På morgenkvisten kommenterte en talskvinne for islamistpartiet Ennadha angrepet i Tunis. Hun sa indignert at det var et angrep på det tunisiske demokratiet som forsøkte å forene islam og demokrati. Nå måtte alle utenlandske krefter støtte opp om Tunis.

De hadde ikke nok jobber til de unge mennene. Dette måtte omverdenen hjelpe dem med. At det kanskje kunne være islamismen som var drivkraften var utenfor hennes horisont. Men ikke BBCs. Når en mediebedrift velger en islamist til å kommentere et islamistangrep, driver man ikke opplysning, men mørklegging.

Da blir dekningen et slag i lufta, slik Ennadha-kvinnens uttalelser var. Vi skal nok få høre flere slike, indignerte avstandstagen fra terror og appeller om samhold.

Man vil ikke innse at man selv er del av problemet. BBCs oppgave burde vært å påpeke dette: At det handler om ideologi. I stedet gjøre de seg til mikrofonstativ for troen på at islamismen kan forebygge eller motvirke terror.

Svensk politi er i samme rolle. De skal forebygge og oppklare, men den politiske korrektheten de må overholde gjør at de ikke kan oppfylle sine plikter. Det blir mer politikk enn politiarbeid.

Talskvinne Ulla Brehm har lært seg sjargongen. Det var nok henne NRKs utsendte snakket med.

Men først det som faktisk skjedde:

Skotten avlossades inne på en restaurang på Vårväderstorget vid 22.23 på onsdagskvällen. Ett ögonvittne säger till aftonbladet.se att två personer kom in på restaurangen med kalasjnikovs och började skjuta och flydde sedan platsen i en bil. Polisen bekräftar att automatvapen använts vid skottlossningen. Enligt andra medieuppgifter ska männen ha varit maskerade.

 

Maskerte menn med Kalasjnikov. Det var et tilsvarende våpen terroristen i København anvendte. Mot slike er politiets pistoler hjelpeløse. Likevel er «man» i Norge mot at politiet får bevæpne seg. Det offisielle Norge tenker som det offisielle Sverige. De er mot vold. Fra politiets side. Volden fra motparten vil de ikke snakke om.

Ved de siste terrorangrep i Europa er det anvendt maskinpistoler som er dødelige på 700 meter og kan skyte like mange kuler i minuttet. Det er en grunn til at mediene ikke betoner dette. Da ville det bli vanskelig å nekte politiet våpen.

Eller hva med stortingsrepresentantene som blir provosert av å ha politi med maskinpistoler som benytter deres toalett. Vil de heller ha besøk av maskerte menn med slike våpen? Terroristene i Tunis ville gjerne vært inne i nasjonalforsamlingen. Terroristen i Canada greide det, men ble felt av en erfaren vakt som ellers har en seremoniell rolle. Han avverget en massakre.

Marginene har ofte vært på samfunnet side, men det vil de ikke alltid være. Breivik er et eksempel på det.

Under angrepet på Krudttønden sto en ekstradør ved siden av hovedinngangen åpen da arrangørene kom dit lørdag formiddag. Det hadde vært konsert kvelden i forveien og musikerne hadde trolig brukt den til å bære utstyr ut, da døren går rett ut fra lokalet. Men politiet lurer også på om noen kan ha satt den åpen med vilje. At det var en inside job. Man kan bare tenke seg hvilke ringvirkninger det vil få, hvis etterforskningen skulle bekrefte en slik mistanke. Hvis man da får vite det …..

Maskerte med maskinpistoler er samme modus som jihadister selv om de er kriminelle. Politiets talskvinne Ulla Brehm har problemer med å henge med.

– Det är klart att det här inte är vanlig brottslighet, det är grov brottslighet, och mycket talar för att det är gängrelaterat, säger Ulla Brehm presstalesperson vid Region Väst till TT.

Dagens Nyheters dekning er like kjølig og lakonisk som politiets. Det gjelder å snakke drapene ned. I stedet blottstiller de sin egen hjelpeløshet og inkompetanse.

En intensiv polisinsats drogs igång efter skottlossningen som dödade två unga män. Området kring torget är avspärrat för teknisk undersökning och polisen knackar också dörr i området för att få fram fler uppgifter. Under natten har 5-10 personer tagits in till förhör.

– Exakt vad de här förhören har resulterat i kan jag inte säga. Men det finns en anledning till att man hämtas in till förhör, säger Ulla Brehm.

– Man måste komma ihåg att polisen finns här sedan tidigare, och vi har en bild av vilka som rör sig i området och vad som pågår. Vi har våra uppgifter och vi har mycket att arbeta med.

Politiet fins på plats, de vet hva som rører seg i området. Da er det rart de ikke kan pågripe noen. I stedet virker det som  Brehm nærmest kapitulerer:

Polisen har ännu inte gripit någon misstänkt för dödsskjutningen. Utanför samma krog sköts en person med flera skott i benet den 30 januari i år.

– Självklart skapar det en oro bland boende när någon skjuter rätt in i en restaurang. Det är hänsynslöst och så vill ingen ha det. Man har skjutit rakt in i en grupp människor, men förr eller senare kommer tredje man att drabbas. Därför är det så viktigt att de som bor i området pratar med sin polis. Det här kan inte polisen lösa själv, säger Ulla Brehm.

Jo mer Brehm sier, jo mer avslører hun at politiet ikke har noe å stille opp med. – Så vill ingen ha det. Nehei, og hva tenker politiet gjøre med det? Taushet. Ballen spilles over til publikum: Det här kan inte polisen lösa själv, lyder som en ansvarsfraskrivning. – Dere må klare dere selv.