I apostelen Paulus‘ første brev til korintierne, trettende kapitel, trettende vers heter det i DNB 1930:

Men nu blir de stående disse tre, tro, håp, kjærlighet, og størst blandt dem er kjærligheten.

Dette uttrykkes ofte med dette symbolet:

Korset står for tro, ankeret for håp, og hjertet for kjærlighet. Som det heter hos Evert Taube i Byssan lull:

Byssan lull, koka kittelen full,
sjökistan har trenne figurer,
byssan lull, koka kittelen full,
sjökistan har trenne figurer.
Den första är vår tro,
den andra är vårt hopp,
den tredje är kärleken den röda.

Men i King James lyder verset:

And now abideth faith, hope, charity, these three; but the greatest of these is charity.

Charity, ikke love. Hva kan det komme av?

I nær sagt samtlige koini-greske tekster står:

νυνι δε μενει πιστις ελπις αγαπη τα τρια ταυτα μειζων δε τουτων η αγαπη.

Translitert etter nygresk uttale:

nuni de menei pistis elpis agapi ta tria tauta meizón de toutón i agapi

Ordet som på de fleste skandinaviske språk gjengis med kjærlighet, er αγαπη – agapi. Hos Luther Liebe.

På gresk – både klassisk og hellenistisk (medregnet NTs tekst) har man flere ord som muligens kan gjengis med  kjærlighet. Foruten ἀγάπη også ἔρως (erós), φιλία  (filia) og στοργή (storgi – lite brukt i antikke tekster).

Konnotasjonene rundt erós er det unødvendig å komme inn på, filia inngår i mange lånord, som bibliofil (bokvenn), oinofil (vin-venn) etc. Storgi har etter hvert fått en anelse av «finne seg i», men hva som ligger i agapi sies kanskje klarest av Paulus i den aktuelle teksten (Kyrkobibelm av 1917):

Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke. Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull. Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

Begrepet agapi kan dermed ikke sies å være kristent i sin opprinnelse, selv om det står meget sentralt i kristen etikk. Det er som antydet, også brukt i klassisk (før-kristent) gresk.

I den romersk-katolske kirkes offisielle bibeltekst, den latinske Vulgata, oversetter Hieronymus 1Ko 13, 13 med:

nunc autem manet fides spes caritas tria haec maior autem his est caritas

og i Louis Segonds franske oversettelse:

Maintenant donc ces trois choses demeurent: la foi, l’espérance, la charité; mais la plus grande de ces choses, c’est la charité.

En mulig  gjengivelse til norsk av begrepet agapi kunne kanskje være omsorg, selv om heller ikke det er fullt dekkende.