Nytt

Når en svensk storavis – Göteborgs-Tidningen/Expressen – brukeren slik  tittel, er en grense overskredet. Da har problemene nådd et nivå hvor det ikke går an å fortie dem.

Bakgrunnen er stadig oftere skyting på offentlig sted. Det er ikke de isolerte tallene som skremmer, det er tendensen, den markante økningen, år for år.

Avisen bruker tittelen i en leder; det gir den ekstra tyngde. Det er redaksjonen som oppsummerer byens tilstand.

 

En av de två män i 20-årsåldern som under natten till fredagen skadades vid en skottlossning i Tynnered har avlidit. Han är den fjärde mannen som skjuts ihjäl i Göteborgsområdet i år.

En sammanställning som publicerades i GT i lördags listar 21 skottlossningar i år i Göteborg med omnejd till och med 2 augusti. Alltså i stort sett tre i snitt varje månad. Detta är endast de som är bevisade: polisen har fått anmälningar om fler, men inte kunnat bekräfta dem med hjälp av ögonvittnen eller tomhylsor.

I flera fall är offren sedan tidigare kända av polisen, eller har kopplingar till olika kriminella gäng. Det handlar alltså om uppgörelser inom den organiserade brottsligheten. Det försvårar polisens arbete avsevärt: offren är vanligen föga villiga att tala eller peka ut gärningsmännen.

Att situationen av flera skäl är allvarlig är alla rörande överens om. Ett är att det endast är en tidsfråga innan någon helt oskyldig skadas eller dödas «av misstag». Lika allvarligt är det faktum att många människor börjar bli rädda för att röra sig ute i Göteborg.

Hvorfor er de blitt redde? Hvorfor er det blitt slik? Göteborg var da ikke slik tidligere? Det må også lederskribenten konstatere:

För inte så många år sedan hade Göteborg rykte om sig som en vänlig, trevlig stad bebodd av «go’a gubbar». I dag händer det inte helt sällan att göteborgare får frågor från vänner och bekanta om de vågar bo kvar. Visst, det sker inte dagligen, och det finns ingen statistik över den växande oron, men det «snackas» – och «snacket» sprider sig.

Dette er en viktig konstatering: Avisen erkjenner at folk har begynt å prate, og forstår at det vil få konsekvenser hvis ikke noe gjøres. Man beklager at ikke den organiserte kriminaliteten ble tatt på alvor da den meldte seg. Det vises også til at Göteborg er en segregert by, med boligmangel og høy arbeidsledighet blant de unge. Rettsvesenet er underbemannet, heter det. Politikerne må gjøre Göteborgs utvikling til en sak på riksplan.

Det hjelper ikke hvor mye som investeres i sykkeveier og annen infrastruktur hvis det ikke gjøres noe med problemene. Da vil folk rømme byen, skriver GT.

Om våldet och den därmed följande rädslan och osäkerheten sprider sig kommer ingen att lockas till Göteborg. Tvärtom finns en skrämmande möjlighet att människor flyr staden – hur mycket det än satsas på infrastruktur, evenemang och cykelvägar. Än är risken visst inte överhängande, men den kommer att bli det om inga fungerande åtgärder snart vidtas.

Men skal noe gjøres, må lokalavisen våge å være litt mer konkret og presis i sin beskrivelse av problemene. Lederen er et eksempel på en journalistikk der man erkjenner at noe alvorlig er i ferd med å skje, men når man skal beskrive hvorfor, blir man generell og svevende. Det holder ikke.

 

http://www.expressen.se/gt/ledare/radslan-for-att-bo-i-goteborg-vaxer/

Les også

-
-
-
-
-
-

Les også