Sakset/Fra hofta

Illustrasjonsfoto

Sverige har ikke kontroll på hvem som befinner seg på svensk jord og blanding av støtteordninger, dvs offeentlig velferd, og manglende kontroll, gjør at svindel foregår i stor stil.

Folk har syv-åtte identiteter for å melke systemet eller de leier ut sitt personnummer.

Nå forteller TT at det er oppstått et svart boligmarked der folk videreselger husleiekontrakter i flere ledd. Boligmangelen er så stor at flere familier bor i samme leiligheter. Gulvmadrasser leies ut.

Før fantes problemene bare i de store byene. Nå har de spredt seg til hele landet.

En ny form av svarthandel med bostäder och kontrakt har uppstått i Sverige de senaste åren enligt polisen och Fastighetsägarna.
Organiserad brottslighet tros ligga bakom – och nu längtar bostadssektorn efter nya, skärpta regler.
Personer som sitter med en leiekontrakt sitter på en kapital de kan la yngle ved å videreselge kontrakten. Men det er ikke juridisk bindende. De kan når som helst kastes ut. Kontrakter selges i flere ledd og nederst kommer de som bare har råd til madrassene på gulvet.
”Det här är en ny typ av svarthandel, handel med andrahandskontrakt och så kallade madrassplatser. Det har nått även till ytterstadsområdena och drabbar ofta de som står allra längst bort från den ordinarie bostadsmarknaden. Trångboddheten och den osäkra boendemiljön är en allvarlig utveckling, inte minst eftersom barnfamiljer drabbas, säger hon.
”Det är det som är det nya. Det har spritt sig till hela landet, och man tar mycket betalt för kontrakten. Många som flyttar in känner inte till sina rättigheter och är i desperat behov av bostad.”
Bostadsbristen gör att kontrakt har blivit en handelsvara, till och med i andra eller tredje hand. Folk betalar för att få själva kontraktet, och tror sig ofta ha köpt en riktig bostad. Men så fungerar det ju inte med andrahandskontrakt i Sverige, konstaterar hon. Därför råkar de som köpt de olagliga andrahandskontrakten ofta illa ut, berättar hon.
Det er lett å ønske seg nye lover og strengere kontroll. Men det sitter langt inne. Har man først mistet kontrollen er det vanskelig å gjenvinne den. For mange har interesse av at vannet forblir grumset. Mange tjener gode penger på de sist ankomne, de mest trengende.
Hvordan er det med håndhevingen av de eksisterende lover og regler?
Men de som sysslar med svartlägenheterna har kunnat härja ganska fritt.
”Tyvärr har vi få domar om svarthandel och låg anmälningsgrad, så det är väldigt liten risk att åka fast. Ofta drabbar det dem som står längst ifrån bostadsmarknaden, till exempel nyanlända.”
Mange ser sitt snitt til å tjene penger på at folk må ha et sted å bo.
Det är också vanligt att hyra in sig som inneboende på en madrass, och det gör trångboddheten extrem. Flera familjer kan bo så tillsammans. Det gör situationen väldigt svår, särskilt för barnen, berättar Marie Öhrström.
”Vi hör att man kommit till Sverige och inte har någonstans att bo, och att detta utnyttjas av personer som ser en möjlighet att tjäna pengar, säger hon.
 Kristian Halldin, samordnare mot organiserad brottslighet hos polisen i Stockholm, bekräftar bilden. Det är en helt ny form av svart bostadsmarknad som vuxit fram, med betydligt mer utsatta människor som offer, som nyanlända eller arbetskraftsinvandrare.
”De som kommer hit har ingen erfarenhet av svensk bostadsmarknad med rättigheter och skyldigheter. De blir lätt offer när de luras att köpa det som ser ut som ett riktigt kontrakt, fast det är i andra eller tredje hand”, säger Kristian Halldin.
Han berättar också om de så kallade madrassboendena, där massor av folk hyr in sig som inneboende till skyhöga priser och stentuffa villkor.
Slik Sverige er blitt, er det organisert kriminalitet inne i bildet.
”Det finns en organiserad brottslighet bakom det här. De etablerar kontakt med bostadssökande, de får in många boende och de kan också få ut folk som inte betalar.”
Det är inte de gamla vanliga svartmäklarna som sysslar med detta, berättar han, här handlar det om en tuffare typ av hyreshajar.
”Det kan vara personer med kopplingar till bostadsmarknaden. Det är organiserade nätverk, men inte de som har kopplingar till våld och skjutningar.”
Politiet er overbelastet med vold og skyting. Dom «hinner inte med».
Du har de som skor seg på andres boligmangel, og du har de som utnytter systemet til å skaffe seg stønad gjennom flere adresser.
Men den svarta bostadsmarknaden möjliggör också en rad andra brott. Genom att folkbokföra sig på fel ställe kan man till exempel felaktigt plocka ut både bostadsbidrag och andra ersättningar, enligt Kristian Halldin. Myndigheterna använder nu alla metoder som står till buds för att spåra svarthajarna, säger han.
”Det resulterar inte alltid i en förundersökning kring just detta, men om annat, som skatteutredningar och arbetsmiljöbrott. Ingen ska kunna gömma sig”, säger Kristian Halldin.
Hva koster systemet, den enkelte som utnyttes og staten som ikke vet hvordan den skal skille mellom legitime og illegitime krav?
Problemene vokser den svenske staten over hodet.
Marcus Birro skriver hvordan det offisielle bildet av Sverige flerres:

Elitens patent på vilket Sverige vi lever i håller på att försvinna. Folk känner inte igen sig när de ser hur de etablerade medierna skildrar verkligheten och långsamt håller därför även etablerad medier på att vakna ur den djupt drogade sömn som de befunnit sig i under alla dessa år.

Det finns alltså inte bara en enda bild av Sverige. Det finns flera. Det som sker nu är att människor som inte äger tillträde till de stora plattformarna också får chansen att skrika: ”Kolla här. De bränner bilar, de slår sönder affärer, de klockar sina fruar vid tunnelbanan, de har ett alternativt rättsväsende, och detta är också Sverige. Detta är det land som ni i eliten skapat eftersom ni högaktningsfullt skitit i alla oss som levt några mil utanför er förbannade svängradie under alla de här åren”.

Men den samme oppløsning finner vi også i Danmark. Morten Uhrskov Jensen beskriver praksis med godkjenning av ikke-vestlige leger:

”De læger, der består prøverne, bliver ansat på prøve på danske sygehuse som den sidste test, inden de kan få dansk autorisation. I snit er ca. 50 læger om året ansat på prøve på danske sygehuse. Under prøveansættelsen bliver lægerne typisk evalueret tre gange, inden Styrelsen for Patientsikkerhed på den baggrund beslutter, om de kan få autorisation. Stort set alle prøveansættelser ender med, at lægerne får dansk autorisation – også selv om de får negative evalueringer. I en aktindsigt kan DR Dokumentar se, at der over to år fra 2016 til 2018 bliver givet 19 negative evalueringer til 17 læger, men de negative evalueringer forhindrer ikke, at langt hovedparten af lægerne får autorisation. I snit får en læge om året nej til autorisation.”

Dette er en rygende pistol. Selv når ikkevestlige læger har bestået eksamen (aldrig til 10 eller 12), får langt de fleste af de også uduelige læger lov at fortsætte som kvaksalvere.

Det vi hører fra offentlig sektor er at ledelsen er frenetisk opptatt av at forhold som dette ikke må lekke ut. Man bruker mer energi på å holde på hemmeligheter om skandaløse forhold, enn å gjøre noe med dem.

Les også

-
-
-
-
-
-
-

Les også