Kommentar

Den israelske ambassadøren har meldt FInn Graffs tegning av Ehud Olmert som KZ-kommandant inn for Pressens Faglige Utvalg.

I Sverige har plakater hvor David-stjernen er likestilt med hakekorset dukket opp i anti-israelske demonstrasjoner.

Samtidig er det rettet trusler mot synagogen i Malmø, trusler som politiet tar meget alvorlig.

Ingen beveger seg i et vakuum.

Forsøket på å klistre hakekorset til staten Israel er en gjenganger. Dagbladet og Graff later som de er oppfinnsomme. Det er de ikke.

Men det er interessant hvordan svensk rettsvesen baler med hva de skal mene om de som setter hakekorset på David-stjernen. En påtalejurist mener det kan være «hets mot folkgrupp», mens en annen sier det er noe helt annet enn å være for nazisme!

Malmöpolisen polisanmälde på måndagen en banderoll med ett hakkors på en israelisk flagga som förekom i ett demonstrationståg i helgen. Även vid en demonstration på måndagskvällen förekom liknande plakat, men utan att polisen ingrep.
-?Vi vill få veta om budskapet är ett brott mot lagen. Åklagare har tolkat lagen på olika sätt och vi står mitt emellan, säger kommissarie Bengt-Åke Malm.

Under måndagen prövade överåklagare Sven-Erik Alhem frågan på eget initiativ.

Hans tolkning är att budskapet kan misstänkas vara hets mot folkgrupp. Den som använder en sådan symbol måste inse att det inte bara kan uppfattas som ett angrepp mot ledningen för staten Israel, «utan också utgör ett tydligt budskap om missaktning mot folkgruppen judar som sådan», skriver Alhem i sin bedömning.
..
är Malmöpolisen frågade kammaråklagare Mats Svensson inför lördagens demonstration gjorde han en annan tolkning av tidigare domar i Högsta domstolen.

-?För att det ska vara olagligt ska bäraren av ett hakkors vilja uttrycka sympatier med nazismens rashat, säger Mats Svensson.

I sitt yttrande skriver Mats Svensson att plakat där ett «likamedtecken» satts mellan hakkorset och exempelvis davidsstjärnan knappast kan anses vara en sympatiyttring för nazismen.

Bäraren av plakatet vill «uttrycka att den politik som förs av staten Israel i dag är något som är lika illa som den politik som fördes i Tyskland på 30- och 40-talen». Även om symboliken kan uppfattas som stötande, måste det vara ett tillåtet sätt att uttrycka sin uppfattning på, menar Mats Svensson.

Medlemmer av det jødiske samfunnet har reist til Israel for å uttrykke solidaritet. De sa på radio at også de merker krigen i form av trusler og ubehageligheter.

Den judiska församlingens synagoga i Malmö utsattes på torsdagskvällen för ett bombhot. Situationen i Mellanöstern gör att polisen ser allvarligt på hotet.
Vid sjutiden på kvällen hittade en person som arbetar i församlingen en lapp på dörren till synagogan. Lappen innehöll ett hot om att spränga synagogan i luften, ett hot som ska vara kopplat till krisen i Libanon och Israel.

Krisen i Mellanöstern gör att polisen ser allvarligt på hotet.

(Dagens Nyheter)

Vi er ikke så veldig optimistiske med hensyn til PFUs behandling av Graffs tegning. Jøder har tradisjonelt vanskelig for å nå gjennom med sine synspunkter i norske medier. De regnes som særgruppe, med særkrav, som får en tilmålt tid, og må være fornøyd med det.

Ettertanke: Fra ord til handling

Den lille usikkerheten jeg synes å merke hos Dagbladet over Graff, kan den skyldes at man aner at tegningen kanskje kan bli oppfattet annerledes en gang i fremtiden?

Graff sier han står for parallellen. Hvis nå noen tar ham på ordet? Hvis man bruker det sterkeste politiske symboet som finnes på ondskap, og kleber det til en levende statsleder. Kanskje noen ønsker å gjøre noe for å rette opp ubalansen mellom mannen på balkongen og de nede på appellplassen? De der nede er jo palestinere. Det må være ganske mye man har lov til hvis fienden er å ligne med en KZ-kommandant.