Nytt

Neste høst skal politistudenter i hele Norden inngå i et stort forskningsprosjekt for å sjekke holdninger til minoriteter og likestilling både ved start på politiutdannelse, ved avslutning og etter tre og seks år i tjeneste.

Men nästa hösttermin, 2010, inleds den stora undersökningen. Alla som börjar polishögskolorna i Solna, Umeå och Växjö, samt polisstudenterna i Oslo och finska Tammerfors, ska delta.

–Vi vill se vilka det är som söker, deras bakgrund, föreställningar om yrket, hur de ser på samhällets grundläggande värderingar och hur detta utvecklas över tid. Samma frågor ställs i slutet av utbildningen samt efter tre år i yrket och efter sex år, förklarar Harriet Jakobsson Öhrn, chef för verksamhets- utvecklingen i Solna och med i styrgruppen för utredningen.

Man ønsker å fremme riktige holdninger, men måten man griper det an på har mye å si for resultatet: ønsker man en politisk korrekt politistyrke som det kreves null-toleranse av, helt uten hensyn til kontekst, og alvorlighetsgrad? I Sverige er man allergisk mot enhver krenkende ytring. Det settes i gang et stort apparat hvis noen har brukt ordet «neger». At politiet er førstelinje i kamp mot ungdommer som har et rasistisk forhold til det offisielle Sverige, snakkes det ikke høyt om. Deres voldsatferd tilskrives sosiale problemer.

Angrepene på redningspersonell og politi har vært mange i Sverige i sommer og de er økende. Men det gis ingen forståelse for at politi kan reagere.

«Skönt att få smälla på en neger», misstänks en Stockholmspolis ha sagt om en afrikansk man i samband med ett utvisningsförsök härom veckan. Internutredning pågår.

Uttalandet görs två veckor efter att det stått klart att ett polisbefäl i Landskrona riskerar varning för att hon har beskri- vit en misstänkt person som «neger».

Det är bara de senaste av flera rasistiska och diskriminerande händelser inom polisen som började avslöjas samtidigt som polisen lanserade sin första gemensamma nationella värdegrund, efter bidrag från de nära 20000 medarbetarna. Men det är långt kvar till värdegrundens tal om respekt och allas lika värde: Uttryck som «Apajävel» och «Neger Niggersson» hos Skåne- polisen. «Stationshora» om en kvinnlig kollega i Kalmar. Anti- semitiska uttalanden hos pass- polisen i Stockholm.

–Man blir lika bestört och upprörd varje gång något sådant händer. Vi kan inte göra mer än att jobba målinriktat mot den nolltolerans vi har, säger Marina Rydholm som är chef inom Rikspolisstyrelsen för det som kallas HR, human resources.

Eksemplene fra Sverige er en blanding av spontane ytringer i en trengt situasjon, slengbemerkninger på jobb, ufinheter, osv. Men eksemplene tyder ikke på utbredte rasistiske eller sexistiske holdninger. Man får heller ikke glemme at politiyrket er et yrke som krever en viss tøffhet.

• Under en rättegång i Malmö spelades en video upp som bevis för kraveller i stadsdelen Rosengård i december 2008. Men då hördes även de interna kommentarerna inifrån piketbussen: «Apajävel», «blattajävlar» och löften om «duktigt med stryk».

•I februari avslöjades vilka fiktiva namn som använts vid en interutbildning vid länskriminalen i Malmö: «Neger Niggersson» och «Oskar Neger».

•Samma månad i Göteborg hölls en avslutningsfest för piketpoliser med inhyrd manlig strippa, sexistiska skämt och bilder på nakna poliser som poserade med tjänstevapen i hand.

•I Kalmar kallade en polis sin kvinnliga kollega för «stationshora». Högtalartelefonen var på och flera personer hörde uttalandet.

•Ett polisbefäl i Landskrona efterlyste i ett internmejl vem som fotat «en neger iklädd militärgrön jacka».

Null-toleranse er den politisk korrekte ideologi i essens: man tolererer ikke at mennesket er et sammensatt vesen, også i uniform. I stedet for forståelse og bearbeiding, slår man ned på bestemte ord. Men negative holdninger kan ytre seg på mange måter: man trenger ikke si det med ord.

Tiltak og kontroll

•Justitieminster Beatrice Ask (M), Polisförbundet och rikspolischefen Bengt Svensson har tagit kraftigt avstånd från ordval och beteenden och betonar nolltolerans.

•Rikspolischefen har kallat samman all länspolismästare som lokalt ska ta fram åtgärdsplaner och ta upp frågorna med sina medarbetare.

Redan i november kommer dock förslag på vad polisen kan behöva förändra. Då blir den granskning av de tre polishögskolorna och tre polismyndigheter som rikspolischefen har beställt färdig.

Utredare är professor Charles Westin, som leder institutionen för forskning om internationell migration och etniska relationer (Ceifo) vid Stockholms universitet.

–Polisjobbet innebär ofta väldigt påfrestande uppdrag. Man möter människor i svåra omständigheter och ser samhällets baksida. Jag vill försöka beskriva vilka förhållanden som främjar eller motverkar uppträdandet i svåra situationer.

Från sin tidigare forskning om attityder vet han hur svåra dessa är att påverka.

–Grundläggande demokratiska värderingar, synen på för- hållandet mellan könen och med andra människor grundläggs i barndomen eller tidig vuxen- ålder. Där man sett attitydförändringar i samhället har främsta förklaringen varit att det skett en generationsväxling.

Forskernes syn lyder ikke betryggende. Dagens tjenestemenn har vokst opp i et samfunn med et aksepterende syn på minoriteter og kjønn. Hvis politiet møter vold og hat fra innvandrerungdom, er det psykologisk klokt å kastrere dem mentalt, eller bør man kanskje gå inn og analysere situasjonen?

Nordisk politi høres ut som et ekko av USA på 1970-tallet, de er som tatt ut av Dirty Harry-filmene. Man tror det ikke før man hører det.

Det man risikerer er at folk som har den rette handlekraft og mot går ut av styrken, eller ikke søker. Man får et handlingsvegrende politi, for enhver konfrontasjon vil innebære risikoen for å bli anklaget for å være rasist. Saken mot de to ambulansesjåførene i Oslo var et skrekkens eksempel på en slik heksejakt.

At man samtidig senker kravene til inntak ved Politihøgskolen for søkere med minoritetsbakgrunn, sender samme signal: denne gruppen særbehandles, og den andre setter man tommeskruene på. Det fører til nettopp den polarisering som man offisielt er imot.


Polisers attityd ska utvärderas

Efter en rad händelser senaste året när poliser fällt kränkande omdömen, ska hela poliskullar följas. För första gången ska polisstudenternas attityder och värdering kontrolleras när de börjar och slutar utbildningen och efter flera år i yrket.

Publicerad: 14 september 2009,