For første gang var uroen i de innvandrertette forstedene tema på en åpen konferanse det svenske forsvaret holdt. Man ser uroen som en sikkerhetstrussel.

Men svensker hadde ikke vært svensker hvis de ikke greid å dreie også dette temaet til å handle om hva som er feil med det svenske samfunnet.

Problemen är nu ett ämne på Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen som inleddes i går. Det är första gången som man riktar blicken på svenska förhållanden när det gäller säkerhetspolitik och mänskliga rättigheter.

– När vi har resonerat om detta har det slagit oss att vi alltid diskuterar frågorna i perspektivet hemifrån och ut utan att titta på de brister som faktiskt kan finnas hos oss själva, säger Folk och förvars ordförande Sture Nordh, som inleder programpunkten i morgon eftermiddag.

Rubriken på hans inledning är: Behovet att tala om utmaningar för rättstaten. Det finns flera sådana.

– Vad det ytterst handlar om är att alla medborgare måste ha lika rättigheter till skydd, lika rättigheter på alla livets områden. Det som faktiskt har inträffat är att de samhällsinstitutioner som har att ansvara för det skyddet inte har kunnat fullgöra de uppgifterna. Då har vi ett allvarligt misslyckande i hur samhället fungerar gentemot sina medborgare, säger Sture Nordh. <>/blockquote>

En som kjenner problemet på kroppen er Kadafi Hussain som arrangerte alkoholfrie fester i Rinkeby utenfor Stockholm. Det likte de radikale islamistene dårlig. De foretrekker heller ungdomsklubbene der de kan rekruttere unge i fred.

När Kadafi Hussein började arrangera alkoholfria musikfester i Folkets hus i Rinkeby i västra Stockholm hotades både han och festdeltagarna.

– Självklart blev ungdomarna skrämda när de där gubbarna stod utanför och skrek att de var på väg till helvetet, att de inte ska gå på festen. Det är förnedring och kränkning. Det är hemskt, säger Kadafi Hussein, som arbetar som ungdomsledare på Folkets Hus.

Han anser att det svenska samhället har varit undfallande mot de här grupperna och i flera fall legitimerat deras verksamhet. Bland annat genom att ge bidrag till fritidsgårdar där det skett rekrytering av ungdomar till den radikalislamistiska gruppen al Shabab i Somalia.

– Det var de somaliska ungdomarna som själva kom till mig, berättade om det och frågade om jag kunde hjälpa dem. Det var då jag började ordna festerna och då gick ungdomarna till mig istället för till fritidsgården, säger Kadafi Hussein.

Han har samtidigt fått betala ett pris för sitt ställningstagande för ungdomarnas rätt att bestämma själva vad de vill göra.

– Man riskerar sitt liv. Jag har blivit hotad och attackerad. Den 28 september förra året överfölls jag av en maskerad person som högg mig i pannan, berättar han.

Oro i förorter het säkerhetsfråga