Nytt

I de 38 svenske bydelene med høyest innvandrerandel har andelen innvandrere økt de senere år. Integrasjonsmnister Nyamko Sabuni mener det ikke sier noe om hvorvidt integrasjonen er vellykket eller ikke. Andre vil se ghettoiseringen som et skritt mot etnifisering og segregering av samfunnet.

I alla landets invandrartätaste stadsdelar har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste tio åren, enligt SCB.

För de 38 stadsdelarna, från Rosengård i söder till Hertsön i Luleå i norr, har kommunerna tecknat ett särskilt utvecklingsavtal med regeringen. Syftet med avtalet är att förbättra samordningen mellan staten och kommunerna och öka samarbetet mellan myndigheter och den privata och ideella sektorn i stadsdelarna.

För att kunna följa upp utvecklingen har regeringen också gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att särskilt undersöka utvecklingen i de 38 områdena och den första statistiken presenterades i dag. Den ger inget särskilt positiv bild av det senaste decenniets integrationspolitik.

Sysselsättningen har visserligen ökat i många av stadsdelarna och bidragsberoende minskat i motsvarande grad, men den kanske största förändringen är att koncentrationen av invånare med utländsk bakgrund har ökat kraftigt i de flesta av de 38 stadsdelarna.

I till exempel Ronna i Södertälje har andelen ökat från 66 till 84 procent på tio år och i Skäggetorp i Linköping har koncentrationen ökat från 22 till 49 procent.

I 9 av de 38 stadsdelarna har mer än 80 procent av invånarna utländsk bakgrund och allra högst är den i Hjällbo i Göteborg som når upp till prick 90 procent.

Gjør det ingenting?

Integrasjonsminister Sabuni mener konsentrasjon ikke gjør noe.

– Integrationspolitiken har ju inte till syfte att sprida ut människor. Vi ser inte det som ett problem att många med invandrarbakgrund bor koncentrerat. Problemet är att många är arbetslösa och integrationspolitikens mål och uppgift är att stödja människor så de kan etablera sig på arbetsmarknaden.

– Därför är siffrorna glädjande som visar att sysselsättningen ökar och försörjningsstödet minskar, säger hon till TT.

Det er en sosialdemokratisk kommunalråd i Södertälje helt uenig i:

– I praktiken får flera av de här områdena fungera som stora flyktingmottagningar. Det blir genomgångsområden för asyslsökande och flyktingar så det är klart att det är ett mycket, mycket allvarligt samhällsproblem. Och det som statistiken visar är ju att migrations- och integrationspolitiken totalt har misslyckats, säger han till TT.

Andelen sysselsatte har gått noe opp, men er fremdeles langt unna det nasjonale snittet.

Statistiken pekar nämligen också på en rad positiva faktorer. Till exempel har andelen förvärvsarbetande ökat markant i flera av de aktuella stadsdelarna. I Andersberg i Halmstad och Hjällbo i Göteborg är ökningen 19 procentenheter mellan 1997 och 2007. I båda stadsdelarna arbetade 2007 strax under hälften av befolkningen. Rosengård i Malmö gick under samma period från 19,9 procent till 34,2.

Snittet för hela landet pendlade under perioden mellan 72 och 78 procent förvärvsarbetande.

Andelen invånare med någon form av bidrag minskade i de allra flesta stadsdelarna mellan 2004 och 2007, som mest med 6 procentenheter. En sådan minskning redovisar till exempel Rosengård, där trots det nästan 26 procent av befolkningen hade någon form av bidrag 2007.


Invandrartäta områden blir tätare