Nytt

Den nye loven trådte i kraft 1. oktober i Sverige. Bare i innledningen er det grunn til å bli bekymret. Tilliten til domstolene må sikres i et demokratisk samfunn, fastslår de. Hvorfor hører vi et «men» i luften?

I ett demokratiskt samhälle är det av största vikt att medborgarna har förtroende för att domstolarna utför sina rättskipande och rättsvårdande uppgifter på ett korrekt och rättssäkert sätt. För att säkerställa detta förtroende är det viktigt att allmänheten i så stor utsträckning som möjligt har insyn i domstolarnas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.

Allmenheten skal i så «stor utstrekning som mulig» ha innsyn. Det aner oss at det er denne utstrekningen som skal begrenses.

Från rättssäkerhetsoch integritetssynpunkt måste samtidigt enskildas tungt vägande intresse av skyddet för sina privatliv tillgodoses genom bestämmelser om offentlighet och sekretess för domstolarnas förhandlingar, domar och beslut.

Hm, der var det. «Samtidig» er det av tungveiende interesse å beskytte privatlivet. Vi tror ikke et øyeblikk at det er ofrene i domstolssakene det er snakk om. Med mindre man anser «alle som ofre» selvsagt. Det er jo så mange ulykkelige barndommer ute og går.

Även om intresset av offentlighet många gånger måste anses väga tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hemlighålla vissa skyddsvärda uppgifter i en dom eller ett beslut, t.ex. identiteten på en målsägande i ett mål om sexualbrott

«Målsägande» betyr fornærmede part. Man sier altså at det må være mulig å beskytte offeret i en sak om seksuelt overgrep. Ja, ja, det er jo helt rimelig. Det er jo ikke offeret som har begått noe lovbrudd. Deretter blir det litt mer tåkete. Nå har vi fått konstatert at tilliten til domstolene er viktig, at privatlivet bør beskyttes og at offerets identitet bør beskyttes. Så langt er grunnlaget blitt lagt. Hva er de ute etter?

Genom förslagen tydliggörs samtidigt att vissa slags uppgifter, t.ex. sådana som gäller resultatet av prövningen eller identiteten på någon som en anklagelse om brott har riktats mot, har ett särskilt stort offentlighetsintresse.

Ah, de anklagede naturligvis. Identiteten og offentlighetsinteressen og «visse opplysninger».

Förslagen syftar bl.a. till att skapa en mer enhetlig rättstillämpning och bättre anpassa regleringen till Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen.

Sverige vil tilpasse seg og forplikte seg i henhold til Europakonvensjonen. Det er dette tillegget nedenunder som får betydning for hvor mye publikum vil få vite. Hva veier tyngst, sekretess eller interessen for offentlighet? Ooooh, la oss gjette…

8 a § Ett beslut enligt 8 § andra stycket om att en sekretessbestämmelse ska fortsätta att vara tillämplig ska fattas om intresset av sekretess för en uppgift i domen eller beslutet väger väsentligt tyngre än intresset av offentlighet. Vid denna bedömning ska särskild vikt läggas vid intresset av offentlighet för uppgift om vilka överväganden domstolen har gjort vid sin prövning, om resultatet av prövningen och om identiteten på någon som en anklagelse för brott har riktats mot eller vars rörelsefrihet inskränks genom avgörandet. Ett beslut enligt 8 § andra stycket ska alltid fattas i fråga om en uppgift som sekretess gäller för enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 34 kap. 4 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.

Den nye loven ble vedtatt 18.mai i år av samtlige partier i Riksdagen, skriver Fria Tider.

Det vil dermed bli enda vanskeligere for svenskene å finne ut hvem som står bak kriminaliteten. Tidligere ble det også kjent at politiet brukte en egen kode (291) for å holde «flyktningenes» kriminalitet hemmelig.  Nå får politiet drahjelp av domstolene. For når vil det være i offentlighetens interesse å fortelle at migrantene er mer kriminelle enn svenskene? Det vil jo bare skape problemer. For politikerne.

Riksdagen.se