Lederskribenten Hanne Kjöller i Dagens Nyheter stiller seg skeptisk til venstreorienterte skribenters årsaksforklaringer på opptøyene i Husby og andre forsteder. – Opptøyene fungerer som en Rorchachtest som bekrefter eget virkelighetsoppfatning, skriver Kjöller, som mener at det nå etablerer seg en fortelling om opptøyene som ikke nødvendigvis er sann:

Upploppen blir ett Rorschachtest, en bläckplump där allt från Sverigedemokrater till anarkister tycker sig kunna läsa in just det som bekräftar den egna verklighetsbilden. Inget konstigt i att var och en bildar sig sin egen uppfattning. Konstigt däremot är hur skribenter på vänsterkanten inget lärt från tidigare utan fortsätter att okritiskt plocka godbitar från detta sammelsurium av ofta anonyma uppgifter och egna idéer och sedan förpacka dem som objektiva sanningar.

Kjöller går igjennom noen av venstresidens påstander, og finner at de mangler dekning. Påstandene om at politiet bruker rasistiske invektiver sprer seg på lik linje med moderne vandresagn, men hvis politiet har benyttet seg av rasistisk språkbruk i det omfanget som organisasjonen Megafonen og anonyme steinkastere hevder, hvorfor er ikke eksempler på dette festet til et eneste lydopptak til tross for det massive oppbudet av journalister og privatpersoners omfattende filming med egne mobiltelefoner?, spør hun:

Varför startade kravallerna? Organisationen Megafonen beskriver på sin hemsida händelserna på måndagsnatten i termer av att ”200 Husbybor visade missnöje mot att polisen sköt en 69-årig man till döds i en lägenhet i förra veckan”.

Så kan det förstås vara. Men det kan också vara som en ung anonym man från området sa till Aftonbladets webb-tv, att de flesta struntar ”fett” i 69-åringen och att många i stället såg ett tillfälle att fly tristessen.

Det är ju inte så att Megafonen har hållit ett årsmöte och genom röstning beslutat om de nattliga aktiviteterna. Men ändå gör organisationen anspråk på att veta vad som rör sig i huvudet på de som deltagit i kravallerna. Och den polishatande vänstern sväljer glatt bytet.

Expressens Johanna Langhorst er blant dem som tydeligvis vet hvordan opptøyene startet, og har ukritisk tatt Megafonens påstander for god fisk:

– Først når bilene brant i Husby svarte politiet, med hevede batonger. Slagene haglet over Husbyboerne, vilkårlig. Feltassistenter, journalister, ungdomsarbeidere, alle som kom til å havne i veien fikk juling, skriver Langhorst.

– Virkelig, svarer Kjöller, som synes det i så fall er rart at de eneste personskadene som hittil er rapportert dreier seg om politibetjenter. – På hvilket sykehus ligger alle Husby-beboerne som har falt som offer for den vilkårlige politivolden?, lurer hun på.

Under rubriken ”Högern gör sig dum om Husby” på Aftonbladets ledarsida serverar socialdemokraten Anders Lindberg sin superstringenta analys. Det som sker i Husby är en reaktion på alliansens politik och att ”a-kassan slagits sönder och människor utförsäkrats”. Som om de som nu sätter bilar i brand ens var med i a-kassan eller utförsäkrade med värk i axlar och leder.

Vidare förklarar Lindberg frustrationen med att ”vårdcentralen, Posten, barnmorskan och ungdomsgården dragits in”. Men som så ofta är Lindberg dåligt påläst. I Husby finns fortfarande en vårdcentral, däremot inte Posten (precis som den knappt finns någon annanstans heller), barnmorskan finns en tunnelbanestation eller 15 minuters promenad bort. På ungdomsgårdsfronten erbjuder Husby tre alternativ: en för 10–12-åringar, en för 13–15-åringar och en för 16–20-åringar.

Hvis Lindbergs forklaring stemmer, så burde det snarere være Norrland som sto i flammer, mener Kjöller.

Den statsstøttede organisasjonen Megafonen hevder på sin side at volden er «den eneste måten å uttrykke frustrasjon på når andre demokratiske veier er stengt»:

Vadå stängda? Det är väl inte svårare att engagera sig politiskt i Husby än i Bromma? Talesmannen Rami al-Khamisi är själv ett exempel på motsatsen.

På nätet hittar jag en två år gammal intervju med den då 23-årige al-Khamisi. Där framgår att han varit aktiv inom ett projekt finansierat av Europarådet där han tillsammans med ungdomar från 25 europeiska länder arbetat med frågor kring delaktighet. Han har också deltagit i ett samarbete med Stockholms stad, Svenska Bostäder och Hyresgästföreningen. I artikeln berättas om ett annalkande möte med självaste kungahuset.

Og hva med alle påstandene om at svenske medier ga blaffen i Husby før det begynte å brenne?

Kjöllers søk i mediearkivet Presstext avkrefter dette: mellom mai 2010 og mai 2013 får Husby sammenlagt 1.176 treff. Området Bagarmossen, som har like mange innbyggere som Husby, får bare 367, avslutter Kjöller.

Dagens Nyheter: Upplopp: Husby som ett Rorschachtest

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene som vi skriver om. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar 🙂