Kommentar

Det måtte et FN-organ til før svenske aviser kunne innrømme og sette på trykk at Sverige ligger på topp i verden i antall voldtekter. Dvs. Lesotho ligger øverst, men de spiller i en annen divisjon. Det enorme antall voldtekter i Sverige er uhyggelig, og sier noe om et samfunn som har mistet kontrollen.

Likevel vil ikke svenske kommentatorer ta situasjonen inn over seg, de leter etter bortforklaringer.

Sverige ligger i den absoluta botten av FN:s statistik över antalet våldtäkter.

Bara i det lilla afrikanska landet Lesotho anmäls fler våldtäkter än här.

Den mindre smickrande statistiken finns i en ny rapport från FN-organet UNODC.

Den visar att det i Sverige anmäls 53,2 våldtäkter per 100 000 invånare. Det är skyhögt över våra nordiska grannar.

Først erkjennelsen, så alle motforestillinger, reservasjoner og forbehold. Uttrykket «på bunnen av statistikken» er i seg selv en smule underlig.

Men pulveriseringen av tallene er mer subtil enn som så. En professor i sex-forskning har forklaringen klar:

– Den höga siffran behöver inte betyda att svenskar faktiskt löper större risk att våldtas än andra. Anledningen är att benägenheten att anmäla en våldtäkt kan vara högre här än i andra länder, enligt Niklas Långström, professor och sexualbrottsforskare vid Karolinska Institutet.

Men så sier Långström noe som slår ihjel det han nettopp har sagt: Man antar at bare 10 prosent av voldtektene blir anmeldt, det samme anslaget gjelder i Norge. Det vil si at det reelle tallet på voldtekter i Sverige er rundt 50.000 – 60.000! (nesten 6.000 anmeldte i fjor) Det er nærmest krigstilstander. Likevel tier det offisielle Sverige.

– Problemet är att knappast något annat brott har så högt mörkertal som våldtäkt. I Sverige kommer omkring 80–90 procent av våldtäkterna aldrig till samhällets kännedom, och det är svårt att veta hur de siffrorna ser ut i andra länder, säger han.

Mener Långström at mørketallene er enda større i andre land, feks. Norge? Det offisielle Sverige har viklet seg inn i så mange selvmotsigelser og løgner at det begynner å se latterlig og komisk ut for omverdenen.

Men situasjonen er ytterst alvorlig for landets kvinner. Det er liten tvil om at det er innvandrerne som står for den eksplosive økningen i antall voldtekter. Det gjør svenske medier alt for å skjule.

Professorens svar er et studie i politisk tilpasning. Men hvor går grensen mellom feighet og aktiv medvirkning til å skjule og tildekke en forbrytelse, i dette tilfelle av generell karakter? Långström mener det drikkes for mye, derfor oppstår det lettere misforståelser og uheldige situasjoner.

– Sedan är det också svårbevisade brott. Säg att man följt med någon hem från krogen och först varit intresserad av sex men sedan har det hänt något som gör att man inte vill. Då kan det vara svårt att bevisa brott, säger han.

Men UNODC-statistikken viser at voldtektene har økt kraftig. Hvordan forklare det? Jo, loven om seksualforbrytelser ble endret i 2005, og så var det drikkingen og utelivet. Det gir de 3 prosent av mennene som kan tenke seg å begå overgrep større muligheter, sier professoren.

Det finnes ingen grense for forstillelsen, selv når ofrene er landets egne kvinner.

Våldtäkter per land

Lesotho: 91,6

Sverige: 53,2

USA: 28,6

Zimbabwe: 25,6

Norge: 19,8

Israel: 17,6

Finland: 17,2

Danmark: 7,3

Kenya: 1,9

Turkiet: 1,4

Japan: 1,2

Källa: Siffrorna gäller anmälda våldtäkter per 100 000 invånare och är från 2008. Listan är ett urval av de länder som ingår i UNODC:s rapport.
Antal anmälda våldtäkter i Sverige

2008: 53,2

2007: 46,6

2006: 40,6

2005: 36,8

2004: 25,1

Fotnot: Sifforna gäller anmälda brott per 100 000 invånare.

Sverige i botten av våldtäktsstatistik