Tiltakene var for få og ble innført for sent. I tillegg ble regjeringen for avhengig av den svenske Folkhälsomyndigheten. Det slår den såkalte Korona-kommisjonen fast.

Korona-kommisjonen la frem sin endelige rapport på en pressekonferanse fredag. Selv om regjeringen får kritikk, slår kommisjonen også fast at Sveriges strategi generelt var vellykket. Innbyggerne beholdt mer av sin personlige frihet enn i mange andre land, men det ble iverksatt for få og sene tiltak, ifølge kommisjonen, som starter sin rapport slik:

«Sverige har vid en europeisk jämförelse hittills kommit relativt väl ut ur pandemin och tillhör de länder som haft lägst överdödlighet sett till perioden 2020–2021. Men för att dra lärdomar får vi inte glömma hur situationen såg ut våren 2020. Sverige hade då tidvis bland de högsta dödstalen i Europa.»

Rapporten «Sverige under pandemien» er så omfattende at den er delt inn i to bind, der Volym 1 tar for seg samfunnets, bedrifters og enkeltpersoners økonomi,  og Volym 2  tar for seg forhold, rutevalg og evaluering.

Kommisjonen har gjennomgått regjeringens, myndighetenes, kommunene og regionenes håndtering av pandemien siden utbruddet tidlig i 2020. Våren 2020 har fått mest oppmerksomhet og kommisjonen har ikke evaluert innsats og tiltak rundt den fjerde bølgen, og heller ikke vaksinasjoner.

Anbefalinger var riktig vei

Å bruke råd og anbefalinger var riktig vei å gå, ifølge kommisjonen, men samtidig mener man at et føre-var-prinsipp burde vært gjeldende i begynnelsen av pandemien.

– Det innebär att man inte ska vänta på bättre kunskap, utan handla snabbt och kraftfullt och sedan skala ner om det visar sig att man tog i för mycket. Att få och sena åtgärder antogs i början av pandemin får man förstå men att få och sena åtgärder togs även i våg två är svårt att förstå, sier kommisjonspresident Mats Melin.

«Sverige borde i februari/mars 2020 ha valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. När en plan saknades för att skydda de äldre och andra riskgrupper borde tidigare och fler insatser har gjorts för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen», mener rapporten, og i sammendraget heter det at manglende evne til å beskytte de utsatte gruppene fikk store konsekvenser:

«Smittan tog sig in på många särskilda boenden för äldre, vissa äldre fick inte sina vårdbehov bedömda av läkare, utfärdade riktlinjer gjorde att äldre ibland inte fick den sjukhusvård som kunde hjälpt dem och många människor fick dö utan någon anhörig eller någon annan människa vid sin sida.»

Rapporten mener at flere av de generelle retningslinjene gitt av Folkhälsomyndigheten (FHM) var uklare, og ifølge kommisjonen burde myndigheten ha kommunisert sine råd og anbefalinger som klare oppførselsregler. Kritikken gjelder spesielt hvordan de ble kommunisert. Det ble anbefalt at alle skulle «holde avstand til hverandre», at ansatte på arbeidsplassene skulle holde «passende avstand» og at besøkende på restauranter skulle holde «rimelig avstand» til sine medgjester, heter det i sluttrapporten.

«Det var ingen plan»

Korona-kommisjonen mener også at det var nødvendig med mer kraftfull handling i den kritiske situasjonen da viruset begynte å ta tak. Men Folkhälsomyndigheten og regjeringen holdt seg til kravene til bevis for de anbefalte intervensjonene.

– Då borde inte kravet på evidens och beprövad erfarenhet legat kvar. Mer kraftfulla åtgärder behövdes. Men FHM och regeringen lät de ligga. FHM antog vidare att de flesta skulle få lindriga symptom och att de särskilt utsatta skulle skyddas men det fanns ingen plan för hur det skulle göras och i och med det så borde restriktionerna varit hårdare, sier Mats Melin.

Ansvaret for å ha iverksatt få, sene og ineffektive tiltak som ikke har lykkes med å sterkt begrense smittespredningen, ligger først og fremst hos Folkhälsomyndigheten. Samtidig kritiseres regjeringen og tidligere statsminister Stefan Löfven for å ha lagt for mye ansvar på FHM og for å «ukritisk godta FHMs anbefalinger».

«I en kris får det inte råda oklarhet om vem som leder. Regeringen bär ansvaret även för dessa oklarheter. [—] De brister som då uppenbarade sig blottlade både bristande materiell beredskap och bristande mental beredskap hos beslutsfattare. En annan orsak är att tidiga åtgärder i ett pandemiskt utbrott av en samhällsfarlig sjukdom är av stor, eller avgörande, betydelse för krisens vidare utveckling», skriver kommissjonen.

Sosialminister Lena Hallengren (S) svarte fredag ​​på kritikken. Hun sa da at det ville vært urimelig å tro at regjeringen ikke kunne ha gjort ting litt annerledes og litt raskere, men samtidig velger Hallengren å fokusere på at Korona-kommisjonen i stor grad konkluderer med at Sverige gjorde det riktige valget – det var klokt å ikke ha en total nedstengning og ikke stenge skoler.

Kritiserer motviljen mot å frigi dokumenter

I sin sluttrapport opplyser kommisjonen også at de møtte motstand ved forsøk på å innhente dokumenter fra Regeringskansliet. «Kommissionen har fått höra att efterfrågade handlingar inte finns, att kansliet inte förfogar över dem eller att e-post inte kan anses ge en fullständig eller rättvisande bild», heter det i sluttrapporten.

Les mer: Sterk kritikk av den svenske regjeringen: Nekter å gi koronakommisjonen tilgang til dokumenter

Kjøp «Den ulykkelige identiteten» av Alain Finkielkraut fra Document Forlag her.

 

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene som vi skriver om. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar.