Nytt

Lagman ved Förvaltningsrätten i Stockholm ,Gudrun Antemar, leverer i dag en utredning til den svenske justisministeren:  Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (Ju 2014:10). Hvordan kan integritet beskyttes i den digitale tidsalder?

Den som kjenner svensk offentlighet vil straks ane hvilken retning det går. Den spesielle anstendigheten som kjennetegner Sverige gjør at nettet oppfattes som en trussel.

gudrun.antemar

I en artikkel i DN legger Antemar frem rammen for rapporten. Det er internett som utgjør en trussel mot personers integritet.

Vi kan med teknikens hjälp nå varandra när som helst och var som helst för att byta eller sprida åsikter och information utan att hindras av nationella gränser. Det är en landvinning för yttrandefriheten och en hörnsten i ett demokratiskt samtal. Samtidigt visar vår utredning på ett tydligt sätt att de ökade möjligheterna att samla och sprida information innebär risker för den personliga integriteten. Det har blivit lättare att skada andras integritet genom möjligheten att vara anonym och ge uttryck för sina åsikter om andra inför en ”publik” på nätet. Enskilda personer har svårt att få bort information som har spritts via nätet och den kan aktualiseras gång på gång under lång tid.

Man skal ikke ha vært så veldig våken for å få med seg at i svensk kontekst defineres «integritet» som personers og gruppers identitet, dvs religiøst, seksuelt og kulturelt. Hvis den skal beskyttes ved lov forvandles offentligheten til et minefelt.

 

Ett förbättrat straffskydd för integriteten behövs och det bör kunna besvara vissa frågor. Vad behöver jag som enskild tåla i form av elakheter, kränkningar, ryktesspridning eller intrång i privatlivet? Vad passerar gränsen för att det ska vara straffbart? Hur mycket kan samhället tåla av kränkningar och hot mellan enskilda? När blir det ett samhällsproblem och ett hot mot demokratin att människor kränks och hotas för att de har åsikter och sedan inte vågar delta i debatten och väcka opinion?

Det spesielle med Sverige er at offentlige tjenestemenn har mistet demokratiets forutsetninger av syne. Når en lagman uten motforestillinger bruker ord med en høyst subjektiv fortolkning, kan man undres på hvilken beskyttelse ytringsfriheten egentlig har.

Hvor mye tåler samfunnet?

Antemar spør hvor mye samfunnet kan tåle av krenkelser og trusler mot den enkelte. Ganske mye. Samfunnet har alltid hatt en ganske tykk hud og enkeltindividet har måtte tåle tilsvarende mye. Men i det nye Sverige utviser staten en følsomhet på vegne av fremst nye borgere. Deres verdighet krever ekstra beskyttelse. I det nye Sverige er det en trussel mot demokratiet hvis noen nye grupper krenkes. Men hvem skal definere hva som er en krenkelse? Er det den som føler seg krenket? Den norske Ytringsfrihetskommisjonen under ledelse av avdøde Francis Seiersted slo fast at det ikke må skje. Den krenkede kan ikke bestemme hva som er krenkende.

Men det mente ikke regjeringen Stoltenberg da justisminister Knut Storberget foreslo en ny blasfemilov. Da var det nettopp hensynet til nye religiøse grupper som ble anført.

Forslaget ble trukket tilbake. Men i Sverige går denne tankegangen på skinner.

Uproblematiserende

Alle anførsler er ikke ubegrunnede. Antemar nevner hevnporr og trusler om slik eksponering. Man forstår hvor det bærer hen når hun uten kvalifisering bruker ordet «hatside». Det er en term som svenske medier bruker generelt om alle som våger å trosse deres virkelighetsbeskrivelse. Alle forstår at Sverige vil bli et galehus hvis det kan medføre straffeansvar å drive en hatside.

Terskelen vil i slike tilfeller bli langt lavere enn for andre nettsider. Det er nok at mediene går sammen om å kalle noe for en hatside, så har man en voldsom nedside og må veie sine ord på gullvekt.

Kanskje det er hensikten? Bare trusselen om lovanvendelse vil virke avskrekkende.

Selvsensur

Antemar regner opp seks punkter. Fra punkt 4 begynner det å bli alvor:

Ärekränkningsbrotten ska skydda anseendet, självkänslan och värdigheten. Vi föreslår att bestämmelserna om förtal och förolämpning moderniseras och tar sikte på den respekt för sin person som varje människa förtjänar. Straffansvaret för förtal ska gälla den som utpekar någon som brottslig eller lämnar andra nedsättande uppgifter som är ägnade att skada anseendet hos den som uppgiften gäller. Liksom nu ska det vara straffritt att lämna uppgifterna om det var försvarligt. Vi föreslår att frågan om grovt förtalsbrott ska bedömas utifrån uppgiftens art och sättet för spridningen, till exempel om spridningen har skett via internet och hur den spritts. Straffansvaret för förolämpning ska gälla den som genom beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende agerar mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den utsattes självkänsla eller värdighet.

Her er det flere begrep som savner presisering. Hva er standard på «den respekt som hvert menneske fortjener»? Det høres ut som om respekt er noe man har krav på. Men kan det ikke også avhenge av hvordan man selv oppfører seg mot andre? Skal en islamist kunne gå til sak, uaktet hva han/hun selv måtte si og mene om andre? Skal man beskytte «selvfølelsen» og «verdigheten», to høyst vage og upresise begreper. Hva med oppblåste selvbilder eller selvbilder bygget på verdier som er vestlige samfunn fremmed? Det offisielle Sverige anerkjenner ikke slike motsetninger, men ser snarere ut til å inkorporere dem.

Når man vil beskytte disse verdiene/verdigheten og selvfølelsen med loven i hånd, kan det få store følger for de som vil drive vanlig demokratisk samfunnskritikk.

Det turde være selvinnlysende. Men ikke i dagens Sverige.

Ansvarlig for leserkommentarer

I punkt 5 utvides ansvaret for den som driver en nettside hvor andre kan uttrykke sin mening. Document vil således være ansvarlig for leserkommentarer. Den virkeligheten har Document tatt inn over seg etter 22/7, ved å innføre moderering. Men det er klart at en rettssak eller to vil skremme redaktører til større forsiktighet, uten at det foreligger noe formelt pålegg. Slik har man effektivt sørget for mediene sensurerer seg selv.

Straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas. Enligt den så kallad BBS-lagen ska den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ha tillsyn över tjänsten och agera så att meddelanden som uppenbart innebär vissa brott, bland annat uppvigling och hets mot folkgrupp, tas bort eller hindras från att spridas vidare. Vår utredning visar att integritetskränkande brott begås genom publicering på elektroniska anslagstavlor. Den enda möjligheten i praktiken att hindra fortsatt eller vidare spridning är att uppgifterna tas bort av den som ansvarar för anslagstavlan. En utvidgning av tillhandahållarnas ansvar måste vara rimlig i förhållande till yttrandefrihetsaspekter och tillgodose kraven på rättsäkerhet och tydlighet i förhållande till de ansvariga. Av de skälen föreslår vi en begränsad utvidgning av tillhandahållarnas ansvar till meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång.

Det rådende klima og de rådende meninger

Antemar og rapporten har et poeng. Det må være et ansvar, men fordi forfatterne bruker politisk ladede ord som «oppvigling og hets mot folkgrupp» kan man frykte det verste. Definisjonen av hva som utgjør oppvigling og hets mot folkgrupp vil da til enhver tid avhenge av det rådende klima. Når man vet hvilket «håll» det går på i Sverige, kan man bli urolig for ytringsfriheten, og med det motsetningene i samfunnet.

Rapporten vil utvide retten til erstatning for æreskrenkelser på nett. Det gis i dag ikke, men forfatterne mener staten bør kunne gi det.

Brottskadeersättning kan betalas av staten om någon kränkts genom ett brott som innefattar ett angrepp på person, frihet eller frid. Det innebär att om vårt förslag om olaga integritetsintrång genomförs kommer brottskadeersättning kunna beviljas. Enligt de nuvarande reglerna kan brottsskadeersättning inte betalas för ärekränkningsbrott.

Hva betyr «angrep på frihet eller fred»? Ordningen kan bli meget dyr for den svenske staten. Det ville vært smartere å la den som offentliggjør meningen betale. Da legges det dessuten et ekstra press på redaktører om å oppføre seg skikkelig.

Rapporten sier noe om de rådende tanker i dagens Sverige. Ytringsfrihet er blitt ett ord som kan veies mot mange andre hensyn, og den virker å få stadig mindre vekt.

 

 

”Så kan hatet på nätet stoppas med nya lagar”

Mest lest