Sakset/Fra hofta

I et innlegg på Ledarsidorna uttrykker lektor i etikk Ann Heberlein ved Lunds Universitet sine bekymringer når det gjelder svenske kvinners omsorg for mindreårige gutter fra Afghanistan. Alle varselklokkene ringer, skriver hun.

Alla varningsklockor ringer när jag läser ett inlägg med rubriken ”Jag tar emot en levande död” på den ”medborgarfinansierade reportagesajten” blankspot.se. Under vinjetten ”röster” bjuder redaktionen, bestående av Martin Schibbye, Brit Staktson och Nils Resare in läsare, i allmänhet anonyma, att dela med sig av sin verklighet. Texten som får mig att studsa är, av lätt insedda skäl, författad av en anonym person.

Heberlein viser til et innlegg i blankspot.se, hvor en kvinne beskriver sitt møte med den afghanske asylsøkergutten hun hadde oppsøkt via internett.

Den namnlösa skribenten berättar, målande och känslomättat, hur hon hämtar en pojke, ett ”ensamkommande flyktingbarn” vid tåget. Han är traumatiserad, ångestfylld och knappt talbar. När de kommer hem till henne ger hon honom en smörgås, och låter honom sova på hennes soffa. Berättelsen fortsätter:

”Det blir fler besök, han är placerad på migrationsverkets boende, men får en natt då och då hemma hos mig. Nu funkar inte soffan längre, han får följa med till min säng. Jag textar en vän, hjälp – jag måste ha honom i min säng! Får svar: Det gör vi allihopa, ta det lugnt. Det är så, ge honom närhet, det är det du kan göra. Jag ger honom närhet, han håller mig i ett skruvstäd, så hårt att det gör ont.”

Ann Heberlein er sjokkert. Dette er en beskrivelse av hvordan en voksen kvinne tar en sårbar, traumatisert gutt til sin egen seng for å gi ham «nærhet». Ren utnyttelse, mener Heberlein.

Vad är det egentligen som beskrivs i texten? Det är inget annat än en beskrivning av hur en vuxen person – sannolikt en kvinna – tar en sårbar, traumatiserad pojke alternativt ung man till sin säng för att ”ge honom närhet”. Det är en isande beskrivning av hur en vuxen kvinna utnyttjar en ung man, en pojke, som befinner sig i stark beroendeställning till henne. Enligt textens beskrivning är den utnyttjade pojken ett ensamt barn i ett främmande land, skadad av svåra upplevelser från sitt hemland och flykten hit. Det är ett skolboksexempel på hur förövare som föredrar unga offer arbetar: Hon söker upp sårbara, ensamma barn, knyter dem till sig och närmar sig dem långsamt, bryter ner barnets motstånd och fysiska integritet, visar omsorg, gör sig viktig i barnets liv – så viktig att barnet inte vågar protestera eller göra motstånd, skaffar sig en position i hans liv som gör att han måste tillfredsställa hennes krav.

For tiden pågår det en rettssak i Sverige mot sosionomen Johanna Möller. Hun drev et asylsenter for mindreårige asylsøkere. Johanna Möller utnyttet sin posisjon og hadde sex med flere av de hun skulle beskytte. Sex-aktivitetene ble endog filmet. Heberlein trekker fram Johanna Möllers asylsenter som et eksempel hvor alt gikk helt over styr:

Hemmet beskrivs som en totalt gränslös plats, med tillgång till både droger och alkohol. Vidare framgår det att Johanna Möller utnyttjade sin position, sitt överläge i relation till de ensamkommande, och hade sex med flera av de boende. De sexuella aktiviteterna filmades, och bilder på den nakna socionomen och de unga männen läckte ut i pressen (vlt.se 20170216). Nu är en av dessa unga pojkar som Möller hade sex med åtalad tillsammans med henne. Enligt åklagaren ska Möller ha förmått den unge afghanen att mörda hennes far och försöka döda hennes mor.

Johanna Möller med tre av de mindreårige.

Sammen med en av de mindreårige (som viste seg å være 25 år) skal Johanna Möller ha drept sin egen far og forsøkt å drepe moren. Johanna og Mohammad Rajabi ble pågrepet i Trondheim.

Mohammad Rajabi sier at det var Johanna som planla mordene.

Ann Heberlein mener at dette er toppen av et isfjell. Hun noterer forskjellige små notiser i lokalaviser:

Den 20 oktober 2016 skriver Dalarnas Tidning om att en anställd på HVB-hem haft ett sexuellt förhållande med en ensamkommande pojke. Smålands Tidningar rapporterar den 3 januari 2017 om att en anställd haft sex med en ung kille på HVB-hem. Enligt svt.se utreder polisen i Kramfors en 30-årig kvinnlig anställd som misstänkt för sexuella övergrepp på flera ensamkommande pojkar (svt.se 20170228). Sveriges radio rapporterade om att en HVB-anställd misstänks för sexuellt utnyttjande av en ung kille (sr.se 20171027).

Også de Heberlein har bekjente som jobber med enslige mindreårige asylsøkere. Også de kommer med bekymringsfulle historier:

Jag fruktar att dessa notiser bara är toppen av ett isberg. De inifrånberättelser jag fått av bekanta som arbetar med ensamkommande är djupt oroande. Jag har hört talas om inte mindre än tre fall där en (kvinnlig) anställd sagt upp sig efter att ha gift sig med och/eller flyttat ihop med en av de unga män som hon mött i sitt arbete på ett HVB-hem. Flera har berättat om sexuella relationer mellan boende och anställda.

”Det är rena rama bordeller”, som en bekant uttryckte det.

Overgrepene i svenske barnehjem pågikk i årevis, skriver Heberlein. De ble ikke dokumentert før lenge etterpå. Nå spår hun det samme for de mindreårige asylsøkerne:

Vilka berättelser kommer vi så småningom att få höra från de pojkar och unga män som varit placerade på HVB- och i familjehem för ”ensamkommande flyktingbarn”?

Omsorg som går for langt?

Ledarsidorna  Har du ikke din egen afghanergutt?   Daily Mail