Sakset/Fra hofta

Hva ville Nobel ha ment om dette forslaget, mon tro?

Et av verdens fremste, multivitenskaplige magasiner, det britiske Nature, tar på lederplass til orde for at de ulike Nobel-prisene i fremtiden må «justeres».

The day when attributes such as the gender, sexuality or ethnicity of a Nobel prizewinner is not relevant will be a great one, but it is not today. The bodies that govern the Nobel prizes must to do more to achieve that.

Selvsagt er det den beste forskeren som fortjener Nobel-prisen i sitt fag, uavhengig av kjønn, seksuell legning eller etnisitet. Det skulle være unødvendig å presisere dét.

Når kvinner imidlertid kun er blitt tildelt 19 av 607 Nobel-priser i fag som fysikk, kjemi og biologi (inklusive de få som har vunnet to priser), så har det selvsagt historiske årsaker. Det var lite likestilling og et heller uutviklet apparat for kontantstøtte og mamma-/pappaperm-ordninger for 100 år siden. Selv i dag er bare ca 5% av verdens fysikere kvinner, og kvinner er logisk nok derfor mindre sitert i forskning enn menn. Enn så lenge, forhåpentligvis.

Nature’s redaktør ser imidlertid systematiske skjevheter i utvalget av vinnere, og forklarer dette med «the ususal suspects», de hvite, vestlige mennene:

The prizes signal to the public who is the best of the best. Many of them recognize work from a time when the representation of women and people of colour was even lower than it is today. But, crucially, the awards are part of a system in which the balance remains tipped in the favour of Western white men, not just a product of that system. […] The situation is compounded for scientists who are from sexual and gender minorities, who are people of colour, who are disabled or not from a Western country. The world is still waiting for the first black winner of a science Nobel.

Prisutdelerne er oppmerksomme på denne skjevheten. Fra og med i år ber derfor Nobelkomitéene i kjemi, fysikk og økonomi dem som nominerer kandidater om å legge større vekt på underrepresentert kjønn og etnisitet.

– Vi försöker förbättra oss. Vi vill att de som gjort de största upptäckterna ska belönas. Då får vi inte missa kvinnor eller viss etnicitet, säger Göran K Hansson, som är ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien och vice ordförande i Nobelstiftelsen.

De nya skrivningarna finns i inbjudningarna att nominera till 2019 års Nobelpris. Den som nominerar kan också föreslå fler än en kandidat.

– Vi vet inte om det kommer att påverka, men det är värt att pröva. Det kan bli bättre könsfördelning om man skjuter mer än ett skott på mål.

Nobelkomitéene har dessuten, i tråd med vedtektene, også oppfordret en større andel kvinnelige forskere til å nominere. Dette har hatt en viss effekt, sier Thomas Perlmann som er sekretær for Nobelförsamlingen ved Karolinska institutet.

– Vi ser definitivt att fler kvinnor nominerar. Däremot har det inte blivit någon dramatisk ökning i nomineringar av kvinnor. Kvinnor som nominerar, föreslår också övervägande män, men inte lika extremt som män gör. Vi får en långsam förbättring, men jag skulle önska att det gick fortare, säger han.

Curt Rice, som er rektor ved Oslo Metropolitan University og leder den regjeringsoppnevnte Komité for kjønnsbalanse og mangfold i forskning (Kif), synes man må forlange mer av Nobelkomiteene.

– Nobelprisene deles ut i Sverige, et av verdens mest likestilte land. Nobelkomitéene framstår som fra en annen epoke. De burde ta lederansvar og bruke sin makt og vise verden at det går an å oppnå likestilling, sier han.

Han tror mangelen på likestilling kan skade Nobelprisenes renommé.

– Halvparten av befolkningen utestenges. I 2016 og 2017 fikk ingen kvinner prisen. Når man snakker om Nobelprisene i skolen viser man implisitt at kvinner ikke har noen fremtid innen vitenskap

Rice (forøvrig hvit, vestlig – og mann) synes Nobelkomitéenes oppfordring til å nominere flere kvinner er bra, men mener man må gå mer drastisk til verks som for eksempel bare å nominere kvinner et år. Dét er imidlertid ikke forenlig med Nobels testamente, sier Göran K Hansson som er sekretær for Kungliga Vetenskapsakademien og nestleder i Nobelstiftelsen.

– Där står att vi inte ska ta hänsyn till nationalitet. Vi tolkar det som att inte ta hänsyn till kön, etnicitet eller nationalitet. […] De kvinnor som kommer att få Nobelpriset i framtiden får inte priset för att de är kvinnor eller för att någon kvot ska uppfyllas. De får det för att de är framstående forskare som gjort paradigmskiftande upptäckter till stor nytta för mänskligheten, säger Göran K Hansson.

Skjevheter blant vinnerne av Nobel-prisene er ikke en problemstilling det tilligger de ulike Nobel-komiteene å løse. Jobben med å fremme likestilling starter et helt annet sted i samfunnet enn foran kungen som deler ut prisen i Stockholms Konserthus.

 

Bestill Douglas Murrays bok “Europas underlige død” fra Document Forlag her!

Les også

-
-
-
-
-