pFQw3uUj3Jt9cg5J-FfqQq7Ic0M

Sydsvenskan skriver om alle bilbrannene i Malmö. Forskere slår fast at bilbranner har ingen ting med mennesker født i utlandet å gjøre. Når de nevner at bilbranner kan knyttes opp til segregerte områder så har det noe med innvandring å gjøre. Segregerte områder defineres i følge forskerne som områder med lite kontakt med majoritetsbefolkningen. Av alle ting så er det et problem at folk bor i små boliger. Derfor oppholder ungdom seg utendørs hvor de voksne ikke har oversikt.  Der påstås også at det er mulig at det ikke er beboere i de brannherjede områdene som tenner på bilene. Skal vi narres til å tro at det Medelsvenssons ungdommer som tenner på bilene i Malmö?

Studier har visat att bilbränder i Sverige koncentrerats till stadsdelar med hög boendesegregation, alltså områden där befolkningen har liten kontakt med majoritetsbefolkningen.
I Malmö sticker fem områden ut: Herrgården, Kroksbäck, Lindängen, Oxievång och Örtagården. Särskilt utsatt var Herrgården i april-maj 2009.
Att förorten drabbas av bränder handlar också om att det här finns en stor andel unga. En annan viktig förklaring är trångboddheten i dessa områden, som gör att unga umgås mer utomhus, utanför vuxnas kontroll.


Däremot finns inget tydligt samband mellan andelen utrikesfödda i ett område och bilbränder.
Det är inte heller givet att bilbränderna utförs av personer som bor i området där det brinner, menar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
– Bränderna utförs i områden med låg social kontroll, där människor är upptagna med annat och där befolkningen omsätts snabbt. Skulle en bilbrand inträffa i ett höginkomstområde skulle chansen vara större att någon ser – och till och med filmar – det som händer och ringer polisen.

Det legges frem en teori som gjør det til et mirakel at Sverige klarte seg uten massive angrep mot annen manns eiendom og myndighetspersoner i tidligere tider. Forskerne vektlegger at fattigdommen spiller en rolle. Brannene kan være en protest mot samfunnet og en måte å bryte den monotone hverdagen i den fattige forstaden. Det å tenne på biler og kaste steiner mot politiet, ambulansepersonell og brannmenn gir spenning i hverdagen. Forskerne mener til og med at fattige ungdommer bruker bilbranner og angrep mot politiet som en substitutt for fester.

Muligheten for at ungdommene ønsker å erobre og regjere territorium drøftes ikke av forskerne Syudsvenskan omtaler.

2013 publicerades en studie som granskade anlagda bränder i Malmö. I den konstaterades att spänning, uppmärksamhet och gemenskap var viktiga förklaringar till för varför unga anlägger bränder. Att tända eld kan vara ett sätt att bryta tristessen, till exempel genom att provocera fram konflikter med polis och räddningstjänst, menade forskarna.
Och här spelar fattigdomen i förorterna en roll.
– Rika ungdomar kan åka ut och festa på segelbåten. De som inte har tillgång till sådana materiella resurser ordnar något annat – som att bränna en bil. Det blir en slags party det också, eller åtminstone en upplevelse, säger Bo Malmberg.

ANNONSE

Fattige mennesker med lave kvalifikasjoner og liten vilje til integrering er hva som preger mange bydeler i Europa. Svenske forskere anlegger et perspektiv der et alltid er omstendighetene som er årsaken. Man snakker konsekvent om ungdommene som ofre. Man skaffer ungdommene moralsk goodwill ved å legge skylden på jevnaldrende som har det godt: Deres gode liv blir en unnskyldning for at ghetto-ungdommen går amok. Dermed har de gitt ungdommene en blanco-fullmakt til å brenne og stene offentlige etater.

Professoren i kulturgeografi viser hvordan statens egne institusjoner er blitt utklekkingsanstalter for mennesker med ideer som legitimerer at samfunnet ødelegges innenfra.

pFQw3uUj3Jt9cg5J-FfqQq7Ic0M

Les også: Polis polis potatisgris

 

Sydsvenskan

 

ANNONSE
Liker du det du leser? Vipps noen kroner til Document på 13629