de ikke har satt seg inn i saken.

Og siden de kritiske stemmene utdefineres som nettroll og hatefulle personer, så bør man helst bare ignorere kritikken, og unngå debatt. Man må være ekstra forsiktig i helgene, for da er vanlige svensker på fylla, hevdes det.

Camilla Kullander er kommunikasjonsstrateg for Karlstad kommune, og hennes strategi er å forhindre ubehagelig kommunikasjon.

– Det handlar om sådana enkla tips som att vi kanske inte ska göra superheta publiceringar en fredagseftermiddag eftersom vi vet att när folk har fått lite öl innanför västen så blir det mycket mer hat och hot, säger Camilla Kullander.

Kommunens ansatte oppfordres dessuten å anmelde kritikere til politiet. Kullander sier at mer enn tusen kommuneansatte har gjennomgått kurset, som ruster opp til en undertrykkelse av den demokratiske samtalen.

– Från början var den tänkt för våra förtroendevalda och några nyckeltjänstepersoner. Kanske ett hundratal individer. Men nu har vi kört den för ungefär 1 200–1 300 av kommunens 7 000 medarbetare.

I en brosjyre deltagerne får med seg etter fullført kurs står det at kommunens innbyggere utgjør en «påvirkningskampanje» som må bekjempes. Folkelig kritikk beskrives som harst samtaleklima. Man lærer også hvordan man skal håndtere kritiske stemmer på Facebook.

Kullander berättar vidare att rutiner har införts där man i kommunhuset mobiliserar och förbereder sig särskilt när man ska fatta beslut som man vet att kommuninvånarna ogillar. Detta för att vara ”så bra rustade som möjligt om det blåser upp till storm” eller när invånarna ”börjar yra” som Kullander uttrycker det.

En annan strategi är att inte låta den politiker eller tjänsteman som kan en viss fråga bäst ta diskussionen med invånarna, utan i stället skicka fram någon annan som är drillad i att inte gå i polemik med frågeställare och kritiker utan vara ”kort och torr” i tonen. Kullander igen:

– Trollen kommer ofta med en hel lång harang om någonting. Ibland är de jätteinitierade, ibland inte. Vi försöker ge dem ett ganska kort och torrt svar. Då brukar trollet komma en gång till och driva på. Då ger vi nästan samma korta svar. Inte så mycket för att svara trollet, utan för att ge andra som följer tråden en tydlig signal om att ”så här ser vi på saken”.

Hovedregelen de kommuneansatte lærer om hvordan de skal opptre i forhold til kritiske velgere og skattebetalere er enkel og velkjent:

Ignorere og sensurere.

Samnytt

Kjøp Ruud Koopmans’ bok her!