Nytt

«Sverige är ett land att vara stolt över. Men att vara stolt innebär inte att vi ska blunda för de samhällsproblem som växer fram och som kräver nya politiska svar.»

Slik starter artikkelen i DN som er forfattet av Stefan Löfven, partileder for Socialdemokraterna og Karl-Petter Thorwaldsson, leder av LO.  De referer til en ny rapport i regi av Samak (et samarbeid mellom de sosialdemokratiske partiene og landsorganisasjonene i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.

I artikkelen forsøker de å forklare hvorfor Sverige har gått fra å ha den laveste andelen fattige i norden i 2006-07 til den høyeste idag. Andelen fattige er den høyeste som er målt siden de startet målingene på midten av 80-tallet.

Det är inget vackert rekord som Sverige slår just nu, och utvecklingen förklaras främst av en relativt försämrad situation för äldre och barnfamiljer med bara en förälder.

Dette er en langt mer spiselig sosialdemokratisk vinkling enn at Sverige hvert år setter nye rekorder i innvandring fra land med kulturer og utdannelsesnivå som ikke er kompatibelt med det svenske samfunnet.

Rapporten är oberoende och drar inga egna politiska slutsatser, men för oss talar siffrorna sitt tydliga språk. Den borgerliga regeringens 130 miljarder i skattesänkningar har inte lett till minskad ungdomsarbetslöshet – tvärtom har den ökat.

Man kan nok si seg enig i at det er den borgerlige regjeringens feil, men at det er skattelette som har fremkalt disse store strukturelle samfunnsproblemene, er tvilsomt.

Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i Norden men allt lägre investeringar i utbildning och forskning.

Hva med de tusenvis av svenske ungdommer som har flyttet til Norge? Er disse regnet med i denne statistikken?

Sverige har under de senaste åren pendlat mellan att ha högst eller näst högst arbetslöshet i Norden. Det är ett stort varningstecken i sig. Men värst är situationen för Sveriges unga. Från att ha haft Nordens lägsta arbetslöshet vid början av 1990-talet har nu Sverige den högsta i Norden. Andelen arbetslösa unga i Sverige har under de senaste åren legat på den högsta nivån på 15 år i hela Norden.

På den svenske regjeringens webside finner vi en liste med 17 punkter om feilaktige myter om innvandringen. Integrasjonsminister Erik Ullenhag går igjennom hvert punkt i detalj. Vi tar en kikk på «myte» nr. 14.»Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år»

Det finns nationalekonomiska studier som gjorts avseende invandring och effekter på exempelvis tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som visar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer, t.ex. visar en svensk studie från 2012 att svenska företag som anställer personer med utländsk bakgrund ökar både sin export och import. Enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) är andelen egna företagare bland de förvärvsarbetande högre för utrikes födda än för inrikes födda. Studier visar också att företagare med utländsk bakgrund har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga faktorer som påverkar beräkningarna är åldern hos människor som kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

«Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer». Da må man anta at Sverige satser på at Syria, Irak og Somalia vil bli landets største handelspartnere i nær fremtid.

«Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som visar på svagt negativa effekter.» Hvordan innvandring til Japan kan være relevant for svensker er et interessant spørsmål. Her finner jeg ikke noe raskt eller godt svar, men jeg merker meg at han nevner at det til og med finnes studier som viser svakt negative effekter. Bra han fikk dekket den biten, i tilfelle det – mot enhver forventning naturligvis – skulle vise seg at Sverige skulle oppleve noen svake negative effekter.

«Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga faktorer som påverkar beräkningarna är åldern hos människor som kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar.» Dette var dårlige nyheter, så Ullenhag legger straks til to setninger som inneholder ordene «positive effekter» for balansens skyld. Ja, ja, da var det ikke så ille allikevel da.

«Sammantaget kan vi se att Sverige, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling». Alle de fattige og arbeidsledige gleder seg. Den nye rapporten med dårlig nytt kan ignoreres. Gratulerer Sverige.

svenska-flaggan

Ned med flagget til topps.