De forventede renteøkningene vil ramme Sveriges forgjeldede middelklasse hardt, sier Finansinspektionen (FI). Samtidig advarer man mot en kraftig nedgang i boligprisene.

FI er en statlig myndighet som overvåker finansmarkedet.

– Nu kan vi ha ett skifte i de underliggande faktorerna som skulle kunna påverka bostadspriserna nedåt, potentiellt ganska kraftigt nedåt, sier FIs generaldirektør Erik Thedéen.

En prisnedgang er i seg selv ikke nødvendigvis så negativt, mener Thedéen.

– Det bästa i det här läget vore om vi fick en viss dämpning av priserna.

Men en kraftig nedgang vil få store konsekvenser for mange svenske familier, som har rekordhøy belåningsgrad.

Förra året tog bolånetagare tolv procent större lån jämfört med 2020 och bruttoskuldkvoten bland dessa steg till rekordhöga 327 procent, vilket är den högsta skuldsättningen som svenskar har haft i modern tid.

FI vil at låntagere skal ha muligheten til å si opp lånene sine på forhånd, slik at de raskt kan kjøpe seg mindre boliger, eller flyttes over på leiemarkedet.

Den nye føydalismen: Eiendomsretten under angrep, friheten skal fjernes

Særlig de som bor i eneboliger vil rammes, siden de i gjennomsnitt har høyere lån, og samtidig langt høyere strømforbruk enn de som bor i leilighet.

De som vil unngå prisnedgang og renteøkninger har dårlig tid. Riksbanksjefen Stefan Ingves advarte i går for at det kan bli opp mot ti renteøkninger på forholdsvis kort tid. Dette vil føre boligrenten opp til 4 prosent allerede neste år.

– Vi ser en ny miljö med stigande räntor. Ska man ta med sig en siffra är det 4 procent, vilket är den rörliga boränta som marknaden i dag prissätter om två år, sier Thedéen.

– Det är ingen gissning eller prognos, utan det är där marknadsprissättningen ligger. Det är helt enkelt en ny värld. Till det ska läggas stigande mat- och elpriser.

Men svenske boligeiere forventer prisvekst på boligene sine på grunn av økende boligmangel. Bare 13 prosent av svenskene tror at boligprisene vil synke i år, mens 52 prosent tror på prisoppgang.

«Troligen lutar svenskarna åt att makthavarna kommer att försöka hantera de finansiella skadeverkningarna av krisen i Ukraina på samma sätt som de hanterade coronakrisen – det vill säga genom att trycka mer pengar och pumpa in dem i bostadsmarknaden», skriver Fria Tider.

I 2021 hadde 6,3 prosent av låntagerne over 450 prosent i lån sammenlignet med inntekt, og samtidig lån på minst 70 prosent av boligens verdi.

Denne gruppen er sårbar, for et fall i boligprisene til 2019-nivået vil føre til at de har høyere lån enn verdier, samtidig som de kanskje ikke klarer å betjene lånene som følge av renteøkning og eksploderende levekostnader.

FI varnar för boprisras: «Kraftigt nedåt»

Les også:

Står vi foran et krakk i boligmarkedet?

Kjøp Kents bok her!

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene som vi skriver om. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar.