Nytt

Hvorfor ble det regjeringskrise i Sverige? Socialdemokraterna hevdet at budsjettbehandlingen var et svik, men de hadde gjort akkurat det samme selv, da de stemte med Sverigedemokratene for å stanse Reinfeldts siste skattekutt, skriver Dagens Nyheter.

Det var høsten 2013 at Socialdemokraterne og Sverigedemokratene sammen stemte ned regjeringen Reinfeldts siste skattesenking. Det satte vondt blod. Da SD 2. desember varslet at de ville stemme ned de rødgrønnes budsjett, var ikke Alliansen villig til å oppgi sitt budsjett, for å tekkes Socialdemokraterna. Det var payback time.

Det var ikke første gang Socialdemokraterna og SD stemte sammen.

Det går inte att förstå vad som händer i december 2014 utan att blicka tillbaka på den förra mandatperioden. Faktum är att grunden för regeringskrisen lades långt ­innan Stefan Löfven var påtänkt som socialdemokratisk partiledare.

Redan i december 2010 röstade de rödgröna och Sverigedemokraterna gemensamt för krav på att regeringskansliet skulle bantas med 300 miljoner.

Men det var hösten 2013 som det stora budgetbråket kom.

De rödgröna och Sverigedemokraterna stoppade en av Alliansens sista skattesänkningar. Förslaget om höjd brytpunkt för statlig skatt skrotades.

De borgerliga partierna hävdar, och hävdade, att det beslutet stod i strid med den ordning och praxis som Sverige haft för budgetbesluten ända sedan krisen på 1990-talet.

Budgetbråket skapade djupa slitningar mellan den dåvarande regeringen och den rödgröna oppositionen. Särskilt Centerpartiet, som varit med om att utforma budget­reglerna ihop med Socialdemokraterna, upplevde den rödgröna oppositionens agerande som ett stort svek.

Alliansen mente Sossernas opptreden var brudd på sedvane. Da Löfven ba om hjelp til å lose sitt budsjett gjennom Riksdagen 2. desember, kom han til stengt dør. Alliansen var ikke villig til å oppgi sitt budsjett. Det ville – som Moderaternas nye lederemne Anna Kinberg Batra sa – gjøre SD til det eneste opposisjonspartiet. Da Alliansen møtte Löfven og regjeringen til krisemøte 2. desember var beskjeden at Alliansen sto på sitt budsjett, men var villig til å diskutere regler for en mindretallsregjering.

Samtalene førte derfor ikke frem. Löfven valgte heller å skrive ut ekstravalg. Hva hadde alternativet vært? Han kunne dannet en ny socialdemokratisk mindretallsregjering, dvs. uten Miljøpartiet, sier de borgerlige. Miljøpartiet har skapt en rekke problemer for samarbeidet over blokkgrensene, med sine særstandpunkt til energi, flyplassutbygging og motorveier. Hvis MP  var ute av regjeringen ville samarbeidet glidd lettere.

Nå har man i stedet fått en overenskomst der SD er blitt det eneste opposisjonspartiet.

 

http://www.dn.se/nyheter/politik/25-dagar-som-forandrade-svensk-politik/