Sakset/Fra hofta

17. mars skrev Document om svenske Jaktjournalens redaktør Daniel Sanchez, som protesterte mot at millioner av kroner fra innbetalte jaktkort brukes på det han kaller «feministisk kvasivitenskap». Nå blir Jaktjournalen presset av økonomiske samarbeidspartnere.

Sveaskog skriver på sin nettside:

Tidningens chefredaktör framför åsikter som Sveaskog tar avstånd från.

Sveaskog jobbar för en skogsbransch och jaktmiljö där alla känner sig välkomna. Det är framförallt en rättvisefråga, men handlar också om att inte begränsa rekryteringsunderlaget på grund av gamla normer och värderingar.

Skogen är framtiden och ska därför med självklarhet vara en trygg plats för alla oavsett ursprung, kön, sexuell läggning och religion.

Holmen Skog tar det et skritt videre, og skriver at Jaktjournalen signaliserer «sexism, härskarteknik och machokultur» og at man ønsker en «dialog» med Jaktjournalen.

En inkluderande och mer jämställd jaktmiljö skulle gynna alla.

Vi har sökt Jaktjournalen för att starta en dialog.

Holmen Skog vill förtydliga att vi vill se en skogsnäring fri från sexism, machokultur och härskartekniker i allmänhet. Holmen Skog har inte för avsikt att tillskriva ledarskribenten dessa omdömen.

Jaktjournalen har svart med å publisere kritikken, inkludert en video av dialogen med Holmen Skog. Redaktør Sanchez mener man her ser eksempler på den nye woke-kapitalismen, hvor kommersielle bedrifter i økende grad forsøker å oppdra både ansatte og kunder i politisk korrekthet.

De går inte in på om det är någon speciell åsikt (som ”alla vid sina sinnens fulla bruk är för jämställdhet”), eller samtliga åsikter, utan använder ledartexten som en ursäkt för att etablera sin image som ett medvetet och modernt bolag.

”Vad är det som gör att företag, som tidigare drog sig för politiska konflikter, nu snarare underblåser dem?” frågar journalisten Johan Hakelius.

Och frågan är synnerligen aktuell i det här ärendet. Vad får skogsbolagen, vars näring inte nämnts i ledartexten och därför inte är tvingade till gensvar, att ta initiativ till en politiska konflikt?

Mathias Westerlund er regionssjef for Holmen Skog og forteller at ledelsen har vært utsatt for et internt press i bedriften, og faktisk har flere menn enn kvinner reagert på den sexistiske teksten. De sier at dette kan ha konsekvenser for deres «relasjon» til Jaktjournalen, noe som må oppfattes som en trussel om å avslutte det økonomiske samarbeidet.

Samtidig klarer de ikke å forklare hva det er de reagerer på i selve teksten, men fokuserer på bildet av Sanchez:

Men det blir problem för Holmencheferna att sätta fingret på hur ledartexten kan klassas som sexistisk med inslag av härskarteknik och machokultur. Westerlund har invändningar mot den bild som porträtterat mina ledare i två års tid, där jag står med armarna i kors.

– Vi reagerar starkt på den här ledaren. Inte kanske på innehållet, utan mer på hur uttrycket var och hur vi tolkar in att det har en koppling till jämställdhet, mångfaldsfrågor och kultur och jargong inom jägarkåren. Men det är vår tolkning och det är upp till oss hur vi kopplar det till våra värderingar, säger Westerlund.

När jag ber Westerlund och Baglioni att peka på delar i ledartexten där de ser uttryck för sexism, härskarteknik och machokultur kan de inte peka på några sådana delar.

Også Jägareforbundet reagerer

Det svenske Jägareförbundet reagerer også i kjønnsnøytral stil og svensk värdegrund.

Vi har en värdegrund som bland annat säger att alla ska känna sig välkomna inom förbundet. För att leva upp till vår värdegrund och i praktiken också verka i den andan, behövs fakta och forskning gällande hur jakt och viltförvaltning kan bli mer inkluderande.

Vi vill att Svenska Jägareförbundets arbete med viltförvaltning ska vara inbjudande för alla och i och med detta behöver vi vara öppna för ny kunskap även inom detta forskningsfält. Annars kommer vi inte att utvecklas med vår samtid.

Det eneste Sanchez faktisk reagerte på i sin leder, var at jegere skulle stå for finansieringen av genusteoretisk forskning og «feministisk kvasivitenskap». Det handlet absolutt ikke om å nekte kvinner å bli jegere.

Och visst är det intressant att man kan skriva om allmän jakttid på ekorre, björnförvaltning och samerättigheter utan att någon rycker på ögonbrynet. Men nämn för guds skull inte genus.

Document har vært i kontakt med redaktør Sanchez, som forklarer hvordan denne saken kan få konsekvenser for Jaktjournalen.

  1. Jaktjournalen kan bli av med den jaktmark som vi jagat på sedan tidningen grundades 1970. Varje år har vi lottat ut en älgjakt för våra prenumeranter och blir vi av med marken kan det såklart bli så att vi blir av med prenumeranter som hoppas på att få jaga där.
  2. Jakt är en hobby och ingen mänsklig rättighet. Vill du utöva en hobby med andra människor underlättar det om du är någorlunda trevlig. Menlösa kategorier som kön, hudfärg, sexuell läggning m.m har inget med det att göra.
  3. Jag är förvånad över att vi får sticka ut hakan hur långt som helst när det gäller jaktliga och ekologiska frågor men hamnar i blåsväder bara vi nämner genus. Det hade jag aldrig trott.

Nedenfor kan du se en video av «dialogen» mellom Holmen Skog og Jaktjournalen. Det fremstår som en ren Kafka-prosess og er verdt noen minutter av din tid.





Lær alt om klimasaken og hysteriet rundt den. Kjøp Kents bok her!