Sosialdemokratene styrer Malmö, og har alltid hevdet at innvandring er lønnsomt. Nå vil de ikke ha flere flyktninger. Men hvorfor? Det er jo et overskuddsforetak..?

Den nye filosofien synes å være at migranter er bra for alle andre – men ikke for Malmö.

– Hykleri, sier sosialøkonomen Tino Sanandaji.

Sosialøkonomen Tino Sanadaji. Innfelt: Aftonbladets oppslag fra søndag. (Montasje: Nyheter Idag)

Han reagerer skarpt mot Socialdemokraternas krav om ikke å ta imot èn eneste flyktning neste år.

– Malmös eneste vekstindustri synes å være unnskyldninger og bortforklaringer, sier Sanandaji til Nyheter Idag.

Document: Nødropet fra Malmö: – Ikke flere flyktninger hit!

Søndag kom det fram at Socialdemokraterna i Malmö i et brev til regjeringen krever at kommunen må unntas fra den nye anvisningslagen som pålegger alle landets kommuner å ta imot et gitt antall migranter.

Byrådsleder Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) forklarte for Aftonbladet at staten må ta et større ansvar og dekke mer av kostnadene.

Malmö-paradokset

I et intervju med Nyheter Idag undrer Sanandaji seg over dette, fordi sosialdemokratene samtidig hevder at flyktninginnvandring er lønnsom for Sverige:

– Socialdemokraterna i Malmö hävdar att både Malmö och samhället i stort tjänat på flyktinginvandring. De har varit och är fortsatt en av de kommuner som kampanjar mest för öppna gränser och omfattande flyktingmottagning. Samtidigt hävdar de i samma andetag att just Malmö ska slippa ta emot fler flyktingar och att övriga kommuner måste hjälpa Malmö för att bära kostnaderna.

Skylder på alt annet enn innvandring

– Du bruker Malmö som eksempel i din nye bok «Massutmaning». Hva skriver du om kommunen?

– De tre mest multikulturella kommunerna i Sverige, som är Malmö, Botkyrka och Södertälje brukade vara ekonomiskt genomsnittliga, men har haft en väldigt svag ekonomisk utveckling och tappat i skattekraft. Idag försörjs Malmö därför av övriga Sverige genom det kommunala utjämningssystemet. Det ger dem fem miljarder per år direkt till kommunen och ytterligare ett par miljarder genom region Skåne.

– Malmö skyller sin ekonomiska nedgång på allt annat än just invandring. De skyller det på avindustrialiseringen på 1970 och 1980-talet, på skattereformen 1990, på Köpenhamn, på Stockholm, på bron och på Vellinge. Detta trots att det är tydligt att de med svenskt ursprung i Malmö, vilket är halva befolkningen, klarar sig ungefär lika bra som övriga landet.

Utvikling til å gråte over

Den økonomiske utviklingen i Malmö har vært til å gråte over – en av de dårligste i landet, hovedsakelig på grunn av en sterkt stigende innvandrerbefolkning; en gruppe med høyt utanförskap og lave inntekter. Denne sammenhengen påviser Sanandaji i boken «Massutmaning», med statistikk hentet fra offentlige kilder.

– Så sent som 1985 vid utredningen om kommunal utjämning hade Malmö lite högre skattekraft än rikssnittet och betalade in till utjämningssystemet. Även idag skulle Malmö ha varit en genomsnittlig kommun om de hade haft samma befolkningssammansättning som 1985. Det visar att problemet är just kopplat till invandring, annars hade även skattekraften varit låg även hos Malmöbor med svenskt ursprung.

– Malmös enda tillväxtindustri verkar vara ursäkter och bortförklaringar. Jag hade gärna haft sympatier för Malmö, men det är omöjligt när kommunpolitikerna går ut och ber övriga Sverige avlasta Malmö från bördan för flyktinginvandring samtidigt som de agiterar för att alla andra kommuner ska ta emot fler och försäkrar att de kommer tjäna på det.

Stortorget, Malmö.

I Sanandajis bok får leseren vite at om Malmö hadde vært et eget land, så ville «landet Malmö» hatt et større strukturelt økonomisk underskudd enn Hellas. For å si det på en annen måte: Om ikke Malmö hadde fått milliarder fra staten hvert eneste år så hadde byen gått konkurs.

– Blir det lång sikt snart?

Til tross for dette hevder Socialdemokraterna kjekt at innvandring er en investering som kommer til å betale seg. Sanandaji er mildest talt kritisk:

– Argumentet är att invandring är en kostnad på kort sikt men lönsamt i längden. Men i så fall borde Malmö vara en av de första kommuner där de här långsiktiga vinsterna materialiseras. När ungefär kan vi förvänta oss dessa utlovade vinster? Blir det lång sikt snart? Malmö vill ha hjälp från övriga Sverige, men uppmanar samtidigt alla andra kommuner att upprepa Malmös misstag.

– Vem ska täcka notan om övriga Sverige hamnar i det hål Malmö hamnar i? Varför är de så säkra på att övriga Sverige kommer att tjäna på Malmös flyktingpolitik när Malmö desperat vill dra i nödbromsen? Med tanke på att socialdemokraternas invandringspolitik bygger på tro på långsiktiga vinster är det en fråga som förtjänar ett sammanhållet svar.

Hvem skal betale? Norska oljefonden?

Vi står igjen med et skremmende spørsmål: Hvem skal betale regningen om resten av Sverige blir som Malmö?

Skremmende, fordi det er dit Sverige er på vei. Som Tino Sanandaji skrev på Facebook-siden sin allerede i 2015:

«Malmö är för sedan länge bankrutt, men går runt så länge resten av Sverige har råd att täcka underskottet. Hur ser planen ut för när hela landet nått var Malmö är idag? Vem är då tänkt att täcka hålet i budgeten? Norska oljefonden? Qatar?»

 

Sanandajis bok ”Massutmaning” kan bestilles hos Bokus eller hos Adlibris.

 

Nyheter Idag: Sanandaji sågar S i Malmö: ”När kommer vinsterna från invandringen?”

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene som vi skriver om. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar 🙂