Gjesteskribent

Nyheten om at ledende brannfolk sier opp sine stillinger ved Rosengård, og at politiet sier de er maktesløse i Herrgården, bekrefter hva Rosengård-rapporten sa. Norske medier og politikere var raske til å latterliggjøre Siv Jensen, men har vært tause om rapportens innhold. Nå viser meldingene en alarmerende utvikling. Slike trekk har en tendens til å spre seg til andre boligområder der ungdommer fra muslimske land dominerer.

The proof of the pudding is in the eating. Det er vel verdt å studere Magnus Ranstorps og Josefine dos Santos sin rapport:

Hjelpeløse og for store oppgaver

Den sammantagna bilden är att kommunala skolor har problem att hantera frågor kring kulturkrockar och påtryckningar eftersom fler och fler elever väljer att hoppa av kommunala skolor till friskolor. De som arbetar inom de kommunala skolorna påvisar att skolor oftast inte har några riktiga strategier för att hantera barn som kommer med den sortens svåra problem som en krigsdrabbad och förtryckt bakgrund medför. Ofta behöver barn omfattande terapisamtal och även om det har försökts sättas in så är väntelistorna långa och många barn får inte den hjälp de behöver.

Media

En bidragande problematik är svårigheten för barn som upplevt trauma att dagligen komma i kontakt med historier om svåra missförhållanden i hemlandet och i den
muslimska världen genom TV-bilder och Internet.

Dessa hem har ofta utländska TV- kanaler på hela dagen med nyhetsbilder som inte omfattar självcensurering av olika former av blodigt vålds- och konfliktscener. Barn utsätts här dagligen för starka våldsbilder från krigshärjade områden med en växelverkan av en uppfattning om gemensamt lidande, och om ett budskap som verkar gå ut på att det handlar om ett systematiskt angrepp mot muslimer från västvärldens sida. Samtidigt vet barn att deras släkt kanske befinner sig i dessa konfliktområden. Barnen har oftast ingenstans att ventilera frågor kring detta som naturligt växer sig starka hos en del. Lärare och skolkuratorer har uttryckt svårigheter att hantera detta och att det inte finns någon strategi förutom att skicka de svåraste fallen till barnpsykiatrin.

Flera respondenter pekade på att detta bidrar till att underlätta radikala predikanter att komma in och ta över och på sätt och vis få barnen och ungdomarna att känna trygghet.

Tar seg vann over hodet

Utanför skolgården finns det också få resurser tillgängliga som illustreras av att det bara finns två fritidsgårdar och 8 000 barn på Rosengård. Utanför och inom skolan arbetar ofta ensamma eldsjälar med mycket komplicerade och resurskrävande frågor.

Behov for mer kunnskap hos lærere og sosialarbeidere om hvordan man håndterer kulturkonflikter:

Några respondenter underströk att det kunde göra mer skada än nytta att gå in och röra upp en sluten och isolerad familj om man inte besitter rätt kompetens.

Nödvändigheten kring ytterligare kulturell kompetensutveckling hos skolpersonal blir tydlig med det batteri av utmaningar som de dagligen stöter på i skolan: krav från föräldrar på att skilja på pojkar och flickor och på extrem kontroll av sina döttrar som de inte vill deltar i olika undervisningsmoment eller sitter tillsammans med pojkar i klassrummet. Dessutom återges ofta exempel på pojkar som har fått i uppdrag att kontrollera och styra sina systrar. En annan utmaning är familjefejder mellan och inom olika etniska grupper.

Hvor er de svenske Walraffer?

Tvangsgifte

Ett annat problemområde är tvångsgiften som personer inom skola och socialförvaltning stöter på och då handlar det om ungdomar så unga som 13-14 år som antingen skickas bort över loven och kommer hem gifta eller som i vissa fall uppges vigas av imamer i lokala området. Det rapporterades att väldigt många flickor gifts bort under sommarlovet mellan årskurs 8 och 9. En hel del av dessa försvinner här för gott till hemlandet.

Påvirkning

Friskolene setter eksempler som påvirker den offentlige skolen:

Många respondenter framhåller även problem med de religiöst strama friskolorna eftersom barn ofta lär sig isolering från start. Man pekar på att pojkar och flickor inte får sitta tillsammans eller umgås på rasterna, flickor är påpassade och får inte delta i gymnastik samt tvingas många gånger att gå i syjuntor och feminint präglad undervisning medan pojkarna får delta i utomhusaktivitet etc. Musikundervisning är ofta förbjudet i dessa friskolor. Vissa friskolor kan då med denna prägel ibland bryta mot den svenska skollagen.

Undergraving med offentlige penger

Samtliga respondenter har uppgett att många kulturföreningar inte är vad de uppger sig vara. I vissa fall bedriver de i själva verket religiös verksamhet med en radikal hållning. De motsätter sig aktivt all form av integrering i samhället och vilket de även uppmanar sina medlemmar att göra. De motsätter sig likaså demokratiska styrelseformer medan förtryck av kvinnor/flickor förekommer. Enligt många respondenter sker predikningarna ofta på andra språk och där ett uttalat hat mot både Sverige och västvärlden förekommer.

Det är dock viktigt att understryka att väldigt få har ett våldsbejakande budskap.

Flera av de intervjuade uppger att föreningarna oftast visar två ansikten, ett mot Malmö stad och ett annat mot sina medlemmar. Vid ansökning för bidrag så används all «korrekt» retorik i form av demokrati, integration, kunskapssökande, positiv sysselsättning, etc. De flesta av dessa kulturföreningar får sedan finansiella bidrag från kommunen utan att några motkrav ställs eller utan att några kontroller görs av genomförd verksamhet.

Respondenter återger exempel på dessa kulturella föreningars verksamhet:

– Anordnandet av bönelokaler och radikala källarmoskéer

– Arrangemang av resor (som de kallar läger inför kommunen) till olika radikalt religiösa evenemang

– Aktiviteter för pojkar medan flickorna tvingas stanna i lokaler och städa och laga mat åt församlingen

– Inbjudan av radikala predikanter från andra städer som t ex Göteborg och Stockholm men även en hel del från Danmark

– Insamling av pengar som skickas utomlands.

Uholdbar

En överväldigande majoritet av respondenter anser att situationen i Rosengård är ohållbar och kräver en rad olika åtgärder inte minst inom radikaliseringsområdet. Studien vill särskilt lyfta fram några av de framförda förslagen till åtgärder:

En lagstiftning som förbjuder tvångsgifte och arrangerade äktenskap bör övervägas.

Tystnad

Samarbetet mellan Säpo och den öppna polisverksamheten kan förbättras. I dagsläget får vi bilden av att det mer handlar om en envägskommunikation. Den öppna delen föder Säpo med upplysningar men upplevs sällan få feedback.

Ute av kontroll

Det er den andre siden som har initiativet:

Ökad vaksamhet på vem kommunen anställer som förmedlande länk, «brobyggare»/kulturtolkare för att undvika att fel personer söker sig till dessa tjänster. Det har tidigare förekommit personer som hållit kurser för konvertiter och varit medlem i den islamistiska föreningen, samtidigt skickas att medla i en familjekonflikt med hedersrelaterade inslag. Personer kan söka sig till dessa tjänster av fel anledningar och deras värderingar skiljer sig från kommunens.

Likaså bör uppmärksamhet riktas mot hemspråkslärarna då dessa används till allt. De får gå hem och medla i familjekonflikter, tolka i olika situationer etc., men man vet inte alltid vilka värderingar de har och förmedlar.

Tystnad II

For mye faller på den enkelte lærer eller sosialarbeider:

Det finns ingen eller mycket lite vägledning utifrån läroplaner på hur man skall handskas med radikaliseringsproblematiken. Det finns en rädsla att prata om detta eftersom man är rädd att befästa eller t.o.m. skapa fördomar, vilket leder till att ingen säger något. Det saknas verktyg för att på ett konstruktivt sätt hantera problematiken. Utvecklingen och samordningen av dessa verktyg inom och mellan kommuner bör prioriteras.

Det finns dock i dagsläget ingen centraliserad modell över hur man skall bemöta problemet. En likriktad modell mellan skolor hade underlättat vidhållningen av policyn.

Friskoler

Vissa friskolor med religiös prägel i Malmö sprider ett budskap som inte är förenligt med den värdegrund som omfattar mänskliga rättigheter och ett demokratiskt synsätt – det cementerar i stället patriarkala strukturer, spär på utanförskap och enklavisering etc. Dessa friskolor får dessutom statliga bidrag för sin verksamhet. Den statliga kontrollen av friskolorna har på det här området «en stor förbättringspotential».

Fallitt

Man måste våga diskutera värderingar och ta upp jämställdhets- och integrationsfrågor på en offentlig och öppen agenda. Det handlar om att ställa frågor till lärare hur de hanterar när en flicka inte får göra samma saker som en pojke etc, och att ha konkreta handlingsplaner för hur man skall gå tillväga i detta.

Dessa grupper väljer att leva i samhället men utanför dess normverk.

Amsterdam

2 prosent radikale tilbøyeligheter:

Fältarbetare i Amsterdam har uppgett svårigheten att arbeta med ungdomar med starkt befäst radikala åsikter och dikotom världsåskådning. Uppsökande verksamhet av fältarbetare är utmanade eftersom man många gånger blir kallade för «takfir» och avvisade. Därför försöker man rekrytera fler muslimer till fältarbeten som kan befästa trovärdighet.

religion

De senaste tio åren har man sett att Islam har blivit viktigare för andra- och tredje generationens muslimer. Många flickor revolterar mot samhället och visar sin stolthet genom att börja bära slöja etc.

Åtgärder

Kontroll over eget territorium, første bud: vite hvem som bor der:

I Amsterdam lever de flesta marockaner i den västra delen av staden och denna del är starkt segregerad. Här finner man även personer som tidigare dömts för
terrorbrott – det är hit de kommer när de kommer ut från fängelser.

I Amsterdam uppskattas de illegala och oregistrerade invandrarna till att vara
mellan 15.000 – 50.000 i antal.

Renter

I de olika boendealternativ som erbjuds i Amsterdam kan man antingen äga sin bostad (vilket muslimer nästan aldrig gör eftersom de inte vill betala ränta), ställa sig i bostadskö (som är väldigt långa) eller flytta till de mindre bra områdena (där de flesta nyanlända invandrare hamnar).

Skolene

Man ser en ökad radikalisering i skolorna. De muslimska ungdomarna har i högre grad börjat anamma ett alltmer radikalt synsätt. Man har infört tvådagarsprogram för att träna lärare i att känna igen indikationer på radikalisering. Man har även upprättat ett kontor dit man kan rapportera fall, ställa frågor och be om stöd. Kontoret kallar vid behov in socialen och polisen för att samarbeta kring ett visst fall.

Åtgärder:

Forbud mot org. som Hizb ut-Tahrir og verdisett som radikalt bryter med demokratiet.

Lav standard

Man ser en ökning i ungdomars religiositet. Dels är det många ungdomar som väljer att markera sitt ursprung genom att t ex. börja bära slöja och be i korridorerna under lektionstid. Upplevelsen av att Islam är under attack och att muslimer är diskriminerade är stark och många lärare oroar sig för radikalisering.

– Religiösa skolor är fullt tillåtna i Nederländerna och ses ofta som ett bra alternativ för föräldrar som vill att deras barn ska skola på katolskt, muslimskt eller annat vis.

– I de muslimska friskolorna är det ett återkommande problem att de sköter sig dåligt, håller låg standard på deras undervisning som leder till att en stor del av ungdomarna inte går ut grundskolan med godkända betyg.


Rosengård-rapporten del I


Rosengård og radikal islam – del II

Gjesteskribent

Nyheten om at ledende brannfolk sier opp sine stillinger ved Rosengård, og at politiet sier de er maktesløse i Herrgården, bekrefter hva Rosengård-rapporten sa. Norske medier og politikere var raske til å latterliggjøre Siv Jensen, men har vært tause om rapportens innhold. Nå viser meldingene en alarmerende utvikling. Slike trekk har en tendens til å spre seg til andre boligområder der ungdommer fra muslimske land dominerer.

The proof of the pudding is in the eating. Det er vel verdt å studere Magnus Ranstorps og Josefine dos Santos sin rapport:

Hjelpeløse og for store oppgaver

Den sammantagna bilden är att kommunala skolor har problem att hantera frågor kring kulturkrockar och påtryckningar eftersom fler och fler elever väljer att hoppa av kommunala skolor till friskolor. De som arbetar inom de kommunala skolorna påvisar att skolor oftast inte har några riktiga strategier för att hantera barn som kommer med den sortens svåra problem som en krigsdrabbad och förtryckt bakgrund medför. Ofta behöver barn omfattande terapisamtal och även om det har försökts sättas in så är väntelistorna långa och många barn får inte den hjälp de behöver.

Media

En bidragande problematik är svårigheten för barn som upplevt trauma att dagligen komma i kontakt med historier om svåra missförhållanden i hemlandet och i den
muslimska världen genom TV-bilder och Internet.

Dessa hem har ofta utländska TV- kanaler på hela dagen med nyhetsbilder som inte omfattar självcensurering av olika former av blodigt vålds- och konfliktscener. Barn utsätts här dagligen för starka våldsbilder från krigshärjade områden med en växelverkan av en uppfattning om gemensamt lidande, och om ett budskap som verkar gå ut på att det handlar om ett systematiskt angrepp mot muslimer från västvärldens sida. Samtidigt vet barn att deras släkt kanske befinner sig i dessa konfliktområden. Barnen har oftast ingenstans att ventilera frågor kring detta som naturligt växer sig starka hos en del. Lärare och skolkuratorer har uttryckt svårigheter att hantera detta och att det inte finns någon strategi förutom att skicka de svåraste fallen till barnpsykiatrin.

Flera respondenter pekade på att detta bidrar till att underlätta radikala predikanter att komma in och ta över och på sätt och vis få barnen och ungdomarna att känna trygghet.

Tar seg vann over hodet

Utanför skolgården finns det också få resurser tillgängliga som illustreras av att det bara finns två fritidsgårdar och 8 000 barn på Rosengård. Utanför och inom skolan arbetar ofta ensamma eldsjälar med mycket komplicerade och resurskrävande frågor.

Behov for mer kunnskap hos lærere og sosialarbeidere om hvordan man håndterer kulturkonflikter:

Några respondenter underströk att det kunde göra mer skada än nytta att gå in och röra upp en sluten och isolerad familj om man inte besitter rätt kompetens.

Nödvändigheten kring ytterligare kulturell kompetensutveckling hos skolpersonal blir tydlig med det batteri av utmaningar som de dagligen stöter på i skolan: krav från föräldrar på att skilja på pojkar och flickor och på extrem kontroll av sina döttrar som de inte vill deltar i olika undervisningsmoment eller sitter tillsammans med pojkar i klassrummet. Dessutom återges ofta exempel på pojkar som har fått i uppdrag att kontrollera och styra sina systrar. En annan utmaning är familjefejder mellan och inom olika etniska grupper.

Hvor er de svenske Walraffer?

Tvangsgifte

Ett annat problemområde är tvångsgiften som personer inom skola och socialförvaltning stöter på och då handlar det om ungdomar så unga som 13-14 år som antingen skickas bort över loven och kommer hem gifta eller som i vissa fall uppges vigas av imamer i lokala området. Det rapporterades att väldigt många flickor gifts bort under sommarlovet mellan årskurs 8 och 9. En hel del av dessa försvinner här för gott till hemlandet.

Påvirkning

Friskolene setter eksempler som påvirker den offentlige skolen:

Många respondenter framhåller även problem med de religiöst strama friskolorna eftersom barn ofta lär sig isolering från start. Man pekar på att pojkar och flickor inte får sitta tillsammans eller umgås på rasterna, flickor är påpassade och får inte delta i gymnastik samt tvingas många gånger att gå i syjuntor och feminint präglad undervisning medan pojkarna får delta i utomhusaktivitet etc. Musikundervisning är ofta förbjudet i dessa friskolor. Vissa friskolor kan då med denna prägel ibland bryta mot den svenska skollagen.

Undergraving med offentlige penger

Samtliga respondenter har uppgett att många kulturföreningar inte är vad de uppger sig vara. I vissa fall bedriver de i själva verket religiös verksamhet med en radikal hållning. De motsätter sig aktivt all form av integrering i samhället och vilket de även uppmanar sina medlemmar att göra. De motsätter sig likaså demokratiska styrelseformer medan förtryck av kvinnor/flickor förekommer. Enligt många respondenter sker predikningarna ofta på andra språk och där ett uttalat hat mot både Sverige och västvärlden förekommer.

Det är dock viktigt att understryka att väldigt få har ett våldsbejakande budskap.

Flera av de intervjuade uppger att föreningarna oftast visar två ansikten, ett mot Malmö stad och ett annat mot sina medlemmar. Vid ansökning för bidrag så används all «korrekt» retorik i form av demokrati, integration, kunskapssökande, positiv sysselsättning, etc. De flesta av dessa kulturföreningar får sedan finansiella bidrag från kommunen utan att några motkrav ställs eller utan att några kontroller görs av genomförd verksamhet.

Respondenter återger exempel på dessa kulturella föreningars verksamhet:

– Anordnandet av bönelokaler och radikala källarmoskéer

– Arrangemang av resor (som de kallar läger inför kommunen) till olika radikalt religiösa evenemang

– Aktiviteter för pojkar medan flickorna tvingas stanna i lokaler och städa och laga mat åt församlingen

– Inbjudan av radikala predikanter från andra städer som t ex Göteborg och Stockholm men även en hel del från Danmark

– Insamling av pengar som skickas utomlands.

Uholdbar

En överväldigande majoritet av respondenter anser att situationen i Rosengård är ohållbar och kräver en rad olika åtgärder inte minst inom radikaliseringsområdet. Studien vill särskilt lyfta fram några av de framförda förslagen till åtgärder:

En lagstiftning som förbjuder tvångsgifte och arrangerade äktenskap bör övervägas.

Tystnad

Samarbetet mellan Säpo och den öppna polisverksamheten kan förbättras. I dagsläget får vi bilden av att det mer handlar om en envägskommunikation. Den öppna delen föder Säpo med upplysningar men upplevs sällan få feedback.

Ute av kontroll

Det er den andre siden som har initiativet:

Ökad vaksamhet på vem kommunen anställer som förmedlande länk, «brobyggare»/kulturtolkare för att undvika att fel personer söker sig till dessa tjänster. Det har tidigare förekommit personer som hållit kurser för konvertiter och varit medlem i den islamistiska föreningen, samtidigt skickas att medla i en familjekonflikt med hedersrelaterade inslag. Personer kan söka sig till dessa tjänster av fel anledningar och deras värderingar skiljer sig från kommunens.

Likaså bör uppmärksamhet riktas mot hemspråkslärarna då dessa används till allt. De får gå hem och medla i familjekonflikter, tolka i olika situationer etc., men man vet inte alltid vilka värderingar de har och förmedlar.

Tystnad II

For mye faller på den enkelte lærer eller sosialarbeider:

Det finns ingen eller mycket lite vägledning utifrån läroplaner på hur man skall handskas med radikaliseringsproblematiken. Det finns en rädsla att prata om detta eftersom man är rädd att befästa eller t.o.m. skapa fördomar, vilket leder till att ingen säger något. Det saknas verktyg för att på ett konstruktivt sätt hantera problematiken. Utvecklingen och samordningen av dessa verktyg inom och mellan kommuner bör prioriteras.

Det finns dock i dagsläget ingen centraliserad modell över hur man skall bemöta problemet. En likriktad modell mellan skolor hade underlättat vidhållningen av policyn.

Friskoler

Vissa friskolor med religiös prägel i Malmö sprider ett budskap som inte är förenligt med den värdegrund som omfattar mänskliga rättigheter och ett demokratiskt synsätt – det cementerar i stället patriarkala strukturer, spär på utanförskap och enklavisering etc. Dessa friskolor får dessutom statliga bidrag för sin verksamhet. Den statliga kontrollen av friskolorna har på det här området «en stor förbättringspotential».

Fallitt

Man måste våga diskutera värderingar och ta upp jämställdhets- och integrationsfrågor på en offentlig och öppen agenda. Det handlar om att ställa frågor till lärare hur de hanterar när en flicka inte får göra samma saker som en pojke etc, och att ha konkreta handlingsplaner för hur man skall gå tillväga i detta.

Dessa grupper väljer att leva i samhället men utanför dess normverk.

Amsterdam

2 prosent radikale tilbøyeligheter:

Fältarbetare i Amsterdam har uppgett svårigheten att arbeta med ungdomar med starkt befäst radikala åsikter och dikotom världsåskådning. Uppsökande verksamhet av fältarbetare är utmanade eftersom man många gånger blir kallade för «takfir» och avvisade. Därför försöker man rekrytera fler muslimer till fältarbeten som kan befästa trovärdighet.

religion

De senaste tio åren har man sett att Islam har blivit viktigare för andra- och tredje generationens muslimer. Många flickor revolterar mot samhället och visar sin stolthet genom att börja bära slöja etc.

Åtgärder

Kontroll over eget territorium, første bud: vite hvem som bor der:

I Amsterdam lever de flesta marockaner i den västra delen av staden och denna del är starkt segregerad. Här finner man även personer som tidigare dömts för
terrorbrott – det är hit de kommer när de kommer ut från fängelser.

I Amsterdam uppskattas de illegala och oregistrerade invandrarna till att vara
mellan 15.000 – 50.000 i antal.

Renter

I de olika boendealternativ som erbjuds i Amsterdam kan man antingen äga sin bostad (vilket muslimer nästan aldrig gör eftersom de inte vill betala ränta), ställa sig i bostadskö (som är väldigt långa) eller flytta till de mindre bra områdena (där de flesta nyanlända invandrare hamnar).

Skolene

Man ser en ökad radikalisering i skolorna. De muslimska ungdomarna har i högre grad börjat anamma ett alltmer radikalt synsätt. Man har infört tvådagarsprogram för att träna lärare i att känna igen indikationer på radikalisering. Man har även upprättat ett kontor dit man kan rapportera fall, ställa frågor och be om stöd. Kontoret kallar vid behov in socialen och polisen för att samarbeta kring ett visst fall.

Åtgärder:

Forbud mot org. som Hizb ut-Tahrir og verdisett som radikalt bryter med demokratiet.

Lav standard

Man ser en ökning i ungdomars religiositet. Dels är det många ungdomar som väljer att markera sitt ursprung genom att t ex. börja bära slöja och be i korridorerna under lektionstid. Upplevelsen av att Islam är under attack och att muslimer är diskriminerade är stark och många lärare oroar sig för radikalisering.

– Religiösa skolor är fullt tillåtna i Nederländerna och ses ofta som ett bra alternativ för föräldrar som vill att deras barn ska skola på katolskt, muslimskt eller annat vis.

– I de muslimska friskolorna är det ett återkommande problem att de sköter sig dåligt, håller låg standard på deras undervisning som leder till att en stor del av ungdomarna inte går ut grundskolan med godkända betyg.


Rosengård-rapporten del I


Rosengård og radikal islam – del II