I Sve­rige er det aktu­elt å la frem­med­språk­lige ele­ver få søke på høy­sko­ler på sitt eget språk, ut over engelsk. Hvilke språk er ett av pro­ble­mene man må løse.

For­sla­get er enda et skritt mot opp­løs­nin­gen av Sve­rige som et nasjo­nalt fel­les­skap.

Det spe­si­elle med Sve­rige at dette er en utvik­ling som ini­ti­eres og dri­ves frem av folk innen­for sys­te­met.

De som lan­se­rer for­sla­gene bru­ker de fler­kul­tu­relle idea­lene som spring­brett: man må nyt­tig­gjøre seg inn­vand­rer­nes kul­tur og språk. Det er en res­surs. Men så går man et skritt videre.

Enligt skolver­kets Sven Sun­din så kom­mer språk och kul­tu­rella kun­ska­per att vär­de­ras på ett helt annat sätt i fram­ti­den.
Där­för är det vik­tigt att ta vara på önske­må­len från nyan­lända om att få använda sig av sitt moders­mål när de söker till högre stu­dier, som vi tidi­gare berättade om.
– Många av de nya som kom­mer till Sve­rige har inte bara språkskun­ska­per om andra län­der, utan även kul­tu­rella kun­ska­per som kan vara vik­tiga vid affärs öve­rens­kom­mel­ser för att få stora kon­trakt till sven­ska före­tag, säger Sven Sun­din på skolver­ket.
Enligt skolver­ket är önske­må­len och beho­ven om att få använda sig av andra språk än Engel­ska, när man söker till högre stu­dier inte bara här i Öre­bro län.
Lärare och rek­to­rer i Bot­kyrka har dri­vit frå­gan i snart tio år, så efter­frå­gan är inte främ­mande säger Sven Sun­din på skolver­ket.
– Det här är någon­ting som dis­ku­te­ras i hela sam­häl­let. Och det har varit aktu­ellt vid några utred­nin­gar nu. Man har i alla fall tänkt i de banorna, även om beslu­ten ännu inte finns på plats att gynna de här grup­perna av nyan­lända till Sve­rige, säger Sven Sun­din.
I ett steg mot den riktnin­gen berät­tar utbild­nings­ut­skot­tet a Oskar Öholm, M, ser vär­det i att ha annan språk- och kul­tu­rell bak­grund än svensk. Foto:Henrik Montgomery/Scanpix. tt man nu har gjort det möj­ligt för lärare att vid sär­skilda fall kunna söka dis­pens för nyan­lända ele­ver som sak­nar behörig­het i Engel­ska.
Och när det gäl­ler att ele­ver ska få använda sig av sitt moders­mål så kan det bli möj­ligt under den här man­dat­pe­rioden, men man är inte där rik­tigt än säger Oskar Öholm riks­dagsle­da­mot i utbild­nings utskot­tet.
– Lite av pro­ble­met har varit att bestämma vilka språk som skulle vara accep­tabla. Och där är man inte rik­tigt i hamn än. Men jag tycker att, som sam­hälls­utveck­lin­gen ser ut, och som hela värl­den ser ut i glo­ba­li­se­rin­gen, så ska vi vara posi­tiva till fler språk. Så jag är över­ty­gad om att det här är en debatt som måste fortsätta, säger Oskar Öholm.

Oskar Öholm er altså fra det regje­rende par­tiet Mode­ra­terna og sit­ter i utdan­nings­ko­mi­teen i Riks­da­gen.

Annan kul­tu­rell bak­grund kan bli värdefull

ANNONSE
Liker du det du leser? Vipps noen kroner til Document på 13629


  • Beli­sa­rius

    UD sin hjem­me­side – råd til rei­sende til Sve­rige – neste utgave?

    Sve­rige – en nasjon under dekon­struk­sjon – ter­ror­ak­sjo­ner og andre hen­del­ser kan komme på kort var­sel. Rei­sen skjer på egen risiko.

    Norge bør også få til en ikke-spred­nings­av­tale med Sve­rige som inne­bæ­rer at norske kul­tu­relle og poli­tiske dele­ga­sjo­ner ikke utset­tes for multi­kul­tu­rell pro­pa­ganda.

  • Hed­vig­Char­lotta

    Som jeg for­står dreier det seg om at enkelte av bar­nas mors­mål skal kunne bli god­kjent som poeng­gi­vende skole­fag ved opp­tak til høy­ere utdan­ning. Vi har for­så­vidt noe av det samme for­sla­get i Norge, ved at det er pla­ner om ele­vene skal kunne velge ikke-euro­pe­iske språk som 2. frem­med­språk.

    I Sve­rige vir­ker det ut som de har pla­ner om at ikke-euro­pe­iske språk skal kunne erstatte engelsk og det synes jeg høres beten­ke­lig ut. Vi får vel se hvor­dan de ende­lige reg­lene blir. 

    (Utfra artik­ke­len ser det ut som inn­vand­rer­ele­ver som har bodd kort tid i Sve­rige alle­rede i dag kan få unn­tak fra kra­vet om bestått engelsk ved opp­tak til videre­gå­ende utdan­ning).

  • Space­man_­Spiff

    Snak­ket med en danske nylig som bor i Malmö. Han sier at alle­rede fra barne­hage­nivå ga svens­kene opp­læ­ring i mors­må­let til barna. Til ALLE barn! Må bli en kost­bar affære…

    Litt på siden: Han kjørte all­tid en STOR bue rundt Roseng­ård. Nørre­bro var ikke i nær­he­ten av så ille som Roseng­ård, mente han. Og jeg min­nes en ord­fø­rer som var på NRK for en tid til­bake og for­sik­ret om at det ikke var noen nevne­ver­dige pro­ble­mer i denne byde­len.