Nytt

Den svenske avisen Aftonbladet har gått gjennom 58 gruppevoldtekter fra de siste årene og funnet at 99 av 112 dømte, eller 88 prosent, har utenlandsk bakgrunn.

Expressen publiserte i mars en tilsvarende kartlegging av dømte for gruppevoldtekt i 2016-17. Så godt som alle, 42 av 43, hadde utenlandsk bakgrunn.

Aftonbladets undersøkelse strekker seg over nesten seks år; 58 dommer siden juli 2012.

Av 112 dømte gjerningsmenn var 82 født utenfor Europa. 27 av de øvrige var født i Sverige, men bare knapt halvparten av dem, 13,  hadde to svenskfødte foreldre. Dermed har 99 av 112 utenlandsk bakgrunn.

Vanligst statsborgerskap blant gjerningsmennene var svensk (41), afghansk (25), irakisk (9) og somalisk (7).

Eksperter Aftonbladet har snakket med er ikke overrasket.

– Tröskeln till övergrepp kan vara lägre för en utlandsfödd, ett kvinnoförakt man bär med sig och som stöttas upp i ett kompisgäng som tolkar kvinnor som sexuellt tillgängliga när de rör sig ute, sier Christian Diesen, professor i strafferett.

– Jag ifrågasätter inte att det är en tydlig överrepresentation. Att det finns kulturella skillnader utesluter jag inte. Men hur mycket spelar det in? Det är nog mycket få kulturer som tillåter den typen av beteende, sier Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi.

«Diskrimineres av rettssystemet»

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, mener derimot at overrepresentasjonen ikke har noe med kultur å gjøre:

– Det finns en faktisk överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken och det beror i huvudsak på de förhållanden de lever under i Sverige, som klassförhållanden. En ytterligare faktor som kan förklara en liten del av den överrepresentation som finns är att de diskrimineras på olika sätt av rättssystemet och man kan inte utesluta att polisen är mer benägen att utreda brotten.

Aftonbladet har funnet at sju av ti gjerningsmenn var mellom 15 og 20 år.

Granskningen viser også at antallet gruppevoldtektsdommer er mer enn fordoblet på fire år, hvilket kan henge sammen med en lovendring i 2013 da formuleringen «hjälplöst tillstånd» ble erstattet av «särskilt utsatt situation». Det åpnet for at flere situasjoner kunne dømmes som voldtekt.