Nytt

Man trenger bare se bildene for å forstå at det som skjedde utenfor Plusgymnasiet tirsdag var en stygg affære. Ikke en protest, men opptøyer utført av en mobb, med mobbens kjennetegn: ute etter hevn og i lynsjemodus.

Mediene kvier seg for å gå kritisk til verks om hvem som truer.

I stedet refererer mediene passivt det som var mobbens motiv: at man følte seg krenket av at jenter ble hengt ut som horer. I forlengelsen av dette ligger et naturlig oppfølgingsspørsmål: er ikke en stor del av de som reagerer de samme som selv har innført og bruker disse uttrykkene? Er det ok så lenge det rammer andre, men ikke dem selv?

De eksemplene som gis i mediene fra Instagram-profilene, er grove, vulgære. Men helt vanlig på nett. Det er vanskelig å forstå at de skulle utløse et slikt sinne, hvis man ikke har en overutviklet følsomhet og føler en har større rett enn andre, også til å bruke vold.

Thomas Wold, forsker ved NTNU, sier han ikke har sett lignende tilfeller av spontant raseri etter mobbing på sosiale medier.
– Det har vært fakkeltog mot rasisme, men den mer spontane reaksjonen tror jeg ikke vi har sett i samme skala før, sier Wold til VG.

Hevn

Jenta som mobben var ute etter sier det hele var et set-up: det var hun som først ble uthengt, og meldte saken til politiet. Da hevnet de som sto bak seg, ved å spre ryktet om at det var hun.

Ifølge 17-åringen begynte det hele med at et bilde av henne på Instagram med en krenkende tekst. Hun sendt da en epost til de som hadde kontoen der hun truet med å politianmelde dem om bildet ikke ble fjernet.

– Jeg tror de spredte at dette var meg fordi jeg skrev at jeg skulle politianmelde dem for å skremme dem. Jeg skrev at jeg hadde IP-adressen deres. De tok bort bildet, men spredte at jeg sto bak dette, sier jenta til Expressen.

– Uskyldig

Hun gikk til skolen tirsdag til tross for at hennes navn var i ferd med å spre seg som ild i tørt gress på sosiale medier.

– Jeg vet jeg ikke har gjort noe. Jeg vet jeg er uskyldig og ikke har noe å skamme meg over. Men når jeg kom dit var det politibusser utenfor. Min lærer sa jeg måtte bli med politiet.

Når norske medier kalte det «ungdomsopprør» var det å underspille dens karakter av revolt og vendetta, hvor man driver gatens justis, og gjør opprør mot lov og orden, og alle symboler på samfunnet rundt seg. Derfor eskalerte det til angrep på alt og alle i nærheten, også journalister. Disse ungdommene tåler ikke media, og det er ikke første gang de har gått løs på fotografer og TV-kameramenn.

En fotograf forteller hva som skjedde: Fotograf dödshotad vid upploppet

Fotografen vill inte att hans namn ska bli känt av rädsla för vad som kan hända. Han var utanför Plusgymnasiet för att bevaka upploppet som uppstått efter att någon hängt ut tonåringar som slampor på sociala medier.

Då kom ett gäng på omkring 40 ungdomar mellan 15 och 20 år fram till honom. De tryckte upp honom mot en bil och krävde att han skulle lämna ifrån sig kameran. När han vägrade fick fotografen ett knytnävsslag i ansiktet. Sedan lyckades han ta sig loss men puttades ner mellan två bilar och sparkades.

Han kom upp på fötter igen och försökte backa ur situationen. Men innan han lyckades med det hade han fått ett slag mot nacken.

– Och det känns fortfarande.

Han fick också höra ett flertal gånger att antingen skulle lämna ifrån sig kameran eller radera alla bilder – annars skulle de döda honom.

Det är inte första gången han blivit hotad i tjänsten.

– Men det har aldrig gått till handgripligheter tidigare.

Ska du polisanmäla?

– Vet inte. Har inte bestämt mig, säger fotografen som menar att han sannolikt inte skulle blivit nerslagen om det bara funnits poliser till fots på platsen.

– Nu satt de bara i sina polisbilar med blåljusen på.