Sakset/Fra hofta

– Voldtektsstatistikk skal inn i en sammenheng, skriver Aftonbladets journalist Oisín Cantwell, og påberoper seg å ha lest norsk politis rapport om voldtekt.

Der finner han i følge seg selv det gamle vanlige, og derfor konkluderer han flott – og ikke minst i direkte motstrid til rapportens faktiske innhold:

Den genomsnittlige våldtäktsmannen är en norrman som super till och våldtar kvinnan han har ett förhållande med.

Det er som kjent ikke hva rapporten viser. Istedet viser den at ikke-vestlige menn er betydelig overrepresentert når det gjelder de fleste typer voldtekter. Men så er da heller ikke voldtektene noe problem for Cantwell: hans anliggende er svenske rasisters angivelige julefeiring:

Denna vilseledande journalistik hade inte varit värd att uppmärksamma om det inte vore för att svenska rasister har julafton på nätet just nu.

Ingen mediehus i Sverige ville presentert en ikke-nyhet som denne voldtektsstatistikken på samme måte som de norske – Aftenpostens bemerkelsesverdige sletteiver unntatt – fortsetter Cantwell, og forklarer hvorfor:

Detta eftersom tidningar, radio och tv känner ett ansvar för att inte spä på främlingsfientliga stämningar med journalistik som försöker suggerera fram en känsla av att svartskallar inte gör annat än överfalla kvinnor.

Den som inte tror mig kan gå in och titta på den högerextrema sajten Politiskt inkorrekt eller forumet Flashback. Hundratals kommentarer de senaste dagarna om de jävla invandrarna.

På de samme nettsidene klager man attpåtil over at svenske medier, i motsetning til norske, ikke våger å skrive sannheten, klager vår mann. Som selv er så ansvarsfull at han finner det best å bagatellisere – antagelig på norske kvinners vegne, da Cantwells art sjelden risikerer samme skjebne – både problem og rapport:

En slutsats vi kan dra är att kvinnor i Oslo löper mycket liten risk att bli insläpade i en gränd på vägen hem i natt.

Vi kan dock inte dra några generella slutsatser om en viss del av populationen utifrån vad sex personer gjort sig skyldiga till.

Videre illustrerer Cantwell på ualminnelig klargjørende vis hvordan svenske medier velger å presentere sannheten: ved å i beste fall villede, i verste fall å lyve:

Vi vet att invandrare oftare tillhör underklassen och det i alla tider varit underklassen som begår flest brott.

En etnisk norrman eller svensk som lever under samma förhållanden har precis lika allvarliga problem, visar alla studier.

Dette stemmer særdeles dårlig med studier fra andre land, som tvert i mot viser det motsatte. Korrigert for sosiøkonomiske ulikheter er ikke-vestlige menn fortsatt overrepresentert når det gjelder særlig voldsforbrytelser og voldtekt. Det er lite eller ingenting som tyder på at voldtekt er noe utpreget underklasseproblem.

Imidlertid later det til at manglende empati kan være et svensk overklasseproblem, her eksemplifisert av Oisín Cantwell, som etter eget utsagn kun kaster bort sin dyrebare tid på den norske rapporten for det edle formål å gjøre det vanskeligere å hevde at svensk gammelmedia tier ihjel den samme rapporten:

Forskningen kring överfallsvåldtäkter är klen, kriminologerna anser i allmänhet att fenomenet är för marginellt för att ödsla energi på.

Jag hittar en amerikansk rapport som visar att 70 procent av 113 intervjuade män som dömts för detta brott hade allvarliga psykiska problem.

En inte alltför djärv gissning är att människor som flytt krig och tortyr har mentala störningar i en helt annan utsträckning än dem som haft turen att växa upp i ett tryggt hem i ett fredligt land.

Det er en altfor djerv gjetning, for rapportene om innvandreres kriminalitet viser nemlig at andregenerasjon er mer kriminelle enn førstegenerasjon – som i så fall er den generasjonen som har flyktet fra både krig og tortur.

Jag gör mig inga illusioner om att denna text omvänder en rasist, men det bör rimligen bli lite svårare att hävda att gammelmedia tigit ihjäl rapporten.

avslutter Cantwell. Nei, med hans påfallende mangel på etterrettelighet i forhold til en rapport han hevder å ha lest, er det jo heller ingen grunn til å vente seg det. Så om ikke annet har Aftonbladets seriøse journalist rett i noe.

Aftonbladet: Våldtäktsstatistik ska in i ett sammanhang