Skolverkets generaldirektør Peter Fredriksson presenterer PISA-resultatene fra 2018 under en pressekonferanse den 3. desember 2019. Stillbilde: Skolverket / YouTube.

Begeistringen var stor hos regjeringen og skolebyråkratiet i Sverige i desember i fjor, da resultatene fra den siste PISA-undersøkelsen av 15 år gamle skolelevers nivå i leseforståelse, matematikk og naturvitenskap ble offentliggjort.

Sveriges utdanningsminister Anna Ekström (S) hevdet at skolen var styrket, og Skolverkets egen statistikk gav inntrykk av at elevenes nivå var løftet som følge av en kraftanstrengelse:

Grafikk: skolverket.se

Ikke alle var like begeistrede som statsråden. Moderaternas (M) utdanningspolitiske talskvinne Kristina Axén Olin bemerket at en betydelig andel av elevene var fritatt fra prøvene fordi de ikke hadde tilstrekkelige svenskkunnskaper.

Det er jo slik offentlig sektor fungerer i hele Vest-Europa nå til dags: Hvis de reelle resultatene er nedslående, sminker man på virkeligheten for å kunne levere pene tall og rapporter til sentrale myndigheter. Offentlig sektor er kort fortalt bygget på løgn, men slik får alle høyere lønn.

I en usedvanlig grundig artikkel tirsdag har Expressen sett nærmere på PISA-tallene, og den svenske avisens dom er skånselsløs: Forbedringen i PISA-resultatene bygger på falske tall. Mange utenriksfødte, kanskje så mange som 7 prosent av elevene (men også noen svenskfødte) er plukket bort fra PISA-utvalget, og Sverige har med det brutt OECDs regelverk.

Ærlige tall ville ha vist en fortsatt nedgang i resultatene:

Om reglerna hade följts skulle de svenska resultaten ha varit betydligt sämre och Sverige skulle sannolikt ha backat i samtliga tre ämnen jämfört med förra provtillfället.

En svensk professor i sosialøkonomi anklager skolemyndighetene for å pumpe opp Sveriges poengscore:

– Här verkar finnas grava metodfel som systematiskt förbättrat genomsnittet. Sedan har Skolverket använt detta uppumpade genomsnitt för att ge en alltför positiv bild av hur den svenska skolan utvecklats, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på den svenska skolans utveckling.

Dette er særdeles alvorlig, kommenterer han:

– Det här är oerhört allvarligt, särskilt som PISA-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid, säger Magnus Henrekson.

OECD-reglene tilsier at alle som har hatt svenskundervisning i mer enn ett år, skal delta i prøvene, men uttalelser rektorer har gitt til Expressen, peker i helt andre retninger.

En rektor säger att de drar gränsen vid två år, med hänvisning till kommunens definition av vem som är nyanländ. En annan rektor säger först på telefon att man gallrat fler än de som fått undervisning i högst ett år, men ändrar sig sedan i ett skriftligt svar och uppger att skolan följt reglerna.

En tredje rektor, Ulrika Mattsson ved Palmbladsskolan i Uppsala, vedgår at hennes skole bryter reglene, men sier at flere fritak gis fordi man «alltid må sette eleven i sentrum». Man vet ikke om dette påvirker resultatene, sier hun påtatt troskyldig.

Så varför göra så om det kan förstöra resultatet?

– Jag tänker att vi alltid måste sätta eleven i centrum. Det är elevens bästa som måste gå först. Om en elev inte bör skriva provet för att den skulle må dåligt – vi kanske sänker den helt och hållet – jag kan inte låta den eleven skriva provet då, säger Ulrika Mattsson.

Ved å gjøre forskjellige antagelser om hvordan de fritatte elevene kunne ha prestert, estimerer Expressen at PISA-resultatene ville ha blitt 5–13 poeng lavere uten regelstridige fritak. Henrekson mener det er et optimistisk estimat.

Den svenske avisens analyse av resultatene er så ekstremt detaljert at det kunne ha fungert som bevismateriale i en domstol. Hensikten har utvilsomt vært å skjule den massive ankomsten særlig etter 2015 av unge mennesker med dårlige forutsetninger for å klare seg i svensk skole.

Konsekvensen er uunngåelig at man betviler all offentlig statistikk som på en eller annen måte er innvandringsrelatert. Masseinnvandringen svekker våre samfunn, men det skal for all del ikke erkjennes. Sverige er først i løypa, men vi følger like etter.

 

Kjøp Halvor Foslis nye bok her!




Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene våre. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar.