Flere og flere svenske økonomer roper nå varsko om at den svenske velferdsmodellen er under økende press.

På Dagens Nyheters debattsida  antyder de tidigare försäkringskassedirektörerna Stig Orustfjord, Gunnar Johansson och Erik Kärnekull att det svenska socialförsäkringssystemet sjunger på sista versen. Grunden till detta är en bristande konsekvensanalys från politikernas sida.

«Manglende konsekvensanalyse» er en presis oppsummering av konsekvensene av viktige valg den til en hver tid sittende svenske regjeringen har gjort i en mannsalder. Karin Phil skriver videre i Göteborgsposten:

Det första är EU-inträdet och unionens utvidgning, som gjorde det möjligt för andra EU-medborgare att bosätta sig i Sverige och därmed få rätt till välfärd.

För snart 20 år sedan varnade utredaren Berit Rollén att deltidsarbete på tio timmar i veckan skulle ge tillgång till förmåner, och att detta skulle öppna upp för fusk. Även dåvarande statsminister Göran Persson (S) delade oron och varnade för «social turism», men de övriga partierna i riksdagen avfärdade kritiken.

Socialförsäkringssystemets ”slutliga knäck” kom 2015, skriver de tidigare försäkringskassedirektörerna. De öppna gränserna inom Europa gör det möjligt för personer utan id-handlingar att resa in i landet. Det leder till att den svenska staten inte har någon kontroll över vilka som bor i Sverige – vilket öppnar upp för kriminalitet och systemfusk.

I en rapport fra i fjor påpekte tolv offentlige instanser at kriminalitet mot det svenske velferdssystemet er på et svært høyt nivå. Kreativiteten er stor:

Assistansersättningen är särskilt utsatt, där funktionsnedsatta i utlandet hämtas till Sverige och på så sätt gör det möjligt för anhöriga att arbetskraftsinvandra som personliga assistenter, trots att ingen eller mycket lite assistans utförs.

En annan typ av brottslighet handlar om att kriminella skapar hittepåjobb för att lura Arbetsförmedlingen på ersättning. Skenanställningarna används för att få tillgång till välfärdsförmåner. Det förekommer att personer återvänder till hemländerna men fortsatt får utbetalningar från trygghetssystemen.

Även Pensionsmyndigheten utsätts för fusk i form av släktingar som inte meddelar dödsfall utan i stället låter utbetalningarna fortsätta. Myndigheten har sett att det inom vissa grupper sprids tips på hur man kan kringgå reglerna.

Når den svenske staten heller ikke har kontroll på hvem og hvor mange som bor i landet, er dørene åpne for hvem som helst til å forsyne seg av pengesekken.

I höstas avslöjade Dagens Nyheter att nästan hälften av de 870 000 personer som beviljats ett så kallat samordningsnummer inte har styrkt sin identitet. Ett stort problem är att en person kan ha flera olika identiteter samtidigt – vilket ger möjlighet till dubbel eller tredubbel utbetalning från välfärdssystemen.

Samtlige av de tolv offentlige instansene bak rapporten om organisert kriminalitet og trygdefusk mot velferdsstaten, varsler om at trenden er økende. Ingen vet hvor store summer som feilaktig utbetales, men det antydes fra regjeringshold at det kan dreie seg om 10-20 milliarder svenske kroner pr. år.

Nyheten om at Iraks tidligere forsvarsminister er svensk statsborger mistenkt for trygdefusk, slo selvsagt ned som en bombe i fjor høst. Men er det grunn til å bli overrasket over ham, spør Pihl:

Men det som egentligen är chockartat är att politikerna under alla dessa år har förhållit sig passiva. De åtgärder som regeringen hittills har presenterat handlar mest om att tjänstemännen ska sitta ner och ta en kopp kaffe och fundera lite tillsammans.

Sverige har tatt i mot ca 1,2 millioner migranter det siste tiåret, og det lar seg ikke gjøre å opprettholde en velferdsstat samtidig som man har ukontrollert innvandring der brorparten bruker mange år på kanskje å komme i arbeid. Man må spørre som Douglas Murray: Vellykket immigrasjon handler om hvem som kommer og hvor mange.

Den jevne svenske skattebetaler finansierer et system som gir stadig mindre tilbake. Samtidig flyter enorme summer til kriminelle i og utenfor Sverige. Dette er ikke bærekraftig. En røst fra folkedypet i kommentarfeltet skal få det siste ord:

Kostnaden för att byta ut nationell solidaritet mot internationell dito. Det är inte naivt. Det är ett grovt svek. Det är trolöshet mot huvudman – medborgarna.

 

Kjøp Halvor Foslis nye bok her!

Vi i Document ønsker å legge til rette for en interessant og høvisk debatt om sakene som vi skriver om. Vennligst les våre retningslinjer for debattskikk før du deltar 🙂