Ivar Arpi fotgrafert under Bokmässan i Gøteborg i 2018.

Foto: Jesper Sandström, Creative Commons Attribution 2.0 Generic license.

Ivar Arpi tilhører lederskribentavdelingen i Schibsted-eide Svenska Dagbladet. Han er blant de mest profilerte kritikere av det svenske eksperimentet. Selv om han tilhører en etablert avis har han måttet betale en høy pris.

Arpi tar nå bladet fra munnen og forteller hvor mye det har kostet. Det er skremmende lesning.

Artikkelen åpner slik:

När jag skrev min första rapport för Timbro fick de för första gången hyra in vakter till ett seminarium.

Timbro er en konservativ tenke-tank, ikke spesielt kontroversiell.

I bydelen Husby var det bråk, kravaller, hvor innvandrerungdom lå i konflikt med politiet. Det å være på politiets side har konsekvenser i dagens Sverige:

Husbykravallerna, det blir en pjäs på Dramaten, skurken heter Arpi och har ”unkna värderingar”.

Fremstillingen av levende mennesker på høyresiden i fiksjonalisert form kjenner vi også eksempler på fra Norge. Her forsvares dette av mennesker som mener det er rettferdiggjort, fordi man «ikke må glemme».  Det brukes aldri en slik begrunnelse når det gjelder fremstilling av voldsmenn på venstresiden.

Darth Vader

22. oktober 2015 gikk en ungdom forkledt som Darth Vader til angrep på en skole i Trollhättan. Han het Anton Lundin Pettersson.

Men det är i samband med Anton Lundin Petterssons rasistiska mord i Trollhättan som hoten börjar komma, Extremvänsterns organisation, Antifascistisk aktion (AFA), uppmanar folk att hålla mig och några andra ansvariga för mordet. Få känner behovet av att vara anonyma när de sprider uppmaningen vidare.

Arpi er en anstendig, seriøs debattør. Det hjelper ikke. Han får likevel skylden for at en ungdom har kledt seg ut og gått tili angrep på en skole. Formelen man føler er enkel: Alle på høyresiden er ansvarlig for det som måtte komme av vold begått av innfødte mot minoriteter. Det er kollektivt ansvar og det er en tro på at Ord dreper.

Jag och ett par andra är alltså skyldiga till mord på barn. Håll honom ansvarig, tycker en av Sveriges mest kända postkoloniala forskare. Många andra delar uppfattningen. Journalister, politiker, aktivister – från RFSU, Ordfront, Dala-demokraten, Researchgruppen, Svenska Palestinagrupperna, och andra.

Folkhemmet mobiliserer

Dette er folkhemmet som mobiliserer til krig: Sverige har en flora av organisasjoner som er bygget opp gjennom tiden, fra ytterste venstre og blant sossarna. De er alle enige om at fienden alltid står til høyre. Dette er et gammelt slogan på venstresiden og det har antatt en askiomatisk karakter, dvs man tror på det som en læresetning.

Hvis man først tror, blir man del av flokken som jakter på pyromanene som antenner ild i det flerkulturelle samfunnet. Fordelingen er forskjellig: Noen er speidere etter de «farlige», andre oppfordrer til handling og noen handler.

Treårige Alan Kurdi drunknar i Turkiet under migrationskrisen 2015. En ledarskribent tar chansen att påstå att jag inte såg den lille pojken som människa. Vilket monster är jag egentligen i deras ögon? Riksdagsledamöter kallar mig rasist. En ras-separatistgrupp gör ett fotomontage med mig som nazist. Det är förstås satir. Visst har jag humor.

Det er fri bane for slike anklager også i norske medier. Det er ingen redaksjonell vurdering og innsats som sier: – Stopp! Dette er farlig! De som kaller andre nazister er alltid innafor, de tar kanskje litt hardt i, men mener det godt.

Går ikke ut med hunden

Truslene gir seg konkrete utslag og forandrer hverdagen, ikke bare for den utpekte.

De börjar skriva om min fru, mina barn. Hon går inte längre ut med hunden ensam på kvällen. Hur gör vi med lekparker mitt på dagen?

De säger att de sett min gravida fru på stan. De känner inget behov av att vara anonyma. Min hundvalp dör innan sin ettårsdag. De skrattar, säger att jag nog har ätit upp den. Jag lyckas spåra min första stalker. Säkerhetsföretaget sätter stopp för hennes förföljelser. Andra är mer ihärdiga. Hoten kommer i vågor, men leder aldrig till åtal.

Aldri tiltale. Mens myndighetene vedtar lover og overvåker mediene mot rasisme og nå også muslimhat, er det lov å true enkeltmennesker på høyresiden. Det skjer ingenting og mediene later som ingenting.

Vänner på högerkanten mordhotas. Men ingen verkar bry sig när det är ”rätt” personer som hotas.

I åratal kallas en kollega islamofob, och ännu värre saker. Ett seriemagasin skriver att han borde skjutas. Satir, höhö. Han var för tidig med att varna för jihadismen. Aldrig har han fått en ursäkt, vad jag vet. Han drevas bort från sociala medier.

Usynlige grenser

Det er ikke vanskelig å se «fronten» også i Norge: Visse personer krysser usynlige grenser og blir fritt vilt. NB! Grensen er flytende, slik at mennesker som ønsker å beskytte seg må legge inn en sikkerhetsmargin når de vil ytre seg. De må unngå visse ord som mediene angir som nøkkelord som signaliserer farlige holdninger.

Folk er flinke til å ta poenget. Denne justisen har forandret våre samfunn. Sverige er verst, men fenomenet er det samme i både Norge og Danmark. Mediene – og politikerne – later som de ikke oppfatter problemet, da det er en gordisk knute de selv har skapt: «Disse» meneskene truer jo samforståelsen som skal ligge i bunnen av det nye samfunnet.

Samfunnsfiende

Det avgjørende spørsmålet: Hva om det ikke finnes noen «samforståelse» er tabuisert. Hvis du stiller det er du en samfunnsfiende.

Mediene har følgelig ingen hukommelse over egne overtramp: Redaktøren for iTromsø sammenlignet Hege Storhaug med Quisling som ble skutt på Akershus festning. Det ble knapt en krusning. Hvis noen på høyresiden hadde våget å antyde at politikere og medier er medansvarlige for ran og voldtekter som begås mot nordmenn, ville det utløst et fortørnet svar: How dare you?

Venstresiden får lov å stoppe munnen på høyresiden, fordi det sparer myndigheter, medier og politikere for ubehageligheter. I bunnen har de en reell frykt for det ansvaret de bærer for utviklingen.

Oppskrift på katastrofe

Dette er en oppskrift på katastrofe når utviklingen går i den retning Sverige gjør. Likevel er medier og politikere bare borte og snuser på Sverige. De tør ikke se omfanget av det svenske sammenbruddet. Den utviklingen Halvor Fosli advarer mot i sin bok, er i full gang i Sverige.

Selv når myndighetene åpner slusene høsten 2015 og åpenbart ikke klarer håndtere situasjonen, får den som peker på løsninger beskjed om at han er ekstremist:

En debatt under migrationskrisen 2015 och jag föreslår att polisen kan ta hjälp av försvarsmakten med logistik och annat för att underlätta arbetet. Får höra att jag vill sätta in armén mot civila och montera kulsprutor på Öresundsbron.

Da Kent Andersen siterte fra franske kilder som sa at en etterretningssjef Patrick Calvar bak lukkede dører hadde advart en parlamentskomite om faren for borgerkrig, og mente forsvaret kunne bli nødt for å mobilisere heimevernet, gjorde SVs Kirsti Bergstøl ham til en farlig mann og tok artikkelen opp i Stortinget. Det var Kent som var trusselen, ikke utviklingen. Dessverre turde ikke justisminister Per-Willy Amundsen sette Bergstøl på plass. Det er venstresidens versjon som gjelder i Stortinget.

En Kristoffer Joner i alle land

2015 var kjendisoppropenes tid. Du fant en Kristoffer Joner i alle de nordiske land. Den som advarte, som Arpi, fikk klar beskjed.

”Tänk om en muslim hade gripits i Sverige med 550 kg dynamit. Arpi hade avbrutit sin semester snabbare än du kan säga ’landsförräderi’.”

Angrepene er personlige og perfide. Tankene er onde og brannfarlige. De kan bare komme fra et ondt menneske.

Erna sa høsten 2015 at om nødvendig kan Norge ta imot 32.000 mennesker flere ganger. Hun sier ikke det lenger. Noe skjedde. Erna er flink til å snakke det bort.

Tiltrekkes av IS

Nå flyttes brennpunktet over til IS og her er det venstrefløyen i Norge går Sverige en høy gang. En lobby av NGO’er, prester, medier og eks-statsråder presser på for at IS-familiene må få komme «hjem». Erna er så lydhør for denne lobbyen at hun tar en beslutning om å hente moren hjem sammen med barna. Hun kaller det ryggerad.

Regjeringen henter «problemet» hjem og får det innpå livet. Myndighetene har selv avskåret seg fra et handlingsrom i forhold til salafisme. Abid Raja kommer inn i regjering, det gjør situasjonen enda vanskeligere. En politiker som kaller FrP nazister er som hentet ut av den svenske virkeligheten.

Arpi advarer mot at Sverige ligger åpen for terror. Det mangler lovgivning som gjør det straffbart å være medlem av IS eller Nusra-fronten.

Advokatssamfundets generalsekretare kallar mig populist. Ivar Arpi offrar rättsstaten. Det blir reportage i Arena. Dåvarande inrikesministern sprider budskapet i sociala medier.

Så inntreffer terroren på Drottninggatan. Nå innser vel de som har stemplet Arpi at han fikk rett? Men det er ikke slik det fungerer.

Mindre än två år senare mördar terroristen Rakhmat Akilov fem personer. Regeringen vill nu kriminalisera samröre. (…) På DN:s kultursida kallas jag ändå antidemokrat trots att regeringen lägger fram förslagen som skarp politik.

Befolkningsutskiftning

Den største ideforbrytelsen er å si at det foregår en utskifting av befolkningen, til tross for at Sverige har tatt imot 1,2 million mennesker på ti år.

Den demografiska förändringen av Sverige påverkar människors oro för ytterligare invandring, skriver jag. Journalistkollegor anklagar mig för att förespråka folkmord. Enligt DN:s politiske chefredaktör är jag ”oanständig”. Chefredaktören på samma tidning säger att det är ”en av de små vidrigheter som förändrar Sverige”. Gör motstånd. ”Normalisera aldrig detta”. Om detta må ni berätta.

Folk konfronterar mina föräldrar, min syster. De skriver till mina chefer, vill få mig avskedad.

Skavlan

Det finnes en egen nidkjærhet hos bestemte svensker. Problemet er at det finnes så mange av dem i medier, akademia og politikk. Fredrik Skavlan hadde Jordan B. Peterson som gjest og inviterte samtidig leder av Centern, Annie Lööf. Lööf er ute av stand til å forstå det Peterson sier. Hun tror han angriper likestillingen når han sier at full likestilling, slik det er i de nordiske land, får virkelig frem kjønnsforskjellene. Når alle sosiale hindre er fjernet blir det tydelig hvor store de er. Peterson bygger på vitenskapelige undersøkelser. Det er ikke noe han mener. Men Lööf og Skavlan er fylt av følelsen av hvordan burde være, ikke hvordan den er. De protesterer derfor.

Peterson er beskyttet av sin internasjonale status. Det er ikke Arpi.

Jag debatterar med en genusvetare, som introducerade normkritisk pedagogik i Sverige, i SVT:s Opinion Live. Tackar för debatten efteråt. ”Jag tycker synd om din fru” säger hon. Vad sa du? ”Stackars din fru.” I en debattartikel varnar hon för att mina artiklar ”legitimerar religiösa fundamentalister och etnonationalister”.

Du er den jeg sier du er

Den ene part har konstruert en tankerekke der andre personer inngår, og er uimottagelig for motforestillinger. Så lenge folk i medier og politikk nekter å forholde seg til det som foregår, vil det fortsette og sjansen for at noen vil komme til skade, er økende.

Samfunnsklimaet har allerede tatt stor skade.

Det spiller ingen rolle om du går inn for demokratisk debatt. Det er sinnelaget ditt det er noe feil med.

Her kommer Big Tech inn. Twitter, Google og Facebook fungerer som de ultimative dommerne. Når de hiver deg ut må du være ond.

Jag skriver återigen att hot alltid är fel. Hat inte okej. Blockerar på Twitter, slänger ut på Facebook. Ta ansvar för din svans, säger de. På Facebook, i en tråd hos en profilerad kulturskribent, kallas jag nazist. Det får stå kvar.

Ironin är att de som varnar för polarisering inte tvekar att polarisera själva. De höjer tonläget, höjer insatserna.

I sitat har Arpi anført hva sikkerhetspolitiet har bedt ham om. Den gjør den fysiske trusselen konkret.

Bra att du har hund! Jaha, en mops… Larmet fungerar också. Ni måste ha säkerhetsdörr.

Välj olika vägar till och från jobbet. Ha aldrig hörlurar utomhus. Säg aldrig var du är på väg eller var du är. Sätt dig med ryggen mot väggen när du är på restaurang, café eller tåg. Ha aldrig händerna i fickorna.

Om stalkere:

Vill du att vi kontaktar honom och säger åt honom att sluta? Ibland funkar det, ibland trappas det upp. Hur vill du att vi gör?

Någon lägger handen på min axel bakifrån. Det är bara en man som vill uttrycka uppskattning för min senaste artikel.

Det siste er det viktigste: Den viktigste beskyttelsen: Menneskene rundt deg. Det å ha en gruppe som vet hvem du er og ikke er redd for å omgås og støtte deg. Hvis denne gruppen er stor nok – og du er så heldig å ha formuleringsevne – vil det danne en opinion. At andre vet hvem du er. At dine fiender/motstandere vet at du ikke er alene, er den viktigste beskyttelsen.

Men det siste året har vi sett at politiske myndigheter, mediene og Big Tech sammen går inn for å kvele kritiske ytringer.

Document vil fremover sette søkelyset på denne kampanjen mot det frie ord.

Sverige forteller oss hvor vi er på vei.

Ivar Arpi:
Den här larmknappen går direkt till polisen

 

Hvis du deler denne oppfatningen, så kan du støtte Document. Vi er helt avhengig av din støtte for å overleve. En støtte til Document er en god investering i din egen ytringsfrihet og sikkerhet.

 

 

Støtt Document

Du kan enkelt sette opp et fast, månedlig trekk med bankkort: [simpay id=»280380″]

Eller du kan velge et enkeltbeløp: [simpay id=»282505″]

Du kan også overføre direkte til vårt kontonummer 1503.02.49981

Vårt Vipps nummer er 13629

Støtt oss fast med Paypal:


 

 

 

 

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene våre. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar.