Nytt

Den svenske salongradikale Mohamed Omar som ble ildsprutende islamist under Gaza-krigen, har noen interessante observasjoner om wahhabitter i Sverige.

Glem islamkritikere, de er ikke hatefulle. Det er wahhabittene som er de mest hatefulle mot andre muslimer, skriver Omar, og han konstaterer at de – utrolig nok – vinner stadig nye tilhengere.

Företrädare för wahhabitiska och wahhabiinfluerade muslimska organisationer i Sverige klagar ofta och gärna över islamofobi och diskriminering av muslimer. De tycker om att spela offer. Men märk väl att när de talar om islamofobi syftar de endast på den islamofobi som de menar att det svenska samhället riktar mot dem, inte den betydligt grövre form av islamofobi som de själva riktar mot andra muslimer!

Sverigedemokrater utpekas i debatten som de mest otäcka islamofober man kan tänka sig. Men jämför man vad sverigedemokrater som Jimmie Åkesson och Kent Ekeroth har sagt om islam och muslimer med vad wahhabiterna säger om andra muslimer, skall man finna att sverigedemokraterna är ganska harmlösa.

För icke-wahhabitiska muslimer, till exempel sunniter med sufisk inriktning och shiiter, är den wahhabitiska islamofobin ett betydligt större problem än den sverigedemokratiska. För dessa grupper är Sverige, och västvärlden i allmänhet, en långt tryggare och ”islamvänligare” plats att leva på än något wahhabistyrt land.

Det föraktfulla, hatiska och hotfulla sätt som wahhabiterna talar om andra muslimer är hårresande rentav och rör sig på gränsen till hets och uppvigling. Den wahhabitiska propagandan mot andra muslimer i Sverige, som sprids via saudiskanknutna moskéer, skolor och nätsajter är hundra- eller tusenfalt gånger värre än många så kallade ”islamkritikers”.

För den som är ovan kan det första mötet med nätwahhabismen bli en chockerande upplevelse. Man blir helt enkelt överväldigad av allt hat, all okunnighet, intolerans och arrogans som formligen väller mot en. Märkligast av allt är kanske att så pass många muslimska ungdomar, uppvuxna i Sverige med svensk utbildning i bagaget, verkar ta dessa hatets skräniga megafoner på så stort allvar. Det finns ju rimliga och vettiga imamer de kan ha som förebilder i stället.

Men i stället för att vända sig till de förnuftiga imamer som trots allt finns, av vilka flera dessutom talar västerländska språk, verkar ett inte oansenligt antal muslimska ungdomar i Sverige hellre söka sig till Saudiarabiens primitiva, okunniga och barbariska wahhabiledare, som inte vet ett dyft, och inte heller vill lära sig något, om vår svenska kultur och vårt svenska psyke.

Wahhabittene kontrollerer flere av de mest besøkte nettsidene. Deres fiendtlige holdning til andre muslimer har allerede resultert i vold.

På en av de största wahhabitiska hemsidorna, Islamguiden.se, vars redaktion har täta kontakter med det religiösa etablissemanget i Saudiarabien, läser man att sufier begår shirk, dvs. de är i själva verket avgudadyrkare, vilket inte är en trivial anklagelse i wahhabitiska sammanhang. Det kan till exempel vara nog för att dömas till döden i Saudiarabien.

Faktum är att en shia- eller sufimuslim i Sverige löper större risk att råka ut för hot eller trakasserier från wahhabiternas självutnämnda religionspoliser och fanatiska huliganer än från sverigedemokrater eller andra ”islamkritiker” och ”kontrajihadister”. Det har redan förekommit fall av misshandel. I mars 2011 blev en 17-årig shiamuslimsk pojke i Märsta brutalt slagen av två wahhabitiska män därför att han hade en annan uppfattning om bönetiderna! Tyvärr ägnar svenska medier alltför liten uppmärksamhet åt denna wahhabitiska islamofobi som så att säga passerar ”under radarn” och väljer att i stället fokusera på ”de vita islamofoberna”.

Den saudiskanknutna, ultrawahhabitiska hemsidan fatwa.se publicerade följande dekret. Vad denne wahhabiledare säger till sin skock är att de måste isolera sig, inte bara från det sekulära, svenska samhället utan också från icke-wahhabitiska muslimer, särskilt sufier och shiiter.

Wahhabiter är mer islamofobiska än sverigedemokrater