Sakset/Fra hofta

Foto: © Linda Næsfeldt / Samfoto

Et jødisk lærerektepar forteller om sin redsel for sine elevers jødehat. Ekteparet er begge barn av Holocaustoverlevende som kom til Malmö etter krigen. Ekteparet våger ikke vise sin jødiskhet for elevene. I en artikkel i Sydsvenskan forteller de om sin erfaring med antisemittisme i Malmös skoler. De opplever at byen er blitt et utrygt sted for jøder.

For «Anna» kom realitetene nært på da hun i 2012-13 jobbet på en guttedominert videregående skole med yrkesfag.

– Många av eleverna var från Mellanöstern och stämningen var sådan att jag kände ett obehag inför att de skulle få reda på att jag är judinna. De hade satt svart tusch på Israel på en stor jordglob som vi hade i klassrummet och skurit bort flaggan, forteller hun.
Elevene var også åpent hatefulle mot homofile.
– Snacket var så vulgärt och hårt. När jag undervisade i sex och samlevnad var det elever som var så hatiska mot homosexuella att de stod upp i bänkarna och skrek.
«Anna» flyttet til en annen skole. Men det var ikke noe bedre der.

– Snacket var: ”jävla jude” och ”snål som en jävla jude”.

Det var meningsløst å rapportere dette til skoleledelsen, sier «Anna». At noen sa «jævla jøde» druknet i de enorme problemene som skolen måtte håndtere.

– Att en elev sa ”jävla jude” skulle drunkna i alla andra jättelika problem som den skolan hade att brottas med. Vi hade elever som missbrukade och var inblandade i grov kriminalitet.

At man på grunn av andre overskyggende problemer som kriminalitet må tolerere antisemittisme, gjør at de ekstreme synspunktene blir allmenn sjargong, sier Anna. Det blir en slags stilltiende aksept.

– Problemet är att när de här antijudiska budskapen får höras utan att någon säger stopp, då blir de här extrema synpunkterna en allmän jargong, säger hon.

På en annen skole møter avisen Sydsvenskan Sofia. En annen jødisk lærer som holder sin etnisitet skjult for både skoleledelsen og elevene.

– Jag har jobbat på skolor i Malmö i femton år. Men att jag är judinna är inte något som jag vågar ta upp. Mina chefer vet inte om det, och jag skulle aldrig ta ledigt för en judisk högtid. Det är som en skamlig hemlighet. En otroligt konstig situation, sier hun.

Elevene snakker positivt om IS i lærernes påhør.

– Det var upprörda röster när IS började förlora. Innan dess var det: ”Snart kommer det att vara över, snart kommer de att vara utrotade”.

– De hatar judar och jag är jude. Och de är fysiskt våldsamma.

Sydsvenskan

Kjøp Halvor Foslis nye bok her!

Støtt Document

Du kan enkelt sette opp et fast, månedlig trekk med bankkort:

Eller du kan velge et enkeltbeløp:

kr

Du kan også overføre direkte til vårt kontonummer 1503.02.49981

Vårt Vipps nummer er 13629

Støtt oss fast med Paypal: