Nytt

Arkitektene av det multikulturelle samfunnet har ikke regnet med at det skulle komme noen regning. Fremtiden ble proklamert, og den var lyserød. Problemer var til for å løses.

Men nå dukker det opp problemer som ikke lar seg løse med talemåter eller kommisjoner. Opprøret blant muslimsk ungdom i svenske forsteder er alvorlig og er i ferd med å kreve sine første ofre: offentlige tjenestemenn som ikke vil mere.

Det har kanskje ikke streifet politikere og byråkrater tidligere: men folk vil rett og slett ikke sette livet på spill for å slukke en brann, dvs. man gjør det for å redde mennesker, men når menneskene i stedet anstifter brann, kaster stein og kutter slangene, er det noe som stopper. Det brudd på alle premisser, all logikk for redningsarbeid. Tjenestemennene begynner å spørre seg selv: er det verdt det?

Da har Sverige et stort problem.

Aftonbladet har spurt noen av tjenestemennene som har vært på jobb. Bare ingressen sier noe om at de intifadalignende hendelsene begynner å synke inn:

Sent i går kväll regnade det stenar mot en brandbil i Uppsala – precis efter att räddningstjänsten släckt en bilbrand. I Göteborg brann bilar igen.

Flera av offren är rädda när de går till jobbet, andra funderar på att sluta.

Det handlar om polismännen, brandmännen och privatpersonerna som attackerats eller hamnat i kläm.

Vi har tidligere skrevet om en brannbil ved Backa utenfor Göteborg, som fikk en 5,7 kilos sten gjennom frontruten under utrykning midt på natten. Gjerningsmennne sto på en gangbro og kastet ned på motorveien. Mediene registrerer hendelsen, men hvordan var det å sitte i den bilen?

Den 5,7 kilo tunga stenen i Kortedala får brandmannen Hasse Wunder, 41, att fundera på ett nytt jobb.

Smällen var så hård att alla fem brandmän som befann sig i bilen svimmade av tryckvågen. Hur många sekunder Hasse var knockad kan han inte svara på.

– Chauffören låg över ratten. Han hade släppt gasen och bilen hade dragit åt vänster över på den mötande körbanan, säger han.

Klockan var 01.20 natten mot lördag den 30 augusti och brandbilen från stationen i Kortedala utanför Göteborg var på utryckning efter ett larm om en brand i ett soprum. När de åkte på vägen mot förorten Hjällbo passerade bilen under en gångbro.

Det var då den 30 centimeter långa ovala stenen gick igenom rutan, studsade och skadade chaufförens arm, pulveriserade en gps och spred splitter som rev sönder ena hornhinnan på en av brandmännen, skar upp hans ögonbryn och skadade ögonen på en annan.

– Det är ren änglavakt att bilen inte drog till höger i stället. Där är ett stup fem meter ner mot spårvagnsspåren.

Sedan händelsen går Hasse omkring med en klump, lika tung som den kastade stenen, i magen.

Han beskriver hur ohanterligt det känns att inse att några ville just räddningstjänsten ont – och funderar på om jobbet är värt det om våldet fortsätter.

En fotballklubb får lagets lokaler brent ned, og det gjør et sterkt inntrykk på lederen. Hva er budskapet?

När lagledaren Stefan Asting, 29, kom till klubblokalen i Backa var hela fasaden sönderbränd.

Det var tisdagskväll, den 26 augusti i Göteborg:

Flera anlagda bränder, stenkastning mot en spårvagn, krossade rutor.

Runt halv tio på kvällen kom larmet om en brand i fasaden på Blå Staden IF:s klubbstuga i Backa.

Stefan Asting, 29 är lagledare i klubben och fick samtalet på kvällen.

– Det första jag tänkte var: Det är inte sant. De senaste åren har vi haft en 5–10 inbrott per år, men detta var något annat.

Vittnen i området larmade både föreningen och räddningstjänsten. Fasaden brann men branden kunde släckas snabbt. Vittnen hade sett flera ungdomar springa från platsen. Polisens tekniker hittade också fynd som visade att branden troligen var anlagd.

Blå Stadens IF har knappa resurser och få sponsorer. 20 spelare i ett seniorlag i division 7D.

– Nu blir det inga nya fotbollar i år igen.

Mycket tid och pengar har gått till att renovera det brandskadade huset.

– De vill kanske få uppmärksamhet kring att de inte har någon sysselsättning, jag vet inte. Men det finns många arbetslösa i Göteborg som inte göra såna här saker.

Svensk politi har forsøkt den milde tilnærmingen. Når de møtes med egg og steiner, hvordan skal de svare? Mer dialog?

Närpolisen Peter, 36, fick en gatsten kastad på bilen i Rosengård.

Förra lördagen stod några ungdomar på en gångbro i Rosengård i Malmö och siktade mot polisbilen som Peter, 36, åkte i. Stenen missade framrutan med tio centimeter, studsade på huven och ner i asfalten.

– Det var ren tur att den inte for in där jag satt och körde. Då hade det kunnat gå riktigt illa, säger han.

Peter har varit placerad i området sedan oktober förra året. De flesta kollegorna har upplevt stenkastning och blivit utsatt för kränkningar – framför allt de kvinnliga poliserna. «Snutfitta», «snuthora» och diverse sexuella anspelningar är vanligt.

Själv har han även tagit emot indirekta hot – som frågor om hur hans barn mår.

– Det är inte kul att höra. Men det är bara en liten kriminell klick av Rosengård.

– Många ser oss som samhällets förlängda arm. Om man är missnöjd med samhället så är det oss man kan ge sig på. Men jag tror inte man tänker på vad följderna blir. Än så länge har ingen blivit allvarligt skadad.

Peter menar att det kan kännas som ett moment 22 att polisen behöver jobba ännu mer förebyggande, samtidigt som man i dag tvingas lägga mycket tid på att upprätthålla ordningen.

De är offer – för upploppen