Sakset/Fra hofta

Siden forslaget kom opp i 2002 har svenske politikere ivrig bekjempet krav om språktest for innvandrere som søker statsborgerskap i Sverige. Avisen Expressen sier at «det utskjelte forslaget blir virkelighet etter 16 år».

I dag finns det med som nummer 41 på 73-punktslistan i den överenskommelse mellan S, C, L och MP som utgör grunden för Stefan Löfvens nya regering. Och det har dessutom brett stöd i riksdagen.

Tidligere partileder for Folkepartiet, Lars Leijonborg, er strålende fornøyd:

– Det känns mycket bra, som en revansch. Efter 16 bortkastade år är det ändå bra att det kommer. Det handlar inte bara om den här enstaka frågan, vi kan vidga till den integrationspolitik som har förts.

– Förslaget framställdes som rasistiskt. Det var oerhört omskakande, ett trist försök att döda debatten. Språkkrav finns över hela världen, i nästan alla EU-länder, sier han.

En professor i flerspråksforskning ved navn Tommaso Milani er helt uenig med Leijonborg. Det er ingen sammenheng mellom språktest og integrasjon, påstår han:

– Det finns inget samband mellan språktest och integration. Varje test är exkluderande, utestängande, inte inkluderande som det heter i partiernas utkast. Integration förbättras om vi har kvalitativ undervisning som är anpassad till invandrares olika behov och förutsättningar, säger Tommaso Milani, professor i flerspråkighetsforskning vid Göteborgs universitet.

Men professor Milani blander inn sin egen politiske oppfatning i integreringsproblematikken:

– Språktest kan slå tillbaka väldigt hårt mot dem mest behöver det skydd som medborgarskap innebär. De som har sämst förutsättningar att klara ett prov. Deras språk skiljer sig mycket från germanska språk som svenska, de har flytt från krigsområden, de har traumatiska upplevelser, sier han.

En kollega av Milani, Maria Rydell, universitetslektor i nordiske språk ved Stockholms universitet, viser seg å være like nedsnødd: Hun har aldri møtt noen som ikke vil lære seg svensk.

– Man säger att språktest ökar motivationen och ger en bild av att folk inte är tillräckligt motiverade. Jag har inte träffat någon invandrare som inte vill lära sig svenska och som inte ser språkfärdighet som en förbättring av sitt liv och arbete, sier hun.

Hvilket bare understreker hvor langt unna virkeligheten universitetslektorer og professorer befinner seg. Og de er helt i utakt med svenske velgere. En test utført av Expressen viste at 77 % av velgerne er positive til å innføre kunnskapstest i svensk og samfunnskunnskap for statsborgerskap.

Det er forholdsvis enkelt å få svensk statsborgerskap – særlig hvis du har bodd i landet i «en viss tid», som Migrationsverket uttrykker det.

Expressen

Bestill Douglas Murrays bok “Europas underlige død” fra Document Forlag her!