Nytt

Bildet: Graf over vold i Oslo-skolene. Gjøres det systematisk innsamling av data over forverrede arbeidsvilkår for lærere? Hva med trusler fra foreldrene? Hva med trusler i idrettsmiljøene? Gjøres det noen forskning som forsøker å se vold og trusler under ett?

Svenske lærer blir angrepet på skolen og utenfor og det er ikke bare elevene som står for aggresjonen.

Lärare berättar: ”Vi har blivit bitna, slagna och sparkade”

Efter SVT Västernorrlands granskning är det många lärare och elever som mejlat redaktionen för att dela med sig av egna erfarenheter.

En lärare berättar om otrevliga föräldramöten:

”Föräldrar har varit obehagliga vid möten och hotat om olika saker. De ska se till att jag försvinner från skolan etc…” .

Samma lärare fick en ölflaska kastad mot sig av en elev efter skoltid.

«Foreldre har vært ubehagelige» og «hotat» – truet – på foreldremøter. De skal sørge for at læreren forsvinner. Den samme lærer får en ølflaske kastet etter seg.

Men da får han vel oppbakking ovenfra?

En annan lärare,  som också blivit hotad, berättar att rektorn inte ville göra någon anmälan:

”… antagligen för att slippa jobbet med anmälan och för att skolan inte skulle hängas ut.” 

I det samfunnsklimaet som råder i Sverige unnviker «man» konfrontasjon. Høyst sannsynlig er det ikke-vestlige som truer en lærer. De ønsker ikke rektor å legge seg ut med.

Prisen betaler læreren – hvor mange slike incidenter tåler en lærer før han enten sykmelder seg eller forlater yrket? – skolen og samfunnet.

Men regningen synes ikke umiddelbart og den går ikke til noen konkret myndighet. Den akkumuleres over tid.

Når den erkjennes er det som oftest for sent å gjøre noe.

Facket

Når skoleledelsen svikter, har lærerne en annen som kan ta fatt i problemer: Facket. Fagforeningen. De tar angrep på medlemmene på jobb  alvorlig. Facket våger også å si hvem det er som truer lærerne: Foreldrene.

Facket slår larm: Föräldrar hotar lärare i skolan

Enligt lärarnas fack speglar det ökande antalet anmälningar om hot och våld i skolan verkligheten.

– Tyvärr är det så. De signaler vi får är att det är ett tuffare klimat, säger Åsa Fahlén, som är förbundsordförande i Lärarnas riksförbund.

Hon lyfter fram att det inte bara är elever och lärare som det handlar om.

– Det kan också vara föräldrar som kommer till skolan och hotar lärare, säger Åsa Fahlén och menar att det är en relativt ny problematik.

En relativt ny problematikk

Det er den svenske måten å omgås problemene på, hvis de må benevnes. Med ordet «relativ «får man sagt at man helst ikke vil ta itu med problemene, det er ubehagelig, men man må. Det er mer alvorlig enn man gir uttrykk for.

Dette er problematikk som også har vært fremme på Oslo-skoler. Rektorene synes overlatt til seg selv. Hvor synlige har Lærerforbundet vært? Fungerende utdanningsminister Henrik Åsheim besøkte en Oslo-skole. Men det skjer etter at situasjonen er blitt uutholdelig. Man forsøker i det lengste ikke å si fra.

Hvis signalene ovenfra er at de helst ikke vil vite, vil man på lavere nivå la være å anmelde. Det sitter nok langt inne for en svensk forbundsleder å innrømme at skolene svikter.

Åsa Fahlén tycker att skolorna ska ha bättre samarbete med polis och andra myndigheter, alla incidenter ska anmälas.

– Vi märker att det finns skolor som inte anmäler hot och våld, för att de inte vill att skolan ska få en dålig stämpel, säger Åsa Fahlén.

Det finnes altså en offisiell side: All vold skal anmeldes, og en uoffisiell: Man forsøker å finne «løsninger» som ikke involverer andre etater, som politi.

Skolene konkurrerer om elevene. De vil ikke ha dårlig rykte.

Barneskolen

Angrep på lærere foregår også på barnetrinnet:

En tredje lärare beskriver att problemen även finns i de lägre åldrarna:

”Vi har blivit slagna av skohorn, bandyklubbor, bocciaklot, blivit avrivna våra tröjor och bitna och sparkade och slagna av utåtagerande elever.” 

Gjengen lager loven

En lærer på 8. trinn ba en elev forlate klassen. Han tilkalte «forsterkninger».

För en högstadielärare, blev det riktigt obehagligt efter att han varnat en stökig elev i årskurs åtta:

”Till sist bad jag den eleven att lämna klassrummet. Han ringde sedan in ca 40 kompisar som stod bakom honom som skulle se när han skulle slå mig.” 

Gjengen er en utvidelse av klansamfunnet. Stammesamfunnet konstituerer sin egen lov. Det aksepterer ikke at en annens lov står over dem. Dette har vi visst i lang tid. Vi vet det også fra vår egen historie, da loven på tinget forsøkte å fortrenge ættefeidene.

Nå er de tilbake i muslimsk tapning, og i voldsomt antall.

Problemet er at multikulturalismen sier at muslimers kultur skal respekteres. De er untouchables. Det blir ofrene som må leve i frykt.

Den aktuelle læreren har skiftet skole, men frykter fortsatt at 8. klassingen skal oppsøke ham sammen med gjengen.

Svak posisjon

Sverige er i ferd med å komme i en dårlig posisjon: Førstelinjeyrkene – politi og lærere – mangler folk. Volden er en direkte trussel mot rekrutteringen.

Antall anmeldelser er fordoblet på fem år. Hvor mange er det i virkeligheten?

Arbetsmiljöverkets statistik visar trots det att antalet anmälningar om grova fall av hot och våld nästan fördubblats de senaste fem åren.

– Jag tycker att det är bra att de här frågorna lyfts nu. Vi har lärarbrist i Sverige och vi märker också att lärare väljer att byta jobb för att deras arbetsmiljö är för tuff, säger Åsa Fahlén.

Det er prisverdig at SVT i det minste lufter problemene. Kun en åpen erkjennelse av problemenes omfang og årsaker kan gi noe håp om forbedring.

Bølgedalen begynner å bli dyp.

Bestill Douglas Murrays bok «Europas underlige død» fra Document Forlag her!