av SLAVENKA DRAKULIC «Varför kunde inte mänsklig rättvisa ha skipats?» Det är en kall och grå lördag och jag är glad att jag slipper gå ut. Jag tror jag ska läsa en bok och dricka en kopp varmt te. Just i det ögonblicket ringer telefonen och splittrar den tysta dagens lugn. Slobodan Milosevic verkar har […]
For å lese denne artikkelen nå, må du bli abonnent eller logge inn hvis du allerede er. Artikkelen blir forøvrig frigitt 12 timer etter publisering.

Les også

-
-
-
-
-
-