Gjesteskribent

Thomas Nydahl
Den som säger att extrem-nationalismens framgångar i Europa bara är uttryck för ett folkligt motstånd mot massinvandring och islamism begår ett mycket stort misstag. Ju mer jag lär mig om situationen i Ungern, och det gör jag tack vare en vän som är initierad, desto mer förstår jag hur den potentiella faran ser ut, vad den så att säga bär i sitt sköte.

Spiegel Online har nu publicerat ett gastkramande reportage från Budapest, som bland annat innehåller intervjuer med såväl motståndare som anhängare till Jobbik, det extremt nationalistiska partiet som också är öppet anti-semitiskt. Jobbik som står bakom Ungerska gardet och inte drar sig för att använda den fruktade gamla Pilkors-rörelsens uniform. Jobbik fick många röster i senaste valet, 16.7%, och gjorde dem därmed till landets tredje största parti.

Spiegel: ”Budapest survived fascism and communism and blossomed after the fall of the Iron Curtain. But the Hungarian capital is experiencing a rebirth of anti-Semitism. The far-right Jobbik is now the country’s third largest party and Jews are being openly intimidated.Neo-fascist thugs attacked Roma families, killing six people in a series of murders. The right-wing populists of the Fidesz Party won a two-thirds majority in the parliament, while the anti-Semitic Jobbik party captured 16.7 percent of the vote, making it the third-largest party in Hungary.”

Författaren György Konrád, 77, älskar sitt Budapest, säger han till Spiegel. Trots att han är jude och hans familj varit med om både den nazistiska och den kommunistiska terrorn har han förblivit sitt land trogen.

Spiegel: ”He could never have imagined ever turning his back on Budapest. He isn’t someone who runs away from things. ’But now I no longer think it’s impossible that I could feel compelled to leave Hungary for good,’ says Konrád, leaning on his silver-tipped cane. «I survived two dictatorships. It’s possible that the third one is now on its way.”

Vad känner han nu, när han ser Jobbik använda samma uniformer som Pilkorsarna?

Spiegel: ”Contempt, he says after a short pause. Contempt for the mockery Vona had made of the Hungarian parliament. The same sort of thing, he adds, also marked the beginning of the end of the Weimar Republic. His contempt also extends to Prime Minister Viktor Orban, who, according to Konrad, consciously doesn’t shy away from using the rabble-rousing language of the far right for the sake of winning votes. He has let the fascist genie out of the bottle, and it won’t be inclined to go back inside´, he says.”

Spiegels reporter vill också höra Jobbiks synpunkt. Det är svårt, eftersom de betraktar utländska journalister som sina fiender. Zsolt Varkonyi, 54, går med på en intervju på restaurang Deryne. Hans öppningsreplik anger tonen: ”Nå, har du redan mött dina liberala kontakter, har du pratat färdigt med den judiska maffian?”

Spiegel: ”The Jobbik campaign manager occasionally rages against ’subjugation by international financial capital.’ But for the most part, he chooses his words carefully and speaks in the quiet voice of an aesthete. Is he an anti-Semite? Of course not, he says. He prefers to leave the use of coarser language to people like former police psychologist Imre Posta, who likes to appear at Jobbik party conventions, where he says things like: ’The Jewish people are violently invading aggressors who threaten the existence of the original Hungarian land.”

Det är fantastiskt: judarna är våldsamma och aggressiva människor som invaderar och hotar Ungern! Det är en hotbild som heter duga, och nog undrar man hur Jobbiks världsbild vuxit fram? Har det postkommunistiska Ungern så hemska erfarenheter av sin lilla judiska folkspillra?

Nobelpristagaren Imre Kertész, 80, får i Spiegel fälla ett omdöme om sina landsmän och sammanfattar: «Right-wing extremists and anti-Semites are in charge,» säger han och tillägger att ”Budapest är en stad utan minne.» Själv lever han numera i Berlin. Varför. Svaret kan väl sammanfatta vår mycket märkliga tid, full av paradoxer: ”Varför? Det är mycket enkelt. Därför att det är bättre för en judisk författare att leva i Berlin än i Budapest.”