Andelen lærer med pedagogisk utdannelse synker i Sverige. I grunnskolen har antallet lærere uten relevant utdannelse nesten tredoblet seg siden 2013. Lærere uten påkrevd kompetanse tar over de svenske klasserommene.

I grundskolan har gruppen ”annan pedagogisk personal” växt från drygt ­11 000 anställda 2013 till över 30 000 personer i fjol. I den här personalgruppen ingår till exempel lärarassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidsledare och elevassistenter, skriver nettstedet  Läraren.

Det er særlig gruppen lærerassistenter som vokser, med en fordobling på kun tre år. En forklaring på dette kan være at lærerassistenter støttes med bidrag fra staten.

Men antalet hade säkerligen ökat även utan bidrag då lärares arbetsmiljö och behov av avlastning har diskuterats länge.

Også blant de som ansettes i lærerstillinger opplever man en reduksjon i relevant kompetanse.

Sämst är läget på fritidshemmen där hälften av all personal är anställd som lärare i fritidshem, trots att endast 42 procent av dem har rätt behörighet.

Situasjonen er lysere på videregående skoler, der lærere med kompetanse har økt fra 79,6 til 83,5 prosent på fem år. Men i grunnskoler står andelen lærere med kompetanse og stamper på rundt 70 prosent.

Som riksdagens utredningstjänst och andra också konstaterat är lärarbehörigheten högre i kommunala än i fristående skolor – både på grundskole- och gymnasienivå.

Sämst är läget i fristående grundskolor där endast 64 procent av lärarna är ­behöriga – jämfört med 72 procent i kommunala grundskolor.

Demografien betyr at segregerte skoler har kommet for å bli

Kjøp «Et varslet energisjokk» her!