Den økonomiske situasjonen er desperat i Filipstad. Mange kommuner fikk et engangsbeløp i 2015 for å ta seg av migranter. Nå er det tomt for penger, og hele 69 av landets 290 kommuner gikk med underskudd i 2018.

Annicka Carlsson ved Arbetsförmedlingen spør retorisk: – Men vem anställer de arbetslösa analfabeterna? Hun svarer selv: – Det finns ingen efterfrågan på såna.

Ingen jobber å få i Filipstad for de «nyankomne».

Kommunekassen er for lengst tom, og selv flyktningene som Filipstad tok imot, flykter fra Filipstad. Ifølge SCB:

Av de flyktingar som lämnat Filipstad bosatte sig 26 procent i en annan kommun inom länet och 74 procent flyttade till en kommun i ett annat län. Av dem som flyttat inom länet hade de flesta, ungefär 70 procent, flyttat till Karlstad.

Samtidig som det ikke er noen etterspørsel for analfabeter, er det allikevel Filipstad som skal utdanne barna deres. Riksvei 63 deler Filipstad. På den ene siden ligger Strandvägsskolan, med 70 prosent innvandrerbarn, og på den andre siden av veien ligger Åsenskolan, med 10 prosent minoritetsbarn.

Nå vil kommunen blande skolebarna for å stanse segregeringen. Kommunalråd Åsa Hååkman Felth (S) vil gi alle barn «like forutsetninger».

– Om vi har ett sånt samhälle, att en viss del av kommunens invånare bor i ena halvan av stan, och den andra delen i den andra halvan, hur ska man då mötas? Det är farligt när det blir grupperingar, som i Malmö, Stockholm, Göteborg, det är ju gängkriminalitet på vissa håll som styr. Jag vill ge alla barn samma förutsättningar här.

Dessverre vil dette ende opp i «like dårlige forutsetninger» og et enda høyere gir for svensk utflytting. Svensker flest vil ikke bruke barna sine som integreringsverktøy for en skakkjørt innvandringspolitikk.

De svenske foreldrene protesterer mot kommunens avgjørelse:

– De spelar med våra barn, sier en av foreldrene på Åsenskolan.

Problemets kjerne er at antall minoritetsbarn overstiger antall svenske på et nivå hvor kun 4 av 22 barn i første klasse på Strandvägsskolan snakket svensk. Men å tvangsblande elevene på de to skolene vil ikke løse noen problemer. Snarere tvert om, sier foreldrene ved Åsenskolan. De sier at dette kun vil forflytte og spre problemene, ikke løse dem.

Som alle andre steder løser svenskene problement ved å stemme med føttene. Ingen kan tvinge dem til å bli boende.

«Det är många som köpt sin bostad efter att man vill placera barnen på en särskild skola», sier en av foreldrene, som mener at en del nå prater om å bosette seg i nærkommuner i stedet. Det er det samme vi har sett i Groruddalen. Nordmenn flytter ut når barna begynner å snakke kebabnorsk. Den svenske varianten av dette kalles for «rinkebysvenska».

– Om man ska hårdra det blir ju barnen ett slags verktyg för att de utländska barnen ska lära sig svenska. Det sker på barnens bekostnad. Det finns rapporter från förortsskolor där de med svensk bakgrund börjar prata «rinkebysvenska» och deras språkutveckling hämmas, sier Johan Sundström som har barn ved Åsenskolan.

– Det är just kombinationen av att de ska göra ett integrationsexperiment, samtidigt som de drar ner på resurser, som vi inte tror är särskilt bra, sier Johan Sundström.

Foreldrene igangsatte en underskriftskampanje mot skoleblandingsvedtaket. Det skal derfor stemmes på nytt. Men ikke før utpå høsten, etter at rokeringen er gjort, sier kommunen.

Hvem tror at dette vedtaket blir omgjort etter at elever, lærere, klasser og en helt ny skoleorganisasjon allerede er på plass?

Blir det ikke en helt meningsløs folkeavstemning hvis beslutningen allerede er gjennomført? spør journalisten kommunalråd Åsa Hååkman-Felth (S), som svarer kontant:

– Det är därför vi tyckt nej till folkomröstning, vi har varit tydliga från första början.

Sosialdemokraterna har styrt kommunen i mange tiår.

Aftonbladet

Lær alt om klimasaken og hysteriet rundt den. Kjøp Kents bok her!

Kjøp Asle Tojes siste bok her!