Nytt

Med årene har det utkommet bøker og filmer som tar for seg Baader Meinhof og hvorfor de ble terrorister. Ulrike Meinhof fascinerer fortsatt. Nå har man anledning til å studere hvordan en terrorist blir til, så og si real time.

Historien om Safia Benaouda, som sitter i pakistansk sikkerhetsfengsel sammen med sitt to år gamle barn, er et stykke dagens Sverige. Men tar vi det inn, eller parkerer vi det?

Da hun og mannen satt fengslet i Etiopia gikk kampanjen for dem ut på at de var to uskyldige svenske ungdommer på ferie som hadde vært på feil sted til feil tid.

Mamman berättade om dottern. En «glad och sprallig tjej som älskar tv, saltlakrits och sitt smink». Tidningsartiklar berättade historien om Safias och hennes pojkväns solsemester som slutade med att de blev gripna för terrorism. Hon slapp åtal och rättegång. Den gången.

– Och vaddå, skulle vi åka dit och kriga på semestern med barnet i magen? sa hon i en intervju med Svenska Dagbladet när hon kom hem.

Nå spør svenske aviser: hva skjedde? De forstår at Etiopia-historien var falsk. Når ble Safia terrorist? Det gjelder om å finne svar. Er det slik at hvis hun kan bli det, kan hvem som helst? Eller er det spesielle omstendigheter?

Familjen Benaoudas historia börjar i mellersta Finland.

1979 flyttade mamman Helena Benaouda till Sverige från Haukipudas, några mil söder om Rovaniemi. Som 20-åring kom mamman för första gången i kontakt med islam genom en granne.

– Det kändes inte främmande, snarare som om att jag hittat hem, har mamman berättat.

Helena Benaouda, då med efternamnet Fagerdin, studerade sociologi, idéhistoria och ekonomi.

Under åren i Sverige fick hon fyra barn och hon skilde och gifte sig några gånger.

1989 födde hon Safia. Dottern växte upp tillsammans med mamman och pappan i en lägenhet i ett familjevänligt område utanför Stockholm.

Faren druknet under en svømmetur, og Safia var borte noen måneder fra skolen, men da hun kom tilbake var hun den samme glade jenta.

I en SVT-dokumentär återsåg hon en finsk kusin och de pratade om allt som förändrats under åren där hon satt med sin slöja. Någon gång under tonåren bestämde sig dottern för att gå samma väg.

– En dag kom Safia med slöja till skolan. Hon hade inte pratat något alls om det innan så det var lite förvånande, säger en klasskamrat.
Började på koranskola

Några av hennes gamla vänner berättade att det inte bara var utseendet som blev annorlunda med Safia under högstadietiden.

– Hon förändrades. Hon dök inte upp i skolan lika ofta och blev lite tillbakadragen.

Enligt hennes lärare på gymnasiet kom hon tillbaka från sommarlovet efter ettan i en burka.

Safia hade kämpigt med betygen, i början av andra året hoppade hon av gymnasiet för att börja på koranskola, berättar hennes lärare. Och gifte sig med sin nuvarande man.

Mannen påvirket henne øyensynlig i radikal retning. Hun var gravid da de ble pågrepet i Etiopia. Man spør seg hvordan de kan finne på å gjøre noe risikabelt i et så fremmed land, hvor de ikke kjenner kodene, og straffene er strenge.

Det er noen illusjoner som brister i Sverige: moren har samtalt med Fredrik Reinfelt i moskeen om Lars Vilks tegninger, og hun var moderne muslim som ikke ville være underordnet mannen.

Hennes mamma, Helena Benaouda, hade sedan länge konverterat till islam och skulle senare bli ordförande för Sveriges Muslimska Råd i Stockholm.

Mamman har bland annat kämpat för att bevisa att kvinnan inte är underordnad inom hennes religion. I september 2007 träffade hon statsminister Fredrik Reinfeldt i Stockholms moské för att diskutera Lars Vilks Muhammedteckningar.


Safias, 19, två ansikten