Gjesteskribent

Alle som bryr seg om samfunnet de lever i burde ta seg tid til å lese Magnus Ranstorps og Josefine Dos Santos’ rapport om Malmø og Rosengård. Én ting er å høre at ting er ille, noe annet er å få det presentert i et sobert, nøkternt språk.

Ranstorp går for å være dyktig. Allerede i spørsmålsstillingen viser de to at de forstår problematikken, for spørsmålene og oppfølgingen avgjør resultatet. Det er derfor vi får vite så lite av norske rapporter. Man forsker for å tildekke, ikke avsløre.

Radikalisering
* Är radikalisering ett problem i Malmö och kan man precisera vad det största
radikaliseringsproblemet i Malmö är?

* Vilka drivkrafter ligger bakom radikaliseringen (hat mot samhället/västvärlden, kriget
i Irak, personliga negativa erfarenheter, osv.)?

* Hur skiljer sig radikaliseringsdrivkraften i olika stadsdelar?

* Vilka miljöer handlar det om? Källarmoskéer, skolor, fängelser, gäng o.s.v. Vilken
inriktning (Shia/Sunni, Salafister, Wahabister etc.) tillämpas?

* Finns det tecken på att gängbildningar fungerar som en katalysator till
radikaliseringsbenägenheten? Utgör gängbildning en kanal in till de mer radikala
sfärerna?

* Hur ser den omgivande miljön ut (invandrartätt, segregerat, hög kriminalitet, hög
arbetslöshet, stark upplevd känsla av utanförskap, dåliga skolor o.s.v.)?

* Finns det några märkbara skillnader mellan olika grupper av invandrare beroende på
etnisk härkomst, vilka stadsdelar de slår sig ner i, hur gemenskapen folkgrupperna
sinsemellan ser ut (skiljer sig somalierna från irakierna t.ex.)? Kan du ge exempel på
hur detta spelas ut?

* Finns det tecken på att kvinnor utsätts för påtryckning av extremistiska individer eller
åsiktskontrollanter (att de ska bära slöja, ändra sitt beteende etc.)? Finns det områden
där detta förekommer?

* Vilka grupper anses mer benägna till radikalisering? Är grupper som härstammar från
konfliktdrabbade länder mer benägna än andra att bli radikaliserade, eller är det
konvertiter som utgör den största gruppen?

* Finns det några särskilda indikatorer på radikalisering i Malmö, d.v.s. visuella
varningssignaler man har kunnat identifiera ute på fältet? Vilken påverkan har olika
stadsdelar och dess miljö på indikatorerna?

* Om ni ser tecken på radikalisering hur hanterar ni det? Har ni utvecklat metoder som
är effektiva för att skapa dialog och utrymme för att förebygga fenomenet?

Spørsmålene vitner om at en som vil sette seg inn i problemene må ha sans for temaets kompleksitet og se så mange sider som mulig. Vi snakker om boligområder med titalls nasjonaliter og bakgrunner, kulturelt, religiøst, politisk.

Spørsmålene vitner om at Ranstorp/Dos Santos forstår, men de som bestyrer det svenske samfunnet gjør det ikke. De tør ikke en gang stille spørsmålene. Det er i oppfølgingen det viser seg om man forstår. Rapporten konstaterer: det skjer ingen samordning, ingen deling av erfaringer om hva som virker. Alt sklir.

Foreløpig er bare 15 prosent av befolkningen mellom 16 og 24 år. Når 29 av 30 utspurte er enige i at det skjer en radikalisering, forstår man at problemene vil vokse.

Unik

Det finnes ikke noe tilsvarende Rosengård noe sted i Skandinavia, og vel heller ikke i Nord-Europa.

Det totala antalet invånare uppgick 1 januari 2007 till 21 955. Andelen invånare som är födda i utlandet är 60 procent och andelen invånare med föräldrar födda i utlandet uppgår till 26 procent.

De områden inom Rosengård där den största problematiken avseende trångboddhet,
segregation och utanförskap har kunnat konstateras är Herrgården, Törnrosen och
Örtagården. I Herrgården är arbetslösheten så pass hög som 85 procent.

Men det virkelige antallet er det ingen som vet. Rapporten anslår at det kanskje bor dobbelt så mange som offisielle tall sier. dvs. over 40.000. Det er mange. Folk flytter inn og ute av Rosengård. De som får seg arbeid flytter ofte ut, mens de som blir igjen er de svakerestilte. Forholdene for radikalisering er optimale: de radikale har sitt eget territorium.

Sirkulasjonen av mennesker og tilstrømmingen er slik at det er vanskelig å ta inn:

En försvårande faktor för en sammantagen lägesbild är att bara på fem år byts halva befolkningen ut i stadsdelen och oftast de som får arbete flyttar ifrån
Rosengård. Samtidigt beräknas det inofficiella invånarantalet i stadsdelen till det
dubbla eftersom många bor i Rosengård utan att registrera sig.

Hvordan er det mulig?

Svenske myndigheter har sviktet på det første og avgjørende området: de har mistet kontroll med eget territorium: de vet ikke hvem som bor der, de har heller ikke kontroll med hva som bedrives der. Svensk lov og svenske verdier gjelder ikke i Rosengård. Det fremgår tydelig av rapporten. Men det betyr ikke at det hersker «total sharia».

Det handler om en negativ tilstand: svensk lov gjelder ikke.

Det gjør den heller ikke i skolene. Den offentlige institusjon hvor elevene er samlet under svensk overoppsyn.

SSP står for Skole, Sosialtjeneste og Politi. Det er folk fra disse sektorene som utgjør den altoverveiende del av interjuobjektene.

Skolor
* Hur ser lägesbilden ut i skolorna? Vilka utmaningar stöter ni på?

* Vilka problem förekommer med anknytning till radikalisering?

* Finns det åsiktskontrollanter – i vilken utsträckning och hur hanterar ni det?

* Vad propagerar åsiktskontrollanterna – finns tecken på våldsbejakande budskap?

* Har man stött på radikalisering?

* Vad finns det för bakomliggande orsaker (har mot samhället/väst, kriget i Irak,
utanförskap etc.)?

* Gängbildningar, kan det fungera som en katalysator till radikalisering?

* Fungerar SSP-arbetets tiopunktsprogram eller behövs ytterligare verktyg?

Ungdomar

* Hur trivs ni med er skola och den undervisning som där bedrivs?

* Hur uppfattar ni era lärare? Får ni det stöd ni behöver? Kan de hantera de problem
som kan dyka upp ur ett kulturellt perspektiv?

* Vilka konflikter förekommer i skolan? Stökig omgivning, kulturkrockar, svåra
hemförhållanden som sprids till skolan, bråkiga miljöer från området som får
effekt även i skolan?

* Deltar ni i alla undervisningsmoment? Finns det påtryckningar angående
lämpligheten av vissa lektioner från era föräldrars eller era kamraters föräldrar?

* Vad anser era föräldrar om er skolgång och er framtid (hur ser det ut för flickor
med muslimskt ursprung)?

* Hur ser ni på skolk? Vad är orsaken till att man väljer att skolka?

* Gängverksamhet, kriminalitet, extrema grupper – förekommer det? I vilka åldrar
startar det? Vad lockar? Vad får det för påverkan på resten av omgivningen?

* Hur länge har ni bott i Sverige?

* Pratar era föräldrar svenska?

* Är de delaktiga i er skolgång och utveckling?

* Vilka tv-kanaler följer man hemma?

* Hur reagerar ni när ni ser bilder från era ursprungsländer där krig och fattigdom är
en del av vardagen?

* Vad gör ni på Internet? Deltar ni i några chattrum?

* Har ni någonsin blivit kontaktade av åsiktskontrollanter på chattrum eller rent
fysiskt i ert område?

* Lever ni trångbott? Vad upplever ni för konsekvenser av det?

* Hur ser er omgivande miljö här i området ut? Känner ni er säkra och trygga?

* Hur ser ni på er framtid?

* Hur ser ni på samhället ni lever i, känner ni som ni har samma möjligheter som
alla andra ungdomar?

* Har ni någonsin känt er diskriminerade? Om ja, på vilket sätt då?

De utspurte er enig om at det har skjedd en radikalisering de siste fem år. Har det skjedd noe? Foretar myndighetene seg noe? De er også enige om svaret: Nei, det skjer ingenting.

Trots en upplevd ökning av radikalisering upplever samtidigt en övervägande majoritet av respondenterna att ingenting görs i frågan. Den rådande
samhällsdebatten är undermålig med små marginella slutsatser som ofta inte är
grundade på att man vet hur man ska arbeta med dessa frågor. Många letar efter
beprövade verktyg men avstår oftast från diskussioner kring frågan av rädsla för
att befästa eller skapa fördomar.

1. Det gjøres ingenting.
2. Samfunnsdebatten gjenspeiler ikke problemenes størrelse og alvor, dvs. journalister og akademikere og politikere gjør ikke jobben sin.
3. Man styres av politiske hensyn og frykter å øke fordommene, dvs. antipatien i befolkningen. I realiteten gjør man den enda større, eller: man skaper apati og resignasjon.