Gjesteskribent

Det er i hverdagen slaget om fremtiden står, sies det. Nettop derfor kjennes det veldig «konstigt» at mediene tier om hvordan det flerkulturelle samfunn fungerer i praksis. Her spiller bloggerne en viktig rolle som åpen kanal. En av dem heter Hans Magnusson. På bloggen Falkblick.nu skriver han om kvinners møte med gutter og menn fra Midtøsten.

Men først hva som er programfestet også av den sittende svenske borgerlige regjeringen:

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

Så til virkeligheten:

«Svenska mammor är horor»

51-åriga Katrin arbetar som lärare på en särskola. På skolan går mellan- och högstadieelever som p g a beteendeproblem inte klarat vanlig skolgång. Många av eleverna har «bokstavsdiagnoser» som damp eller adhd. Katrin berättar:

– På skolan där jag jobbar har vi tidigare knappt haft några invandrarbarn. Men under de sista åren har vi fått en hel del elever med invandrarbakgrund. Det handlar huvudsakligen om pojkar från arabiska, muslimska familjer. Alla våra ungar är naturligtvis stökiga på olika sätt, annars hade de ju inte hamnat hos oss. Men hos de arabiska pojkarna har vi stött på ett beteendemönster som vi aldrig sett hos svenska pojkar. När de arabiska killarna kommer in i puberteten blir de väldigt…vad ska man kalla det…sexuellt utagerande mot den kvinnliga personalen. Man får ofta höra kommentarer som «fröken, du är sexig» eller «du har snygg rumpa». Ibland förekommer det också att de försöker tafsa på de kvinnliga lärarna. Själv har jag blivit klappad i baken och tagen på brösten flera gånger.

Vi får lägga massor av tid på att försöka få dessa grabbar att förstå att det inte är acceptabelt att bete sig så mot kvinnor. En gång blev jag riktigt förbannad på en kille som upprepade gånger kommit med sexuella kommentarer till mig. Jag ställde honom mot väggen och frågade om han skulle ha betett sig likadant om jag till exempel hade varit en släkting till hans familj eller en väninna till hans mamma. Då tittade han frågande på mig och sade: «Nej, så klart inte.» Jag frågade honom sedan hur han skulle ha reagerat om en kille hade tafsat på hans mamma eller kommit med sexuella kommentarer till hans syster. Hans svar blev: «Då hade han varit död.»

Jenny, 29, är en vanlig svensk tjej som jobbar som undersköterska på ett äldreboende. Efter att ha brutit upp från ett samboförhållande lever hon sedan ett par år tillbaka ensam och trivs med det. Jenny tycker om att dansa. Här är hennes historia:

– Jag älskar verkligen att dansa, både bugg och discodans. Jag och ett par av mina tjejkompisar går ofta ut bara för att dansa. För oss handlar det inte om att träffa killar och ragga, utan bara om att det är så himla kul att få dansa till bra musik på ett rejält, stort dansgolv. Tyvärr finns det inget riktigt bra disco i staden där jag bor. Tidigare gick vi alltid till ett ställe som heter Gringos, och det var perfekt. De har ett stort dansgolv och discjockeyn spelar en bra blandning av modern techno och gamla discohits från 80- och 90-talen. Men det går inte att gå dit längre.

Alltså, jag vet att detta låter rasistiskt, men det har blivit ett blatteställe. Det är en massa arabkillar som går dit och de uppför sig helt respektlöst mot oss svenska tjejer. När man står på dansgolvet känner man helt plötsligt en hand på rumpan eller någon som trycker sig mot en bakifrån och tar en på brösten. Så har det varit varenda gång vi gått dit det sista halvåret. Så nu går vi inte dit längre. Och det känns ju lite trist, för det var verkligen ett bra ställe om man ville dansa.

47-årige Per-Erik är studierektor på en gymnasieskola. Han har många funderingar kring såväl disciplinproblem i skolan som kring hur invandrarungdomar ska integreras i det svenska samhället. Han berättar bl a följande:

– Vi hade stora problem med en klass som var väldigt stökig. Det var nästan bara pojkar i klassen, och de flesta av dem var invandrare från olika länder i mellanöstern. Det var rent allmänt stora disciplinproblem i klassen, men allra värst var det på de lektioner där de hade kvinnliga lärare. Då uppförde sig en del av killarna för jäkligt. Det var skrik och bråk, de kom och gick som de ville, och de visade ingen som helst respekt för vad lärarna sade.

Men för en tid sedan anställde vi en ung, nyutexaminerad lärarinna som heter Amani. Hon har själv invandrarbakgrund, är troende muslim och bär huvudduk. Vi provade att låta henne ta en del av lektionerna i «problemklassen» och det visade sig vara en lyckträff. På Amanis lektioner uppförde sig de stökiga invandrarkillarna mycket bättre. De kom i tid, var tysta och visade respekt för henne. Det blev faktiskt en oerhörd förbättring vad beträffar ordning och disciplin, och det avspeglade sig förstås också i studieresultaten. Jag har funderat en del på det där…kanske är det så att de här pojkarna har lättare att respektera någon som kommer från deras egen kultur.

Mattias är 18 år gammal och går sista året i gymnasiet. Han spelar trummor och går på en gymnasieskola med musikinriktning. Han satsar mycket på musiken och hans förhoppning är att så småningom kunna komma in på en högre musikutbildning. Mattias berättar:

– Nästan alla i mitt kompisgäng håller på med musik. I somras var vi några kompisar, både killar och tjejer, som hade picknick i en park här i stan. Ett par av oss hade med sig gitarrer och vi sjöng och spelade. Parken där vi var ligger i ett område där det bor mycket invandrare, och efter en stund dök det upp en grupp barn i 10 – 12-årsåldern som såg ut att vara av arabiskt ursprung. De stod och tittade på oss och lyssnade när vi sjöng och spelade. De tyckte nog att det var lite spännande att vi var några år äldre och dessutom spelade musik.

Efter ett tag kom de och satte sig med oss och vi snackade lite med dem. Det var jättekul tills en av pojkarna skulle spela tuff och kaxig. Plötsligt frågade han oss: «Är era mammor horor?» Vi undrade varför han frågade så, och vi försökte förklara för honom att det inte är speciellt trevligt att säga en sån sak. Då svarade han: «Svenska mammor är horor för de byter män hela tiden.» Man undrar var en kille i 12-årsåldern får såna idéer ifrån. Jag menar, när man är 12 år vet man väl knappt vad en hora är, och vad kan han veta om vuxna svenska kvinnors sexvanor?

Johannes, 38, är gymnasielärare. För närvarande arbetar han på det s k individuella programmet, alltså det gymnasieprogram där de elever hamnar som inte kunnat komma in på något «riktigt» gymnasieprogram. Här berättar han om sina erfarenheter från yrket:

– De flesta av våra elever är normala ungdomar som är lite skoltrötta och inte riktigt vet vad de vill. I allmänhet räcker det att de är hos oss en termin eller ett läsår, sedan är de mogna att lotsas in på något av de ordinarie gymnasieprogrammen. Men sen har vi också en del riktiga problemungdomar; värstingar som redan i 15-16-årsåldern är tungt kriminellt belastade och ofta både missbrukar och handlar med narkotika. Det är inget att hymla om att de flesta av dessa värstingkillar är invandrare med rötter i arabiska, muslimska länder. Av våra «svåraste fall» skulle jag på rak arm säga att runt 80 – 90 % är araber. De här killarna har ofta en kvinnosyn som är rent för jävlig. Till exempel hör jag dagligen hur de talar om svenska tjejer som «svennehoror».

Häromdagen skulle jag göra hembesök hos en elev som vi kan kalla för Ali. Ali är en av våra värstingar, och har redan hunnit begå en massa brott fast han bara är 16. Vi kämpar för att få honom på rätt köl och har bl a ordnat en praktikplats åt honom. Men nu hade han uteblivit från ett inbokat möte, och jag tyckte det var lika bra att gå hem till honom och ta ett snack med både honom och hans föräldrar. När jag kom dit var Ali där tillsammans med sina föräldrar. Jag frågade honom varför han uteblivit från mötet, och han svarade kaxigt: «Jag var hemma hos en svensk hora och knullade.» Jag väntade mig givetvis att föräldrarna skulle reagera på detta. Dels visade han ju en obehaglig, förnedrande attityd mot tjejer, och dels är det ju ganska respektlöst att använda så grovt språk till sin lärare. Reaktionen blev att föräldrarna skrattade glatt, och att pappan gav honom en uppskattande klapp på axeln. Jag fick intrycket att de var stolta över grabben, att de tyckte han visade att han blivit «en riktig karl» genom att prata om tjejer på det där sättet. Ibland vet man fan inte om man ska skratta eller gråta…

34-åriga Anneli växte upp i en mindre ort i Norrland, men flyttade för ett par år sedan till en större stad i mellersta Sverige. Hon lever ensam och brukar någon gång i månaden resa hem till uppväxtorten för att träffa familj och gamla vänner. Anneli berättar:

– När jag varit och hälsat på mamma och pappa brukar jag för det mesta ta nattbussen tillbaks. Jag kommer då till stan strax efter fyra på morgonen. Då brukar jag ta en taxi hem från busstationen, eftersom det känns lite obehagligt att gå ensam mitt i natten. Jag ringer alltid till ett av de stora, väletablerade taxibolagen, såna som man borde kunna lita på är seriösa. Det skulle aldrig falla mig in att åka svarttaxi, då vet man ju inte vad man kan råka ut för.

Ändå har jag vid två tillfällen varit med om att taxichaffisar försökt tafsa på mig, velat följa med mig upp i lägenheten och insinuerat att de velat ha sex med mig. Precis som om jag skulle vara en prostituerad som skulle betala för taxiresan med sex! Det har känts väldigt obehagligt och kränkande. Som ensam tjej i en bil med en okänd man mitt i natten känner man ju sig ganska utlämnad. Båda de taxichaufförer som försökt tafsa på mig har varit invandrare som talat svenska med brytning och sett ut att komma från något arabland. Jag aldrig råkat ut för något sådant när jag åkt med svenska chaufförer.

Samtliga ovanstående historier är autentiska. De har berättats för mig av människor jag känner eller mött. Jag har bara ändrat namn och enstaka ovidkommande detaljer för att skydda de inblandades anonymitet. Jag skulle kunna återge många fler liknande berättelser, men har här nöjt mig med några av dem jag tycker är mest talande. Det bör också nämnas att de personer som berättat dessa historier inte hyser några rasistiska eller främlingsfientliga åsikter. De är «vanliga svenskar» som röstar på något av de etablerade riksdagspartierna och generellt sett har en positiv attityd till invandrare och invandring. De situationer som skildras i historierna är inte några extrema undantagsfall. Snarare beskriver de vanliga, ofta återkommande vardagssituationer, och jag är övertygad om att tiotusentals vanliga svenskar har liknande historier att berätta.

Det återkommande temat i dessa berättelser är förstås att en del män och pojkar från arabiska/muslimska kulturer har en respektlös, kvinnoförnedrande och sexistisk attityd mot «etniskt svenska» kvinnor. Men, invänder då någon politiskt korrekt vän av ordning, hur vet vi att detta inte bara är tillfälligheter? Det finns ju även svenska män som uppvisar sådana attityder och beteenden. Skulle invandrade män från arabiska/muslimska kulturer vara mera benägna att bete sig respektlöst och kvinnoförnedrande? Att påstå något sådant vore ju rasistiskt!

Jo, jag vill på fullaste allvar hävda att invandrarmän med arabisk/muslimsk bakgrund generellt sett är mera benägna att ha kvinnoförnedrande, sexistiska attityder, och att utsätta kvinnor för sexuella trakasserier och övergrepp. Jag hävdar också att detta i viss mån kan anses vara bevisat i och med att män med detta etniska ursprung är överrepresenterade i sexualbrottsstatistiken. Jag anser vidare att detta inte är ett dugg förvånande med tanke på den kvinno- och sexualsyn som präglar de kulturer i vilka dessa män vuxit upp! Dessutom anser jag inte att dessa påståenden på minsta sätt är rasistiska. Jag hävdar ju inte att de arabiska/muslimska männens kvinnoförnedrande attityder skulle bero på en biologiskt betingad benägenhet att förgripa sig på kvinnor, utan att attityderna är en konsekvens av dessa mäns religiösa och kulturella bakgrund.

De flesta arabiska/muslimska kulturer är som bekant starkt patriarkala. Exemplen på hur kvinnor förtrycks och underordnas i dessa kulturer är många och välkända. Hedersvåld, tvångsäktenskap, kvinnlig omskärelse och tvång att bära slöja eller burka är några av de företeelser som fått mest uppmärksamhet. Det behöver knappast sägas att de villkor under vilka många kvinnor i arabiska/muslimska kulturer lever står i en oerhört skarp kontrast till moderna, sekulariserade, västerländska kvinnors levnadsvillkor.

När män från dessa kulturer kommer i kontakt med etniskt svenska kvinnor är förstås risken för våldsamma kulturkrockar stor. För de svenska kvinnorna är jämställdhet mellan könen någonting självklart. De tar för givet att de kan leva fria, självständiga liv och fritt bestämma över sina kroppar och sin sexualitet. De har inte en tanke på att följa de kläd- och uppförandekoder som gäller för kvinnor i arabiska/muslimska kulturer. (Och varför skulle de ha det? De lever i ju i ett modernt, sekulariserat västeuropeiskt land.) För en del män med arabiskt/muslimskt ursprung blir emellertid denna kulturkrock oerhört svår att hantera. De uppfattar de «frigjorda» svenska kvinnorna som «horor» som skamlöst bjuder ut sig, och som genom sin klädsel och sitt uppträdande signalerar att de inte förtjänar någon respekt. I värsta fall slutar dessa kulturkrockar i våldtäkter och övergrepp.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Så står det i vår nuvarande regeringsform. Tanken är måhända vacker. I det mångkulturella Sverige ska olika kulturer leva i fredlig samexistens, och de olika kulturerna ska ömsesidigt berika och stimulera varandra. Men hur fungerar detta i praktiken? Vad sker när det i minoritetskulturer finns attityder och beteendemönster som står i direkt konflikt med majoritetssamhällets värderingar? Detta har våra lagstiftare i sin oändliga, politiskt korrekta vishet uppenbarligen inte reflekterat över.

Av kommentarene skal nevnes én:

Allsvensken den 06 april 2008:

Jag arbetar f.n. som läkare på en vårdcentral i ett av sveriges mest ökanda betongförorter. Situationen är katastrofal, t.o.m. långt värre än jag hade kunnat föreställa mig under de snabba visiter jag besökt området på de senaste åren, då mina föräldrar bor kvar här.

Detta är förlorad mark, området är en muslimsk enklav / sleeper cell, det är bara en tidsfråga innan området är att betrakta som direkt livsfarlig i analogi med t.ex. droit 13 i Paris.

Falkblick.nu

Les også

-
-
-
-
-
-