Sakset/Fra hofta

Sveriges demografi gjennomgår en historisk endring: Siden årtusenskiftet har landets innvandrerbefolkning økt med vel 1,2 millioner, mens antall svensker har minsket med vel 20.000 – eventuelt drøyt 130.000 – avhengig av hvordan man regner.

Nylig har Statistiska Centralbyrån (SCB) publisert tall fra landets folkeregister om Sveriges befolkningssammensetning i 2017. Utviklingen er dramatisk. Sverige har aldri før gjennomlevd noe i nærheten av hva landet opplever nå.

Forfatterne av boken «Invandring och mörkläggning», Gunnar Sandelin og Karl-Olov Arnstberg, har i samarbeid med Affes Statistikblogg  har med utgangspunkt i SCBs tallmateriale fremstilt utviklingen grafisk for å anskueliggjøre befolkningsendringen.

I det første diagrammet er personer med en utenlandsfødt og en svenskfødt forelder fordelt likt mellom hhv. utenlandsk og svensk bakgrunn. Resultatet blir at Sveriges befolkning er øket med 1.262.841 innvandrere, mens svenskene er blitt 21.917 færre.

Forskjellene fortsetter å øke år for år, skriver Gunnar Sandelin:

Som framgår av diagrammet nedan, som är en finare indelning, har under samma tidsspann utrikes födda ökat med 867 287 personer och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar med 276 138 personer. Inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder har ökat med 220 832 personer. Inrikes födda som har båda föräldrarna födda i Sverige har minskat med 132 333 personer.

Det er en myte at Sverige fører en «stram asylpolitikk» og at landet ligger på «EUs minimumsnivå», påpeker Sandelin og Arnstberg:

Att Sverige numera skulle föra en stramare asylpolitik och att vi ligger på EU:s miniminivå är en skröna. Det rör sig bara om en andhämtningspaus. Jämför vi volymerna med våra grannländer, talar fakta ett helt annat språk. 2017 beviljade Sverige drygt 36 000 uppehållstillstånd till asylsökande, vilket är tre gånger så många tillstånd som övriga nordiska länder beviljade tillsammans. Grovt räknat beviljar, per nation, våra nordiska grannländer bara runt en tiondel så många asylansökningar som Sverige gör. Vad gäller nya asylansökningar under förra året hade vi dubbelt så många som övriga Norden tillsammans.

I 2017 innvilget Sverige totalt 135.459 oppholdstillatelser. I tillegg til asylsøkere med innvilget opphold inkluderer dette familiemedlemmer av alle kategorier, arbeidsinnvandrere fra utenfor EØS-området, og gjestestudenter. Volumene har vært høyere kun en gang før i historien; i 2016, etter den store invasjonen høsten/vintern 2015. Da fikk over 150.000 innvilget opphold. Av disse var over 71.000 asylinnvandrere, for det meste unge menn.

Sandelin:

Antalet asylansökningar förväntas enligt Migrationsverket att öka igen, då den tillfälliga lagen upphör i mitten av 2019. På varje asylsökande som får stanna, kommer minst en anknytningsperson, även om Migrationsverket inte öppet redovisar hela bilden i sin statistik. Den politiska viljan för en grundläggande kursändring finns endast i retoriken.

Det blev jag varse när jag flera gånger besökte de ”ensamkommandes” långa sittdemonstration på Medborgarplatsen i Stockholm i augusti. Det var så tydligt att poliserna inte hade någon avsikt att avhysa de äldre afghanska ungdomar som illegalt uppehöll sig där. ”Vi har kommit överens med arrangörerna om att de är barn”, blev det generade svaret när jag frågade dem varför de inte ingrep.

Senaste exemplet på den vägen var regeringens förslag till ett gymnasiespår för 9 000 av dessa ”ensamkommande” afghaner utan asyl- eller skyddsskäl. När fakta kring asylbedrägerier inte kommer ut i det offentliga rummet, blir konsekvensen att det svenska folket inte känner till omfattningen av den pågående befolkningsförändringen. Inte heller har de då fått möjlighet att på demokratisk väg få visa vad de tycker om att deras land förändras så dramatiskt i grunden.

Grafikken over viser Migrationsverkets ferskeste prognose fra februar. Det er fortsatt utenomeuropeisk masseinnvandring som gjelder. Mellom 2018 og 2021 er etatens egen prognose at den skal behandle 440.000 nye søknader om oppholdstillatelse!

Det handlar om 122.000 asylsökande, 167.000 anhöriga och 151.000 utanför EU/EES som söker om arbetstillstånd. Räknar vi även in uppehållstillstånd som ska förlängas rör det sig om sammanlagt 635 000 personer. Därtill tillkommer alla ärenden som ska överklagas.

Den store befolkningsøkningen i Sverige består til stor del av mennesker uten utdanning fra den tredje verdens mest voldelige og dysfunksjonelle land – shitholes, som Trump ville kalt dem – hvor islam dominerer.

De siste fire årene er i snitt to tredeler av alle asylsøkerne menn – de fleste med mildest talt mangelfull skolegang:

Länder i topp de senaste åren är: Syrien, Afghanistan, Irak, statslös (Syrien/Palestina), Eritrea, Somalia och Iran. Arbetsförmedlingen har också rapporterat att minst hälften av de arbetssökande som fått stanna har bristfällig skolgång, många gånger ingen alls. Uppskattningsvis har endast runt tio procent av de nyanlända minst tre års eftergymnasial utbildning. EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans konstaterade i samband med invasionen 2015 att en majoritet av de utomeuropeiska asylsökande som kommer till Europa inte är flyktingar utan välfärdsmigranter.

Skjebnespørsmålet om Sveriges demografiske fremtid krever åpenhet om alle relevante fakta, skriver Gunnar Sandelin, men dette mangler, såvel i den politiske diskusjonen som i de etablerte medienes rapportering.

Konsekvensen av denne mørkleggingen gjør spørsmålet enda mer brennende, ifølge Sandelin, som spør: Har vi rett til å fundamentalt forandre et land og hele dets arv fra tidligere generasjoner i løpet av noen få tiår?