Kommentar

Antijødiske eller antisemittiske forestillinger finnes hos forbausende mange svensker, viser en ny rapport som presenteres av Helene Lööw og Henrik Bachner i Dagens Nyheter:

Ny rapport om antisemitismen i Sverige: 41 procent har en helt eller delvis negativ syn på judar. 25 procent av svenskarna är negativa till tanken på en jude som statsminister. Lika många anser att judarna har stort inflytande över världsekonomin, 15 procent anser att judarna har för stor makt i världen i dag. Det visar en ny undersökning från Forum för levande historia och Brå, som genomförts bland närmare 3 000 svenskar och som publiceras i dag. Totalt instämmer 36 procent av svenskarna i vissa antisemitiska påståenden, men tar avstånd från andra. Fem procent, däribland sympatisörer med extremnationalistiska partier, har en systematiskt negativ inställning till judar, skriver Heléne Lööw, överintendent för Forum för levande historia, och forskaren Henrik Bachner.

Mytologiska bilder av judisk makt över medier, politik och ekonomi utgör de kanske allra mest centrala inslagen i antijudiskt tänkande. Resultaten visar att denna typ av föreställningar omfattas av en betydande andel svenskar.

26 procent av samtliga tillfrågade menar till exempel att «judarna har stort inflytande över världsekonomin» och 15 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att «judarna har för stor makt i världen i dag».

Om högutbildade har jämförelsevis färre fördomar om judar än lågutbildade, så gäller detta samband inte för föreställningar om «judarnas» makt och inflytande. För benägenheten att omfatta denna typ av bilder tycks utbildningsnivån inte spela någon som helst roll. Av detta kan vi även dra slutsatsen – ingalunda ny, men icke desto mindre viktig – att utbildning tenderar att motverka fördomsfullt tänkande, men utgör på intet sätt ett hinder mot irrationella föreställningar om judar.

Undersökningen visar vidare på en icke obetydlig förekomst av antisemitiska attityder och föreställningar relaterade till Förintelsen, dess konsekvenser och fortsatta närvaro i samtida politik och kultur.

Att 14 procent i olika grad instämmer i påståendet att «Judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften» indikerar också att de uråldriga stereotyperna om girighet och utsugande långtifrån är utslocknade.

Kritik av israelisk politik är av självklara skäl inte antisemitism. Resultaten tyder dock på att antijudiska föreställningar och förhållningssätt kopplade till Israel och den israelisk-palestinska konflikten har ett visst stöd. Så menar till exempel 26 procent att Israels politik «präglas av en i Gamla testamentet rotad hämndlystnad» och närmare en av tio sluter helt eller delvis upp bakom föreställningen att Israels existens utgör ett hinder för fred på jorden.

Om närmare hälften av alla svenskar tycks uppfatta svenska judar som «riktiga» eller «fullvärdiga» svenskar, finns också en betydande andel som vacklar i denna fråga.

Att 25 procent är negativa till tanken på en jude som statsminister tyder på att ganska många definierar svenskhet på ett sätt som utestänger judar.

5 prosent regnes som rene antisemitter, som konsekvent er mot jøder. Mens gruppen med ambivalente attityder omfatter hele 36 prosent. Partipolitisk tilhørighet spiller ingen rolle, bortsett fra ytre høyre. Men rapporten finner en annen korrelasjon for religiøs tilhørighet, som er begravd langt ned i DN-artikkelen:

Antisemitiska attityder är också mer utbredda bland svenskar med utländsk bakgrund än bland andra. En markant skillnad framträder beträffande religiös-kulturell tillhörighet: antisemitismen är jämförelsevis betydligt mer utbredd bland dem som identifierar sig som muslimer än bland dem som betecknar sig som kristna eller icke-religiösa.

De to skriver at rapporten ikke sier noe om antisemittismen øker eller minker. Vi er redd det ligger implisitt i materialet, med et økende antall muslimer, at den er økende, med den orientering som muslimer for tiden har.

«Var fjärde svensk vill inte ha en jude som statsminister»