Nytt

Gatevolden i Sverige antar et omfang som er vanskelig å fatte. Det er ved gå til lokalavisene at situasjonen går opp for en. Ta eks. Länstidningen, LT. Forsiden er en eneste lang katalog over voldtekter og overfall.

Svenske medier har innført en nordkoreansk forskjønning av virkeligheten. Man anonymiserer inntil det absurde. Det er innvandrerne som ikke må nevnes. Men alle vet at det er slik. Det øker bare sinnet, for da får innvandrerne skylda for alt som skjer.

Men de har skyld i mye, og det er bare å konstantere: folk godtar ikke at nye borgere opfører seg slik, spesielt ikke mot kvinner. En 20-årig svensk jente var på byen sist lørdag med venner. Det endte dramatisk.

– Vi hade varit ute på krogen för att fira min pojkväns 20-årsdag, säger hon.

Med dem hemåt gick två tjejkompisar och en killkompis.
När de passerade pendeltågsstationen och närmade sig viadukten dök fem till sex ungdomar upp i åldern 15 till 18 år. De började skrika glåpord.

– De skrek «jävla hora» efter mig och jag sa väl något tillbaka, säger hon.

Då gick tonåringarna till attack.
– Vi hann knappt blinka så kom det 20 till 25 stycken mot oss från alla håll. Det gick så snabbt att jag tror att de bara väntade på att få hoppa på någon.

Först attackerades pojkvännen med flera slag i ansiktet. När han föll sprang fler fram och sparkade mot huvudet.
– Jag låg och försökte skydda huvudet, säger han.

När den 20-åriga kvinnan försökte hjälpa sin pojkvän slogs hon också ner.
– Det sista jag minns var minst åtta par fötter som sparkade från alla håll. Sen svartnade det för ögonen, säger kvinnan.

När hon återfick medvetandet låg hon kvar på marken och tittade upp på sjukvårdspersonal som anlänt. Hon fördes till Södertälje sjukhus där skadorna sågs om. En hjärnskakning gjorde att hon kräktes flera gånger.

Hon hade blånader och skrapmärken i huvudet, bröstkorgen var intryckt av stampningar och låren fyllda av stora blålila märken från sparkande fötter.
– Jag har svårt att andas riktigt i dag eftersom någon stampade på bröstkorgen, säger hon.

Pojkvännen fick också blånader, men värst skadade blev hockeygrabbarna från Gnesta som grep in när de såg misshandeln av kvinnan.

Det er interessant å se på kommentarene. Leserne raser mot avisen som ikke tør skrive at det var innvandrerungdommer. Mange skriver at de tenker seg mange ganger om før de går ut på byen, mange tør slett ikke. Det snakkes om å dra fra byen.

Avisens lederartikkel er viet overfallet. Her er det mye avmålt tale som provoserer mange. Det dreier seg om en gjeng man må gjøre noe med, heter det. Gjøre en innsats. Men inntrykket man sitter igjen med er at problemene vokser politiet over hodet. Sverige er inne i en nedadgående spiral, og folk føler seg overlatt.

En leser skriver at man må ha litt perspektiv, og ikke løpe bort og stemme på et fremmedfiendtlig parti.

Det er det etablissementet i Sverige er mest redd: at folk skal stemme Sverigedemokratene. Men hvis det ikke tas seriøse grep rundt kriminaliteten vil SD komme inn i Riksdagen så det suser.

Sverige er folkhemmet, idealsamfunnet som var minst forberedt på å takle flerkulturelle problemer. De har tatt inn flest, og det kan virke som om de er i ferd med å miste kontrollen.


Tillbaka på brottsplatsen

Her er noen andre overskrifter fra LT, 12. september:

23-åringen släppt – var inte «Badparksmannen»
(gjaldt voldtekt)

Ny våldtäktsman gripen

Våldtäkt i Saltskog – två män gripna av polis

Til dette hører en historie om politimenn som har fått en sterkt forverret turnus. I en seksukersturnus hadde de før to helger, nå får de fire, og betalingene er dårligere. Hvem blir igjen som politi?