Nytt

En ny kartlegging fra Riksdagens utredningstjeneste avslører at det finnes hele 105 områder i Sverige der sysselsettingen er lavere enn 50 prosent. I flere av «utenforskaps-områdene» lever mer enn halvparten av befolkningen på sosialbidrag, mens en tredjedel går på arbeidsledighetstrygd eller er førtidspensjonerte. Den manglende sysselsettingen utgjør cirka 17.5 milliarder i uteblitte skatteinntekter og arbeidsgiveravgifter i året.

Dersom de utsatte områdenes erhvervsfrekvens var den samme som resten av landets – 75 prosent – ville 65.000 flere mennesker være i arbeid. Samtidig oppviser de aktuelle områdene langt høyere kriminalitet enn gjennomsnittet:

Mot denne bakgrunnen foreslår regjeringspartiet Moderaternas arbeidsgruppe et nystartsprogram i milliardklassen:

Att människor i arbetsför ålder lever utan egen försörjning och makt över sin vardag är en av vår tids största politiska utmaningar. Även om arbetslösheten minskat de senaste åren finns det platser i Sverige där utsatthet och ett djupt utanförskap tillåtits slå rot i hela områden.

Ofta utgör utrikes födda majoriteten av de boende och det kan i sig bidra till att fördjupa problemen. Att utrikesfödda själva väljer att bo tillsammans är inte ett problem men när utanförskapet i området är högt försvåras jobbchanserna och de hinder utrikes födda möter på arbetsmarknaden förstärks.

För att förnya integrationspolitiken har den moderata arbetsgruppen «Integration och arbete» fokuserat närmare på dessa områden och föreslår nu grunden till en miljardsatsning för att bryta utvecklingen.

På uppdrag av moderaterna har Riksdagens utredningstjänst kartlagt utanförskapet på stadsdelsnivå. Resultatet är alarmerande – år 2006 hade hela 105 områden i Sverige en sysselsättning som var lägre än 50 procent medan den för riket var 76,7 procent. Om de utsatta områdenas förvärvsfrekvens vore samma som rikets skulle 65 246 fler vara i arbete. Det skulle försiktigt räknat innebära 17,5 miljarder mer i kommunala skatteintäkter och arbetsgivaravgifter varje år.

Situasjonen er spesielt urovekkende i Malmö-området Västra Skrävlinge, som omfatter den hardt belastede forstaden Rosengård. I forstaden arbeider bare hver sjette person. I Angered i Göteborg er hver femte person og i Borlänge och Västerås er 7 av 10 arbeidsledige. Sysselsettingen er generelt lav blandt områdenes kvinner.

I Göteborgsområdene Bergsjön och Angered lever hele 57 procent av befolkningen på sosialstønader

Det höga utanförskapet skapar ett stort beroende av försörjningsstöd. I riket är fyra procent av befolkningen i arbetsför ålder i behov av försörjningsstöd men i utanförskapsområden är nivåerna mycket högre. I Göteborgsområdena Bergsjön och Angered har 57 procent av befolkningen socialbidrag, exklusive introduktionsersättning. Därtill är andelen som har arbetslöshetsersättning eller är förtidspensionerade ofta hög i många områden, ibland upp till 30 procent i respektive kategori.

Olika ersättningar dominerar olika mycket men det finns områden där det är höga tal i samtliga: hög sjukskrivning och förtidspensionering, många med a-kasseersättning samt ett omfattande socialbidragsberoende. Dessa områden behöver specialriktade åtgärder, och består av Bergsjön i Göteborg, Västra Skrävlinge (Rosengård) i Malmö, Södra Vallby i Västerås, Angered i Göteborg, Fosie i Malmö, Kortedala i Göteborg samt Vivalla i Örebro.

Vi har även tagit del av oroväckande statistik från Brottsförebyggande rådet. Inbrott, skadegörelse, våldsbrott – omfattningen är betydligt högre i de områden där människorna lever i ett högt utanförskap. Trygghetsklyftorna mellan storstadsregionernas stadsdelar har ökat kraftigt. Åren 2002 – 2007 ökade bostadsinbrott och skadegörelse i de mest utsatta områdena, medan de minskar i andra stadsdelar. En stor del av förklaringen ligger troligtvis i den frustration och utsatthet som utanförskapet medför.

Utanförskapsområden har tillåtits växa fram i Sverige genom en passiviserande politik som svikit människor och skapat vanmakt. Det gäller nationellt, såväl som lokalt. Av de 105 områdena som framkommer i Rut-undersökningen kan det påpekas att 100 var socialdemokratiskt styrda åren 2002 – 2006.

Arbeisgruppen foreslår et nystartsprogram for arbeid og forsørging, samt tryggere og bedre boligområder. Blant annet mener arbeidsgruppen at arbeidsgiveravgift bør droppes for foretak som etablerer seg i områdene, dersom foretaket samtidig ansetter en viss andel av områdenes beboere.

Med fokus på entreprenörskap kan de utsatta områdena vändas till mångfaldens Silicon Valley. Omsatt i företagande och anställning kan bakgrund i ett annat land både vara en förutsättning och en fördel. Bättre tillgång till riskkapital är avgörande för detta.

Nystartscenter ska etableras i varje område där få arbetar och många lever på socialbidrag. Utifrån lokala behov och förutsättningar ska det utgöra ett nav mellan det civila samhället i samarbete med myndigheter och kommun. De ska bland annat underlätta jobbsökande, kompetensinventera området samt främja lokala företagares kontakter med näringslivsorganisationer, banker med flera.

Företag arbetar redan i dag med stipendie- och mentorprogram och fler ska engageras för detta. För att uppmuntra lokalt engagemang och eget ansvarstagande ska det vara möjligt för nystartscenter att teckna personliga avtal med företag och boende. En framgångsbonus kan föreligga när mål uppnås.

Försörjningsstödet bör förändras till att mer likna arbetslöshetsförsäkringen. Den som är i arbetsför ålder och uppbär försörjningsstöd under lång tid ska aktivt söka arbete även på annan ort. Om personen tackar nej till erbjudet arbete i annan kommun bör ersättningen trappas ned. För att underlätta flytt på grund av arbete eller studieplats bör högre försörjningsstöd medges vid behov. Regeländringen bör gälla i hela landet.

I områden med en hög andel hyresrätter är det önskvärt med fler ägda bostäder samt en ökad mångfald av hyresvärdar. Vi ser positivt på en ökad ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i utanförskapsområdena. Men för att fler ska kunna låna till sin bostad, samt vara borgenärer, är det avgörande med fler i arbete.

Miljonprogrammets bostäder ska vara renoverade 2020. Detta är i huvudsak fastighetsägarnas ansvar. Renoveringarna bör i så liten utsträckning som möjligt belasta skattebetalarna. För att kunna genomföra renoveringarna erbjuds fastighetsbolagen möjlighet att avsätta medel från det beskattningsbara resultatet i renoveringsfonder. Samtidigt bör kraven öka på fastighetsägarna att genomföra renoveringarna. Vid renoveringarna bör lägenheter omvandlas till verksamhetslokaler och kontor, och fler näringslokaler bör byggas till.

Brottsutsattheten måste bemötas kraftfullt. Vi föreslår därför 100 fler poliser för att komplettera befintlig polis i områdena. Störningar i boendemiljön måste bemötas starkt och en medveten strategi för att avhysa kriminella ska bli gällande.

För ett sammanhållet genomförande föreslås att en nationell samordnare tillsätts och att Nystartsprogrammet utvärderas efter tre år.

Vi ser nu fram emot en bred diskussion om dessa förslag på moderaternas framtidskonvent och därefter ett fortsatt dialogutbyte med boende, företagarföreningar, religiösa samfund, föreningsliv, forskare med flera om hur dessa områden ska ges möjlighet att lyfta sig. Detaljer och val av reformer kan alltid diskuteras men Sverige har inte råd att vänta.

Dagens Nyheter: Regeringen alltför passiv i integrationspolitiken