Sakset/Fra hofta

Overskriften er ikke min. Det er ordrett hva talsmannen for en forening som kaller seg Förorten mot vold sier i et oppsiktsvekkende intervju med den svenske lokalavisen mitti.se . Året 2018 var som kjent ikke mer enn åtte dager gammelt før en mann på 25 år med kriminelt rulleblad ble likvidert inne på en pizzeria i Rinkeby. Drapet kom bare en drøy uke etter at 2017 ebbet ut med at en annen mann i 20-årsalderen døde etter å ha blitt skutt åtte ganger i en garasje , også det i Rinkeby.

Nå er det nok, mener Ilyas Hassan, talsmann for Förorten mot vold, og krever at regjeringen erkjenner at den økende volden i forstedene må håndteres som en nasjonal krise, at det må opprettes en havarikommisjon og settes av penger til et eget krisebudsjett. Det er ikke småtteri. Det er regjeringen som har skapt situasjonen, mener han. Derfor må den også rydde opp. Det høres ikke helt urimelig ut, men så går det i ball for ham når han trekker rasistkortet. Han mener at myndighetene ville vært langt mer aktive i kampen mot kriminalitet i no-go-sonene hvis de som ble drept, var hvite.

– Det är konstigt att behöva diskutera frågan om alla människors rätt till lika värde, men om offren hade haft en annan hudfärg hade våra politiker agerat på ett annat sätt. Jag vill at våre politiker vaknar upp och ser att det finns ett samband mellan skutningarna, ojämlikhet och rasism, säger han.

Hassan vil altså at politikerne skal våkne og se at det finnes en sammenheng mellom skyte-episodene, ulikhet og rasisme, fordi det er ulikhet og rasisme som dreper. Ikke våpen. Ikke kriminelle bander ledet av unge menn med røtter i en forkvaklet klankultur. Nei, det er samfunnets feil; myndighetene, politikerne. Feilslått integreringspolitikk gjennom mange tiår. Alt er egentlig alle andres feil, og han ser ikke den opplagte løsningen: at medlemmer av ulike kriminelle innvandrergjenger slutter å skyte på hverandre og skaffer seg en jobb. Noe som riktig nok krever at de står opp om morgenen, går på jobb, gjør det de skal, får sin lønn og betaler sin skatt. Disse kjedelige tingene som er selve grunnlaget for velferden.

Ilyas Hassan, som kommer från Husby, vill att politikerna ska inse att skjutningarna är en effekt av en misslyckad integrationspolitik som han menar har lett till trångboddhet, hög arbetslöshet och en ojämlik skola i områden som Järva.

– Dödsskjutningarna är kopplade till de nedskärningar man har gjort i flera decennier och skapat ett ännu mera ojämlikt samhälle, säger han.

Nå er det bare én ting som hjelper: å pøse på med enda mer skattepenger i dysfunksjonelle deler av Sverige hvor ambulanser settes i brann om de ikke har politieskorte når de rykker ut, hvor nabolag og bydeler kontrolleres ved hjelp av mafiametoder.

Förorten mot vold synes ikke 7 milliarder ekstra til politiet er nok. De vil ha ytterligere 7 milliarder:

Regeringen satsar nu 7 miljarder på polismyndigheten under de kommande 3 åren. Det innebär att man indirekt erkänner att vi befinner oss i en nationell kris. Vi kräver att man satsar ytterligare 7 miljarder på följande.

1. Skolor med låga skolresultat. Införa två lärarsystem, satsningar på psykologer och kuratorer då många mår psykiskt dåligt. Högre krav på skolor som inte når upp till de krav som finns i Skolverket. Möjliggöra att skolor samarbetar mer med lokala förankrade aktörer för att stärka bandet mellan boende och skolorna.

2. Ta bukt med den fortsatt höga arbetslösheten i socioekonomiskt utsatta områden.

3. Satsa mer resurser på avhopparverksamheter så att personer med kriminellt förflutet får rätt stöd.

4. Rätten till bostad som är en mänsklig rättighet samt ingår i regeringsformen. Det är fortfarande alltför många unga som bor kvar hos sina föräldrar pga de långa bostads köerna.

Det er en menneskerett å få egen bolig? De svenske skattebetalerne går tøffe tider i møte.
Ilyas Hassan mener at somaliere i Sverige lider under afrofobi, islamofobi og at det en strukturell rasisme i de svenske institusjonene. Det er afrosvensker som er mest utsatt for vold, mener han. Som om det var svensker som sto bak den enorme økningen i drap og voldtekter. Gad vite hva reaksjonene ville blitt om en etnisk svenske hadde kalt noen for «afrosvenske».
I en kronikk skrev Hassan at det var først da han som 12-åring kom til Somalia at han oppdaget hvor svensk han var.
Jag minns hur vår lärare vid flertalet tillfällen försökte övertyga oss om vår svenskhet samtidigt som vi blev påtvingade att läsa svenska som andraspråk. Något som enbart grundade sig utifrån vårt ursprung och inte vår kompetens. Därför blev det naturligt för mig att vid ung ålder identifiera mig mer som somalier. Ett land som jag egentligen aldrig varit i men som jag visste existerade.

Som tolvåring åkte jag till Somalia för första gången och det var då jag insåg hur svensk jag egentligen var.

De «rasistiske» lærerne hadde forsøkt å få de somaliske barna til å forstå at de var svenske. Vel, det ser ut til at det er et godt stykke igjen.

Kjøp Kent Andersens bok her!